http://www.folkuniversitetet.se/templates/Page.aspx?id=111546 Är det någon som vet mer om detta? Trots att det visade sig vara i Göteborg har jag inte hört talas om denna satsning. Berätta gärna mer den som vet. "TV-journalisterna Jarl Norberg och Helene Klasson tyckte att det saknades personer med funktionsnedsättningar i TV-branschen. De gick till Folkuniversitetets avdelning för uppsökande folkbildning i Göteborg, med en idé om en TV-utbildning. Och nu rullar förstudien för projektet Adato. Jarl Norberg har en bakgrund som projektledare på SVT och Helene är frilansande TV-producent som har arbetat med flera filmprojekt kring personer med funktionsnedsättning. -Rörelsehindrade är tyvärr en bortglömd grupp, säger Jarl. Det skrivs och diskuteras mycket i medierna om psykiska funktionsnedsättningar och olika bokstavskombinationer. Men personer med rörelsehinder har hamnat i skymundan. - Och i vår bransch finns det väldigt få människor med funktionsnedsättningar, trots att många arbetsuppgifter, exempelvis som redigerare, skulle passa bra. Avdelningen för uppsökande folkbildning på Folkuniversitetet valde att gå in i projektet och sökte pengar från ESF för att göra en förstudie med några få deltagare. Unga i utanförskap När eleverna kom, visade det sig att det finns en grupp av unga vuxna med rörelsenedsättning som inte kommer igång efter tonåren. De hamnar i ett utanförskap där inte bara det fysiska funktionshindret är ett problem, utan där de även riskerar att drabbas av psykisk ohälsa. En lärdom av förstudien är att deltagarnas behov är stora vad gäller stöd kring planering och personlig utveckling........................ "
Äntligen, hoppas bara att det går såpass bra så att detta kommer till andra städer också!
Jo, tror bestämt att jag läste om det här på FH för några dagar sedan.
Till sidans topp
Jag arbetsprövade på ett ställe och det fungerade jättebra, kom upp i 50% och fick sedan en provanställning. Jag gick ganska snabbt efter det in i ett skov och nu tycker min arbetsgivare att jag inte gör mitt jobb lika bra längre och har bestlutat sig för att avsluta min provanställning. Är det rätt att avsluta på sådana grunder? Ska tillägga att min arbetsgivare får nystartsbidrag för mig och det kan han få under 5 års tid. Just nu är jag hemma med full lön då det inte fungerar att jobba och ingen tar ansvar för vad som händer med mig efter detta. Zanna
Vad är det för typ av anställning, vad består jobbet i?
Det var ett jobb med nystartsbidrag och på kontor på ett litet företag med endast 5 anställda. Zanna
Provanställningar får man säga upp och utan att behöva ange skäl för det.
Jag tycker man borde slopa provanställningar för folk med funktionshinder eller nedsatt arbetsförmåga, eftersom vi ofta hamnar i dilemman liknande det du beskriver. Dessutom, så trodde ju juag i min enfalld att om man hade ett nystartsjobb eller nyfrisktjobb fick mera stöd utifrån, men jag hade fel . Har själv råka ut för sådant. Vid proanställning har man heller inga som helst juridiska rättigheter och man kan inte få någon hjälp via facket. Man är väldigt utsatt.
Jag har jobb på 50 % och har hittils haft personlig ass. med mig på jobbet. Nu ska min LASS omprövas och jag är jätterädd att det ska dra in min assistans så att jag inte klarar av att fortsätta arbeta. Är det någon som har erfarenhet eller någon som fått assistansen omprövad med alla nya strikta uträkningar FK gör. Räknar det minuter under min arbetstid eller hur tänker de på FK ?
jag misstänker att du har sk. grundläggande behov även när du arbetar. ta med dem i dina grundl behov som måste vara minst 20 tim/v sen tar du upp allt övrigt du behöver hjälp med under ditt arbete
Jag känner mig väldigt kränkt av skolan. Idag skulle den sista delen av ett nationellt prov i Fysik göras, laboration. Men min "elev assistent" går hem när den lektionen började. Och pga av att läraren inte kunde garantera min säkerhet utan assistent fick inte jag delta i laborationen, vilket faktiskt kommer påverka mitt Fysik betyg. Skolan har aldrig under senaste 3 åren funkat med assar. Men nu rann droppen över. För det är skolans ansvar att jag har en assistent. Som tur är har jag endast 2 veckor kvar på det skitstället. Någon som har råd vad man ska göra för att ingen annan stackare ska råka ut för denna idiotism. Vi har påtalat många gånger under alla år att detta funkar inte. Och det var inte första gången jag hade lektion utan att ha assistent. I hemmet har jag assistent alla vaken tid, och det borde ju finnas samma behov i skolan. Nu har jag fått avreagera mig lite i alla fall.
Tycker det är dåligt av din assistent att gå hem när du verkar ha som mest behov av henne/honom. Hon/han ska ju finnas till för att stötta dej när du behöver det vilket innebär hela tiden. Anmäl det fallet till skolverket. Så får det bara INTE gå till! Lycka till! Redigerat 2009-05-25 18:55
Nu var det så att hon är endast anställd 75% av skolan och när hon slutar ska ju inte hon behöva vara kvar bara för att skolan inte tänkt igenom assistenternas arbetscheman jämfört med mitt schema i skolan.
Nä, men de borde ju gjort om schemat lite då när de visste att du skulle ha prov, så det är ingen godtagbar ursäkt
Åh, jag blir riktigt förbannad när jag hör sådant här! Du bör kunna kräva att få göra laborationen vid ett annat tillfälle! Du ska inte acceptera att få ett annat betyg än det du är värd för att skolan inte kan tillgodose ditt behov av assistans!
Det måste vara tjänstefel.
Kan du inte använda den assistans du har hemma även i skolan?
Ansök om personlig assistans även i skolan, säg att du inte kan tillgodogöra dig undervisningen eftersom elevassistenten inte följer dina tider, vad hade hänt om du behövt gå på toa eller blivit illamående när elevassen gått hem. Tryck på dina personliga behov att du inte valt elev assen, att det inte känns ok att ha med denna på toa eftersom det inte är "din personliga ass" osv.
Tyvärr har jag inte fått tillräckligt med asstimmar trots alla möjliga saker vi sagt. Och inte hjälper det att säga åt skolan mer. Har trots allt tjatat om assar hit och dit i över 6 år. Min personliga assistent är med i skolan men bara några eftermiddagar i veckan. För vi måste ju ha en assistent hemma med. Och att man kanske behöver gå på toa har inte hjälpt heller. Om vi säger så, jag har aldrig under dessa 6 år gått på toa i skolan. Eftersom jag är en kvinnlig elevassistent på 60+. Inte speciellt kul när man är en kille på 16 Som tur är ska jag i alla fall få göra laborationen en annan gång, men då missar jag den lektionen i stället.
Skriv ner allt det här och maila politikerna, det här är väl inte GODA levnadsvillkor som LSS ska ge dig. Att inte kunna tillgodogöra sig skolan, att inte kunna gå på toa om man skulle behöva, lagen är ju bara tomma ord då och inget värd. Men efter att själv ha pratat och skrivit till politiker (de är nog så trötta på mig så de spyr) så har jag förstått att de tror att det är lätt att få den assistans som behövs, de har ingen som helst aning om vad assistenter gör eller behövs till, de är så okunniga om de som de har åsikter om så det är synd och skam, men de enda som kan upplysa den är vi. Så kör hårt och stå på dig.
Du jag har varit lärare, på alla nivåer i många år med och utan assar. Någon har gjort ett misstag på skolan och du skall ta upp det med rektorn som får assen gratis. Det hela är nog bara ett misstag. Din rektor vill nog bara dig väl så skrik inte o lev rövare eller så utan påpeka bara att du pga asstiden inte kunde göra provet och tala om vad det betyder för dig. Lycka till och hoppas att du klarar det med glans när du får göra det J
Jag har pratat med både politiker rektorer och en massa om detta. Men hittills har inget fattat allvaret, inte ens när skolsköterskan sa till rektorn att det inte är bra när man inte kan gå på toa. Så inget av allt har hjälpt hittills och jag har tyvärr testat allt. Jag har nog världens segaste rektorer och politiker här.
Du är inte ensam om att ha en långsam rektor! Och självklart förstår jag att de inte vill att det ska gå snett, men det är väl inte för sakens skull någonting man ska acceptera? Det är ju jobbigt om det varit så länge och inte hänt någonting...
Rektorn sorterar under den kommunala skolnämnden. Ta dina intyg, sköterska och vänd dig dit. Rektorer kan vara slöa men de brukar försöka att få fart på saker och ting, slutar du för att du inte kan fortsätta förlorar skolan skolpengen (ca 100 000) Vänder du dig till kommunen bredvid(om det går för din del) så hamnar skolpengen där, och sånt tycker inte politikerna i skolnämnden om. Så ta kontakt i all stillsamhet med politikern som är ordförande i skolnämnden och därefter med den som är ekonomiansvarig för skolnämnden. I Malmö där jag arbetade under de sista 10 åren tog sånt skruv och fart
Nu skiter jag i det faktiskt. Har endast 2 veckor kvar av grundskolan, och sånt tjafs orkar jag inte nu. Men det är illa att ingen någonsin brytt sig trots vårat påpekaden till alla nivåer om bristerna som finns och alltid funnits. Och det är sjukt om man ska behöva byta skola bara för att någon ens ska reagera. Eller hota med att byta.
Jag förstår och tycker att det är skit för dig. Som regel kan man nog säga att grundskolan är sämre än när du kommer upp på gymnasiet. Det tycks som om grundskolan har gett upp hoppet om att utbilda. I gymnasiet kommer du finna att en stor del av ditt första år går till att repetera för att säkerställa förståelese inför det ni skall läsa där. I åratal ha jag hört kollegor klaga över det "elevmatarial" som kommer från grundskolan. Brist på språk/matte framförallt För att nu inte tala om fysik/kemi. Lycka till och jag hoppas att det blir bättre på nästa skola. Glöm inte att du måste prata med rektor där genast för om han inte har info direkt får han behålla skolpengen som regel efter 30 dagar, men det finns lokala särregler.
Jag har som tur är redan pratat med rektorn. Jag tog kontakt med rektorn personligen långt innan min nuvarande skola tog kontakt. Och till hösten kommer jag ha mina egna assistenter så det kommer blir mycket bättre, tror jag.
Har man några förmåner, när man har nedsatt funktionshinder till att utbilda sig inom det man brinner för? Undrar också om man kan få hjälp ekonomiskt? Tacksam för svar!! Redigerat 2009-05-26 09:04
studiemedel från csn http://www.csn.se en del lyckas hitta fonder, stiftelser som täcker livet under kortare studier
Jaha. Okeej. Tack!!
Jag har fått höra att jag inte kan utbilda mig till vad jag vill p.g.a att jag gått gymn.särskola. Ska jag inte kunna ha samma chanser bara för att jag gått i särskola? Jag är INTE förståndshandikappad, men har inlärningssvårigheter i liten skala. Jag såg programmet outsider, där det var en tjej som trots sin CP-skada ( hon åkte rullstol) kunde utbilda sig till sjuksköterska, vilket jag anser vara en tuff utbildning. (mycket att lära in) Ska jag behöva höra det bara för att jag gått i särskola? jag har visserligen gått en ungdomsledarutbildning för ridsporten, men tycker inte att det räcker som "yrke" jag vill kunna bli ngt som jag kan bära med mig resten av livet.
Tyvärr är det många som har gått särskola som får dessa problem som vuxna.
Tyvärr är det så, men tycker det är bra om man får stöd i det man väljer att göra som stärker mig i mitt val när det gäller mitt liv och ev. kommande yrke. Men jag är otroligt medveten om att det i många yrkeskategorier är tunga lyft som ingår, vilket blir ett problem för mig eftersom jag är både liten och klen i kroppen. Vill jag läsa något så vet jag att det fastnar, bara jag läser det och koncentrerar mig på vad jag läser. Det enda som kan bli problem är matte-biten, eftersom jag inte är så duktig på matte. Har läst lite med parenteser, men inte ngt svårare.
Ta reda på hur du skall läsa in de ämnen som du behöver. Kontaka ngn studievägledare som kan ge dig råd. En kille berättade att han fått god hjälp att läsa in engelska och matte trots svår dyslexi.
Hmm... ngt inom omvårdnad, jobba som sjukhus clown eller på lekterapin. Jag vill att barn och ungdomar ska känna att jag är en rolig punkt där dom kan glömma att de t.ex är sjuka. jag vet dock inte vad de olika utbildningarna kräver. Hur tar jag reda på det?
På Af:s sida kan du söka på yrken och utbidningar http://www.arbetsformedlingen.se/go.aspx?C=31 Som sjukhusclown (gissar bara nu) brukar det väl vara frilansade skådisar eller ngn från ett teatersällskap. kolla upp om det finns ngn amatörteater runt där du bor. Lekterapi bör väl gå som arbetsterapeut eller specialpedagog.
Det lät avancerat, men ska kolla på det... får se om jag fått ngt bra jobb och hunnit utbilda mig till ngt innan jag fyller 30. tack för tipsen!
jag tror på det Moon skrev i sista inlägget att man är tillbaka hållen, eftersom man oftast vet vad man klarar och inte. Man börjar ändå fundera på vad man kan tänka sig jobba med.
Jag tror också att det är så som Moon skriver! Jag vet, rättare sagt. Två gånger i mitt liv har jag gjort val gällande utbildning och yrke, båda gångerna har jag blivit ifrågasatt. Första gången handlade det om att jag ville jobba med barn- inte poppis eftersom jag använder rullstol och "inte kan lyfta barn". Andra gången var det att jag ville utbilda mig till sjuksköterska- inte poppis eftersom jag använder rullstol och inte "kan lyfta sjuka". Förstå! Tänk att människor som utbildar andra tänker så kortsiktigt...Mitt arbete idag (till viss del anpassat efter mig, men väl ett riktigt arbete) innebär INTE att lyfta sjuka. Ungdomsledaren: Det var jag som var med i outsiders. Du kan utbilda sig till det du vill. Det viktiga är att du sätter upp realistiska mål och är uppfinningsrik. Ta reda på vilka möjligheter till anpassning och hjälpmedel som finns för med rätt stöd lyckas du med det du vill. Redigerat 2009-05-22 22:42
Honeysolros: Jag är verkligen imponerad av att du är utbildad sjuksköterska... jag gillade ditt inslag, för det fick mig att tänka: Kan hon bli vad hon vill, med hennes situation, så borde jag kunna det med. Du har blivit en av mina förebilder i livet. Hoppas kunna se det igen... det var ett av de bästa inslag som jag sett. Jag försöker se saker på ett realististikt sätt, eftersom jag vet att jag inte orkar lyfta hur tungt som helst. Därför var min idé om att bli sjukhusclown en tanke och lekterapi-terapueft en annan eftersom jag förmodar att det inte är betungande. (vilket är intrycken jag fått av att se på TV och vara med om det i verkliga livet)
Om man ska läsa vidare efter man gått gymnasiet, oavsett om det är särskolan eller "vanlig" skola krävs det att man läst vissa ämnen och på en tillräckligt hög nivå. Om man vill läsa på till exempel universitet så kan man behöva läsa in en del ämnen. Prata med en studievägledare om vad som krävs för att du ska kunna söka den utbildning du vill gå. (Kanske behöver du läsa en del ämnen först för att sedan kunna söka den utbildningen.)
Tack för alla era goda tips och råd! Det får mig att verkligen tänka till och börja fundera på vad jag vill utbilda mig till. Jag har inga större planer på att sitta i skolbänken än på ett tag. Era tips kan vara till god hjälp när jag väl bestämmer mig för vad jag vill bli mer än ungdomsledare. Tusen TACK!
Vet att många här inte gillar lönebidrag av olika orsaker men nu undrar jag om någon kan förklara lite hur det går till, läste på ams om det men har några fungeringar. Sambon har funktionshinder och har varit inskriven på AF i 3år, där gör man ju inget kreativt alls. Men nu har han kontakt med ett företag där han kan få anställning men man funderar. Tänkte om det går att tipsa företaget att man kan söka lönebidrag för sambon så han kan anställas. Måste man jobba mindre än 100% och måste företaget ansöka om folk på Ams.se för att kunna få en sån sak eller går det att hitta ett företag och sen ansöka? Till mig gav man en broshyr och orden "se om du hittar ett företag som vill ha dig med lönebidrag och säg till oss då" Men hur går man tillväga?
Nu är jag ingen expert på lönebidrag men jag vet att man kan ha hur små eller stora tjänster som helst. Arbetsgivaren får ett visst belopp som ska vara en hjälp till lönekostnader för dem, som i sin tur ska innebära att den anställde inte måste orka producera till 100%, Tyvärr gör deT att många arbetsgivare tycker att de utför en god samhällsgärning och ser därmed inte den anställde som en resurs, det blir svårt att få löneförhöjning osv. Däremot använder många föreningar just lönebidragsanställningar för att ha råd att ha någon anställd och då värdesätts man på ett mer relevant sätt.
Tack för era svar, i sambons fall så har han varit aktuell för tjänst i ett år men inte fått dels för att han inte har körkort och nu med tanke på den ekonomiska kris som varit men företaget vill ha honom väldigt mycket. Så han kom själv att tänka på detta som ett sätt att övertala den som sköter ekonomin i företaget att det är bra att anställa en till. Han kontaktade en av cheferna förut och denna blev jättepositiv. Så det här kanske är det som behövs för att få allt att klaffa. Sen finns ju risken att man inte ses som "riktig" arbetskraft men för min sambo med AS är det absolut viktigaste att han får sysselsättning inte villken lön han har för får han ett års jobb tex. är det lättare att söka mer jobb sen. Hade det varit så att jag haft pengar så skulle jag betalat för att han skulle få jobba. Och det här företaget har han gjort saker åt tidigare så det känner till honom både med epilepsin och aspergern. Bättre kan det inte bli, han har tom. gjort praktik med vissa av cheferna genom skolan. Så en bättre plats att starta på finns inte, att få jobba med det han kan, vill och med människor som han umgås med på fritiden som ser honom som en människa och inte ett hinder. Ska säga till honom att han får be chefen att ringa handläggaren.
I sambons fall så håller man på från företaget att fundera på när och hur han kan anställas, är inte företagsägarna som sköter ekonomin... Men i måndags fick jag en förfrågan om jag kan få lönebidrag och är intresserad av att jobba med administrativ uppgifter i en förening i stan. De skulle prata med AF och jag var där igår och sa till. Nu ringde min handläggare och sa att de måste ha läkarintyg på vad jag kan och inte kan. Antar att det är något liknande en ADL fast lite mer inriktad på jobb som man är ute efter. Sen ska jag i så fall arbetsträna på stället en månad innan man tar ett beslut om jag kan få lönebidrag och vad det kan ligga på och eventuella anpassningar. Är det så man går till väga, känns konstigt att jobba i en hel månad utan att få några anpassningar, inte ens prata om det och se om det är något som är uppenbart. Och vad kan styra hur mycket man får i bidrag? Handläggaren jag träffade igår tyckte att det räckte med min ADHD diagnos för ett rörelsehinder påverkar inte ett vanligt kontorsjobb. Nu var inte hon insatt i lönebidragsbiten, men för mig så påverkar rörelsehindret mer än min ADHD. Det är ju pga. rörelsehindret jag inte kan jobba med speciellt myckete. Om någon gått igenom en sådan utredning och inte vill svara i tråden så kontakta mig gärna via mail, handläggaren jag har hade dålig koll på allt. Han är inte en som jobbar med funktionshinder och sist vi träffades var för 2 år sedan.
jo, den där handläggaren verkade inte ha mycket koll. Även om jag ser "pigg" och stark ut så är ju inte sanningen sån. Mina händer har nedsatt förmåga, ja jag kan spela tennis men då tejpar jag handlederna och tummen som är trasig sen tidigare. Och hur många kontor är så anpassade att allt finns i lagom höjd och inte väger en massa? nej, som tur är så är det inte hon som ska sköta det här utan en person som jobbar med det mer specifikt, på den beskrivning som killen från stället som vill att jag ska jobba så har den kvinnan ett eget funktionshinder, och hon har förhoppningsvis mer verklighetsförankring.
Nu hade den personen som sköter lönebidrag kontaktat klubben och sagt att jag inte kan få det för att jag sitter i rullstol. Fattar inte vad hon menar, måste man inte göra en utredning först? Min handläggare hade också ringt klubbens kontakt och sagt att det finns stora möjligheter för att jag kan få det, han har jag inte pratat med på 2 år men han vet ändå lite hur det ligger till. För visst kan man få lönebidrag om man har adhd? Sen att mitt rörelsehinder faktiskt påverkar ett kontorsjobb verkar inte den på AF fatta. Henne har jag inte träffat och ingen har frågat vad jag kan och inte kan. Så sjukt så de håller på. Har några veckor på mig för sen försvinner chansen. Inte ens ett möte fick jag med den handläggaren så jag vet inte vad hon ska ha för intyg. Fick svar från rehab som jag försökt kontakta i 3 veckor om att man ska göra en överlämning från rehab i Linköping där jag utreddes, men det blir inte förrens i höst och undertiden står jag utan AT och sjukgymnast och det är sådana intyg jag behöver. Blir galen
Fick just en anställning med lönebidrag på 100% så det finns möjligheter trots allt
Har ett stort problem som jag funderar någon kan hjälpa mig med Jag jobbar idag på samhall men trivs inte alls, men tack vare att jag har lite sk mindre förstående i den sk ledningen har jag idag i principp "gått in i väggen" det sår klart o tydligt i stadgarna att vi ska jobba efter vår förmåga men det anser inte ledningen som sagt, det är kunden som bestämmmer tycker dom. Idag sitter vi som "packade sillar" på verkstan och ljag har påpekat att detta är mot alla sociala lagar o regler och igår fick vi veta att ytterligaren en line ska in på detta minimala område, jag har påpekat att eftersom vi sitter så tätt så "går vi varandra på nerverna " men som vanligt så "viftar" samhall bort problemen" jag har t o m hotat med tillgänglighetslagen som kommer nästa år men dom säger bara att lagar är till för att brytas dessutom så bestämmer dom i Stockholm. Vad ska jag göra, får dom bete sig hursom hellst när dom står under rergeringen? Jag orkar inte med det här snart! Jörgen
Är du med i facket så kontakta dem, alla arbetsmiljöregler gäller ju på Samhall med, är du inte med i facket så kontakta arbetsmiljöverket och anmäl din arbetsgivare till dem.
Jo jag vet det men nu är det ju bara så att dom kör över facket o kör sitt eget race te x Jag har rätt till 2 par ombyten på verkstan enligt metalls avtal men nu har samhall sagt att bara de som har kund kontakter får arbetskläder dessutom finns det ju en MBL lag men inte på samhall, vi har inget att säga till om men jag ska föreslå min klubb ordförande om detta för hon står helt maktlös så tack för tipset
Du kan som enskild kontakta Arbetsmiljöverket oavsett facktillhörighet eller inte. Eftersom Samhall trots att det numera är bolagiserat ändå har ett tydligt rehabiliterande uppdrag och det verkar på dig som om ni utnyttjas som slavhandel nästan - jag har förresten hört liknande historier innan när jag skrev om Samhalls arbetsmiljö för 6 år sen - så tycker jag att du kan kontakta media också, du får vara anonym där om du vill och du är skyddad enligt svensk grundlag i det fallet.
ska ta åt mig det där Tack
Kan inte ens höra ordet Samhall utan att det kryper i kroppen. Jag fattar inte att det företaget fortfarande finns kvar, jag känner många som jobbar och har jobbat däör och vet hur det är. Tycker det är konstigt att det inte sker någon förbättring trots att det i flera års tid varit känt hur illa det är på samhall. Det är skandal! Vad jag tycker du ska göra är att så fort som möjligt se till att komma därifrån innan du fördärvar dig helt och hållet. De säger ju att de vill att folk ska komma ut på vanliga arbetsplatser så då får de väl se till att hjälpa dig. Ingen människa är värd att gå omkring och ha det sådär. Och som de andra skrivit här bör du även ta kontakt med facket och arbetsmiljöverket om nu det hjälper... Eller se till att du får byta arbete inom samhall, vet ju inte hur pass fysiska saker du klarar av, men kolla möjligheterna iallafall. Vet ju att det finns samhallanställda som jobbar utanför samhall med olika saker också. Annars är ju det kruxet, att de flesta samhallarbeten är mcket fysiska och monotona, och många av oss funkisar fixar ju inte det heller .
Det där är INTE acceptabelt. Jag tycker att hela Samhall borde läggas ned, och den åsikten har jag haft länge. Hela tanken med Samhall är ju segregerande i sig. Det blir ju den vanliga arbetsmarknaden, och Samhall för de som inte duger till ett vanligt arbete. Det är lite så det känns i alla fall. Jag skulle personligen aldrig gå med på att arbeta på Samhall. Hellre är jag förtidspensionär i så fall. Då kan jag i alla fall ägna mig åt något vettigt ideellt arbete. Jag anser att de flesta funkisar mycket väl skulle kunna ha vanliga arbeten, med viss anpassning. Den anpassningen borde staten stå för. Även svårt rörelsehindrade, och svårt CP-skadade skulle kunna arbeta, så länge de har en fullt fungerande hjärna. På Försäkringskassan i min hemkommun arbetade en CP-skadad tjänsteman förut. Mycket duktig på sitt jobb, och alltid lika trevlig. Att han hade lite svårt med vissa rörelser brydde inte jag mig om. Det finns ju en hel del jobb där det är intellektet som räknas. Det är ju inte alla jobb som man måste ha friska armar och ben för. Ta t.ex en person som http://sv.wikipedia.org/wiki/Stephen_Hawking Han är väl rätt svårt rörelsehindrad, men har ju en fullt fungerande hjärna. Nu menar jag inte att alla har lika skarpt intellekt som honom, men det räcker långt med vanligt intellekt. Jag har träffat en person med infantil autism, och han pratar inte alls. Han kan höra, men svarar tillbaks genom att skriva på sin smartphone. Han arbetar som programmerare. Andra typer av jobb som folk med rörelsehinder mycket väl skulle kunna ha är som t.ex psykologer, kuratorer, socionomer, medlare av olika slag och många många fler. Ni som jobbar inom Samhall ska INTE acceptera detta. Sök in på en utbildning och försök hitta riktiga jobb istället. Om någon svårt funktionshindrad har kontakt med Försäkringskassan, socialen eller omsorgen, så vet ni att man inte alltid blir så bra bemött. Ofta beror det på att de inte förstår hur man har det. Om det fanns fler funkisar på sådana tjänster, så skulle de ju ha mer förståelse för de som verkligen behöver hjälp. Själv har jag jobbat mycket ideellt med ungdomar med ADHD, Asperger, dyslexi och liknande. Jag har funderat på att utbilda mig till psykolog eller socionom eller liknande, där jag kan hjälpa mer. Tyvärr har jag passerat 40, och jag har inte ens läst in gymnasiet. Jag kommer att hinna fylla 50 innan jag pluggat färdigt, och jag vill hjälpa dessa ungdomar NU. Jag skulle vilja gå en snabbkurs i något, och komma igång snabbt, och inte plugga i 5-6 år framåt. Jag har inget emot att plugga, men det känns som att jag skulle svika många som behöver mitt stöd, om jag satte mig och pluggade nu. Då skulle jag varken ha tid eller ork att hjälpa dem samtidigt. Jag har inga problem med att hjälpa dem, men det är tyvärr ingen som vill betala mig för mina tjänster. Jag är ju inte utbildad psykolog, men jag vet att jag gör ett bättre jobb med dessa ungdomar än vad många utbildade psykologer gör. Det gäller att tro på sig själv. Många funkisar tror att de inte klarar så mycket, och visst är det sant för många. Inte så att de är dumma, men de kanske har ständig värk eller har tung medicinering som gör att de blir trötta. Ni kanske inte behöver plugga flera år. Själv ska jag plugga psykologi B på komvux nu under våren. Jag tar ett steg i taget. Helst skulle jag vilja lära mig hypnos och neurolingvistisk programmering (NLP), men det finns inga billiga sådana kurser. De kostar runt 50-tusen, vilket jag inte har. Annars hade jag tagit en sådan kurs. För de som inte vet vad NLP är, så kanske ni har sett Paul McKenna på TV. Han använder just NLP och hypnos i sina behandlingar, för att "bota" fobier, få folk att sluta röka eller upphöra med andra ovanor, eller stärka deras självförtroende. Jag är rätt säker på att det finns många här med dåligt självförtroende, som tror att de aldrig kan få annat jobb än på Samhall. Det är sant att det är svårt att få jobb om man inte tror på sig själv. Man måste vara lite kaxig för att få de jobb man söker. Jag har jobbat en hel del inom IT-branschen, och alla har varit på den öppna arbetsmarknaden. Jag har iofs inget fysiskt funktionshinder, men väl kognitiva sådana, vilket kan vara hinder i de jobb jag haft, där det ingått mycket kundkontakter. Jag har också koncentrationssvårigheter, så jag vill inte ha ett kontorsrum med telefoner som ringer, och inga faxar. Men med rätt förutsättningar kan jag göra ett bra jobb. Det gäller bara att övertyga en arbetsgivare om att jag är den bästa programmeraren av alla de som söker. Inte så att jag är bäst kanske, men man måste lita på sig själv, och visa utåt att man tror på det. Man ska utstråla självförtroende och självsäkerhet, och naturligtvis bör man ju ha kompetens för det jobb man söker, även om man inte har den på papper. Jag har inte ens gått ut gymnasiet, och ändå har jag fått en del jobb inom programmering och so IT-tekniker. Visst har jag fått en del jobb via kontakter, men andra har jag sökt utan en enda referens. Ett jobb jag sökte som tekniker hos en datoråterförsäljare fick jag genom att han som anställde mig ställde en fråga som jag svarade på. Han hade en kund på gång, där det skulle installeras datorer, som skulle kopplas ihop i nätverk med skrivare och server med mera. Han gav mig vissa förutsättning, som vad kunden ville ha ut av det, och jag skulle föreslå vilken typ av utrustning de skulle ha och hur den skulle konfigureras. Han sa att jag skulle få ett par dagar på mig att fundera på saken, varpå jag svarade att då kan jag ju fuska och fråga en kompis. Då vet han ju inte om JAG har kommit på lösningen, så jag gav honom lösningen direkt efter att han hade givit mig förutsättningarna. Ingen betänketid alls alltså. Jag fick jobbet. Mycket handlar om intresse. Har ni något som ni är riktigt intresserade av, och är duktiga på, så försök att satsa på det. Det är precis vad jag ska göra nu, även om jag försöker ta vissa genvägar för att slippa plugga i 5-7 år framöver. Jag har redan stora kunskaper inom psykologi, och kan väldigt mycket om ADHD, Asperger, dyslexi med mera, så jag kan just de bitarna bättre än de flest psykologer. Däremot är jag ingen expert på psykiska sjukdomar, och jag får inte kalla mig psykolog. Jag kan däremot kalla mig personlig coach eller så, om jag vill starta eget, och hjälpa ungdomar på glid in på rätt väg i livet. Tyvärr är jag dålig på att hantera det där med ekonomi och all byråkrati, som det medför att ha eget företag. Man måste ju deklarera F-skatt och redovisa moms med mera, vilket jag skulle ha dålig koll på. Men för er som har bra koll på sådant, så starta eget, och kör hårt på er idé, så slipper ni chefer i stil med de på Samhall. Ingen, vare sig de har funktionshinder eller inte, ska behöva stå ut med sådana chefer. Ta makten över era egna liv.
Hej, jag behöver hjälp med att komma igen i arbete. Jag är sjukskriven sedan oktober 06. Under sjukskrivningstid fick jag den diagnosen Asperger Syndrom. Just nu är jag anställt på dagtid på en avdelning som jag kan inte tillbaka. Även chefen vill det inte att jag kommer tillbaka. Alså jag jobbar inte på den avdelningen. Sedan december 08 arbetstränar jag 50% på en geriatrik avdelning bara på natten och det går bra. Men arbetsgivare säger bara jag har ett kontrakt för dagtjänst och det skulle jag gå tillbaka, trots att man såg att jag inte kan jobba på dagarna. Jag för inte så mycket hjälp av LLS Handläggaren. JAg vill igen jobba 100%. Sedan februai 07 kan jag igen jobba, tills december 08 måste jag vänta att få en rehabiliteringsplats där nu mars 09 slutar. Försäkringskassan vill inte mer betala 50% av sjukpenning. Var kan jag får hjälp? Kaka
Kolla in dom här! http://www.misa.se. Fast det kräver ju förståss att FK beviljar dig att komma dit. Du måste vara bestämd och ihärdig och lägg på lite charm, det brukar funka . De är just specialiserade på att hjälpa personer med AS och liknande diagnoser. Lycka till och stor kram! Men oj... jag glömde ju Left is right, det är ett företag som bara anställer folk med AS, för konsultuppdrag till andra företag. Det är riktiga arbeten med riktig lön. http://www.leftisright.se Redigerat 2009-03-13 16:01
Jag har lindrig Aspberger och ADHD. Har praktik på ett demensboende i Uppsala. Har tidigare varit anställd som vårdbiträde i en annan stad av ett annat företag och de ville ha mig kvar men jag skulle flytta för att plugga och var tvungen att sluta. Jag har lite svårt att tolka signaler och behöver ibland fråga två eller tre gånger och ADHD gör att jag är extra kreativ och arbetsuppgifterna blir ibland för få. Det känner min chef till. Hon sa att jag kunde vara lite tjatig och bara skulle göra det som stod i mitt schema och inget mer. Så var det med det. Hon tröttnade på mig och ville inte mig fler uppgifter gav mig sparken!
Tydligen uppskattas inte kreativit inom äldreomsorgen på vissa ställen. Trodde det var en tillgång
Hej! Nu var det åter dags gör ett projekt mellan AF och FK för att få ut oss förtidspensiosar i jobb. Lite skeptisk var jag till en början, men nu har jag vart där några gånger och det känns faktiskt riktigt bra! För en stor viktig skillnad här från tidigare projekt jag vart med i är att de jobbar både i grupp och INDIVIDELLT, på ett helt nytt sätt. De jobbar mera med de psykiska bitarna och tittar på vad som är mina psykiska styrkor och svagheter, hur JAG hanterar stress osv. Mitt största problem är ju att ambitionsnivån och viljan är större än psyket... Det skapar PROBLEM... Det kommer även att vara gruppaktiviteter, men tidigare har det endast varit gruppaktiviteter och övningar. Dessutom träffade jag han som ska vara min jobbcoach under tiden och det kändes verkligen som han förstod mig! Men framförallt så bromsar de inte upp mig på det här stället. De utgår liksom från att jag ska klara heltid, vilket jag också gör. På tidigare ställen har de försökt bromsa mig jättemycket och liksom ömkat med mig typ "meeeen du lilla guuuuman då ska nog börja med ett par timmar om daaaaan....". Bullshit säger jag. Ja kom nu snälla inte och säg att jag är en sån som "ska bevisa att jag klarar heltid bara för att vara duktig". Det gör jag verkligen inte, men jag vet ju att jag klarar det eftersom jag har jobbat heltid förut. Dessutom om han har praktik i en månad, och bara är där halva dagar så har man ju gjort praktik bara två veckor. Och på två veckor hinner man knappt komma in i ett jobb. Så man förlorar en massa tid. Jag är possitiv inför framtiden! Skriver mer om hur det går i dagboken bl a. Någon annan som har hört talas om Reventum och/eller har erfarenheter av de?
Det där lät väldigt intressant! Jag gick in och läste på deras hemsida, http://www.reventum.se. I första hand tänker jag på min flickvän som är sååååå trött på att bara gå hemma och dröna. Vid nyår hade jag som "nyårslöfte" (typ...) att hjälpa henne att hitta en OK sysselsättning. Detta kan ju vara början! Ska visa hemsidan för henne.
Kanon, hälsa henne så gott från mig! Jag är hur nöjd som helst såhär långt. Jag har just undrat varför personer med fyskska varaktiga funktionsnedsättningar så ofta är underrepresenterade bland deltagare i såna här projekt? Går de inte erbjudanden om det, eller vill de inte? Jag menar inte att de inte VILL komma ut i jobb, utan att många har fastnat i hopplöshetshörnet. Det är synd, för upplägget här är suveränt tycker jag, eftersom man tar det i sin egen takt samtidigt som man blir inspirerad, man tar hänsyn till hur man mår samtidigt som man aktivt hjälper för att förbättra det. Det finns ju massor med såna här företag och nya poppar upp hela tiden. Anledningen är väl just en att tidigare projekt har mislyckats eftersom man bara haft folus på att komma ut i praktik som inte lett någon vart, och dessa kurser har varit alltför korta för att man ska hinna. Här går vi i ett helt år, de satsar endast på praktikplatser som har möjlghet att leda till ett jobb, och när man har fått en anställning får man precis så mycket stöttning och handledning som man behöver, ett bra tag framöver vad jag förstår. Tack vare denna kursen har jag dessutom fått tillbaka inspirationen till att väcka mitt sovande företag till liv, vi har haft en man här som har startat en massa sociala arbetskooperativ (seriösa sådana), och det kommer att bli en utbildning på detta område i höst, i reventums regi. Den tänker jag gå! Där finns hur mycket möjligheter som helst. Jag är enbart possitiv inför framtiden, energin och livskusten är tillbaka och vi får bara hoppas att den håller i sig. Nu får det vara slut på depperiet för min del, basta! Ojoj har suttit här i reventums datasal i flera timmar nu, hungrig... Men tiden flyger iväg när man jobbar på!
© Copyright 1999-2025 Funktionshinder.se Läs Fh:s regler | Kontakta Administratörerna för Fh | Om cookies på Fh