Funktionshinder.se logotyp.
Klicka för att komma till startsidan!
Anpassa utseendet på Funktionshinder.se. Fråga Fh:s panel. Se de senast publicerade texterna indelade i olika kategorier. Till forumet. Se de senaste medlemstexterna och information från administratörerna. Klottra på planket. Sök på Funktionshinder.se efter texter, medlemmar, länkar eller foruminlägg. Länkarkiv - Sök efter länkar till andra sajter.
Sponsra Funktionshinder.se. Kontakta oss som driver Funktionshinder.se. Hjälp / Vanliga frågor. Prylshoppen. utfyllnadsbild
 
fh sponsorer Besök Livihop Besök Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) Besök Atlas Assistans AB ledig sponsorplats
 
Funktionshinderrelaterat
Attityder / Bemötande (3657 inlägg)

Hoppa till första nya inlägget!

Skriv ut denna trådSkriv ut denna tråd   Tipsa en vän om denna trådTipsa en vän om denna tråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Ninnie 2006-09-05 Kl 23:35
huvudinlägg

På förekommen anledning...

Hur ställer ni er till att vi med rörelsehinder ofta går in gratis på olika ställen? Bra eller dåligt?

 
Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Gå in gratis
Av: Idjeli 2006-09-05 Kl 23:43
 

Det är ju diskriminering i högsta grad... Varför ska jag gå in gratis för att jag sitter i rullstol? För att det är synd om mig?? Ska inte alla som är rödhåriga gå in gratis, eller alla som har en piercing i näsan eller alla muslimer???
Samtidigt sparar jag de kronorna de skulle kostat, men frågan är ändå.....är det värt priset??


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Gå in gratis
Av: Munken 2006-09-05 Kl 23:51
 

Det känns mycket diskriminerande och nedvärderande. Ett bevis för att samhället inte ser oss som likvärdiga medborgare.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Gå in gratis
Av: Lotta 2006-09-06 Kl 07:30
 

Jag tycker att vi som funtionhindrade ska bet för som alla andra

Däremot tycker jag att /ledsagare/assistent kan få gå in gratis.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Helna 2006-09-06 Kl 10:34
 

Lotta skrev:
Jag tycker att vi som funtionhindrade ska bet för som alla andra

Däremot tycker jag att /ledsagare/assistent kan få gå in gratis.


Bra sagt, jag håller med dig! Jätteglad smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Lilleman 2006-09-08 Kl 16:34
 

Lotta skrev:
Jag tycker att vi som funtionhindrade ska bet för som alla andra

Däremot tycker jag att /ledsagare/assistent kan få gå in gratis.


Jag tycker inte att personliga assistenter heller ska gå in gratis. Att den personlig assistentens biljett ska bekostas av kommunen/staten/landstinget håller jag med om men kan inte detta ingå eller läggas till i assistansbidraget?

Om de personliga assistenterna får gå gratis så är risken att de släpar med en massa funktionshindrade på evenemang som de (brukarna) inte själva är intresserade av.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Helna 2006-09-08 Kl 16:50
 

Lilleman skrev:
Jag tycker inte att personliga assistenter heller ska gå in gratis. Att den personlig assistentens biljett ska bekostas av kommunen/staten/landstinget håller jag med om men kan inte detta ingå eller läggas till i assistansbidraget?

Om de personliga assistenterna får gå gratis så är risken att de släpar med en massa funktionshindrade på evenemang som de (brukarna) inte själva är intresserade av.


Bra poäng i första delen av ditt stycke för dem som har assistans bidrag, men sen har vi ju en stor grupp som har hemtjänst/ ledsagning och det har ju inte tillgång till assistansbidraget för deras skull kanske det skulle vara en bra lösning Glad smiley

Däremot den nedre delen av ditt arument tycker jag var lite långsökt. Tycker att man får skylla sig en aning själv om man nu följer med på någonting som man inte är intresserad av...

Redigerat 2006-09-08 16:52


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: KarinSch 2006-09-08 Kl 18:34
 

Tyvärr är det nog inte så enkelt som att man får skylla sig själv. Det finns alltför många funkisar som i hela livet bara fått saker serverade framför sig och blivit omhändertagna. Det är då inte så lätt att själv kunna säga ifrån eller själv våga kräva saker.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Helna 2006-09-09 Kl 23:08
 

KarinSch skrev:
Tyvärr är det nog inte så enkelt som att man får skylla sig själv. Det finns alltför många funkisar som i hela livet bara fått saker serverade framför sig och blivit omhändertagna. Det är då inte så lätt att själv kunna säga ifrån eller själv våga kräva saker.



Jag fattar din poäng och det är klart att det är ett bekymmer för den som inte vågar säga ifrån men jag hävdar att man någon gång måste lära sig att stå upp för sig själv och sina egna intressen. Det är inte lätt alla gånger och det påstår jag inte. Men jag tycker att det här som sägs ovan blir nästan som att ytterliggare skjuta upp att lära de här personerna attkunna stå upp för sig själv , och det är ju heller inte bra. Man bör ju ta itu med alla problem med på ett konstruktivt sätt, söka hjälp utifrån är ett sätt om man nu känner att man har problem med att säga ifrån. Däremot är jag med på att assistansberättigade har sin del genom asspengen, men det skulle behövas något fripassagekort för de som jobbar som ledsagare och inom hemtjänst för de som har den typen av hjälp får inget assbidrag Glad smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Hjulia 2006-09-09 Kl 23:19
 

Helna skrev:
Jag fattar din poäng och det är klart att det är ett bekymmer för den som inte vågar säga ifrån men jag hävdar att man någon gång måste lära sig att stå upp för sig själv och sina egna intressen. Det är inte lätt alla gånger och det påstår jag inte. Men jag tycker att det här som sägs ovan blir nästan som att ytterliggare skjuta upp att lära de här personerna attkunna stå upp för sig själv , och det är ju heller inte bra. Man bör ju ta itu med alla problem med på ett konstruktivt sätt, söka hjälp utifrån är ett sätt om man nu känner att man har problem med att säga ifrån. Däremot är jag med på att assistansberättigade har sin del genom asspengen, men det skulle behövas något fripassagekort för de som jobbar som ledsagare och inom hemtjänst för de som har den typen av hjälp får inget assbidrag Glad smiley


Ledsagare sparar kvittot från de arrangemang de följder med brukaren på.... och skickar in de ihop med timlistan.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Helna 2006-09-10 Kl 13:22
 

Hjulia skrev:
Ledsagare sparar kvittot från de arrangemang de följder med brukaren på.... och skickar in de ihop med timlistan.


Konstigt för en kompis till mig har nämligen sagt att hennes ledsagare får inte ett öre för det faktiska aktiviteter de gör tillsammans Förvånad smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Hjulia 2006-09-10 Kl 13:34
 

Helna skrev:
Konstigt för en kompis till mig har nämligen sagt att hennes ledsagare får inte ett öre för det faktiska aktiviteter de gör tillsammans Förvånad smiley


Det låter ju som rena vansinnet!
Ledsagan bör kolla med sin chef vad som verkligen gäller.....


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Lena K 2006-09-10 Kl 13:44
 

Min son är ledsagare och han får ersättning för utgifter. Tex om han skulle gå ut och fika med den han arbetar för. Han har fått reda på av sin arbetsgivare (kommunen) vad som gäller.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: KarinSch 2006-09-10 Kl 16:20
 

Det ingår i kommunernas skyldighet att betala för ledsagornas kostnad, dock brukar det inte få kosta hur mycket som helst om det gäller mat eller fika. Är det däremot inträde eller kursavgifter ska de betala den faktiska kostnaden. Att vara ledsagare är ett jobb precis som att vara assistent eller t.ex övervakare och man ska få sina utlägg betalda eller få ett omkostnadsarvode som inte beskattas.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Lilleman 2006-09-28 Kl 11:03
 

Men hemtjänstpersonal/ledsagare får också ersättning för sina utlägg. Ingen människa behöver betala med egna pengar för sådant som kostar i tjänsten.

När det gäller det fria valet så kan man ju disskutera hur fritt val det är att ta med en brukare som inte själv kan prata eller göra nåt och som dessutom sover när personalen ser tre timmar "Kristina från Duvemåla".


Helna skrev:
Bra poäng i första delen av ditt stycke för dem som har assistans bidrag, men sen har vi ju en stor grupp som har hemtjänst/ ledsagning och det har ju inte tillgång till assistansbidraget för deras skull kanske det skulle vara en bra lösning Glad smiley

Däremot den nedre delen av ditt arument tycker jag var lite långsökt. Tycker att man får skylla sig en aning själv om man nu följer med på någonting som man inte är intresserad av...

Redigerat 2006-09-08 16:52


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Morticia 2006-09-28 Kl 13:48
 

Lilleman skrev:
Men hemtjänstpersonal/ledsagare får också ersättning för sina utlägg. Ingen människa behöver betala med egna pengar för sådant som kostar i tjänsten.


Tyvärr är det inte så överallt.
En del måste ansöka långt iförväg för _allt_ en biljett för en 50lapp etc. Och då väljer antingen brukaren att stå för bådas kostnad. Eller så kanske den som jobbar tycker att det är ju så lite att det går ju bra eller så stannar man hemma.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Helna 2006-10-02 Kl 09:36
 

Lilleman skrev:

När det gäller det fria valet så kan man ju disskutera hur fritt val det är att ta med en brukare som inte själv kan prata eller göra nåt och som dessutom sover när personalen ser tre timmar "Kristina från Duvemåla".


Då förstår vi varandra bättre, fritt val ska alltid vara fritt val dvs att brukaren inte sover och är med på noterna. Annars är det inte okej och gör man annat som personal så begår man ju tjänstefel *tycker jag*


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Legoprinsessan 2006-09-08 Kl 17:34
 

Måste bara få berätta om en grej. Var på Gröna Lund för ett par år sen och då frågade hon i kassan om jag var förtidspensionär!!! Bara sådär liksom. Jag är gående men hon tyckte väl att den där bruden går konsrigt å ser konstig ut, hon e säkert pensio. jag BORDE ha blivit förbannad på henne och skällt ut henne, förklarat att jag blev kränkt och frågat om hon brukar fråga alla besökare om de har förtidspension? Men just den gången var jag rätt pank så halvt pris var välkommet... Men jag grämmer mig fortfarande över det när jag tänker på det. Arg smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Evelina 2006-11-29 Kl 14:57
 

Hur blir det då när vi som behöver dubbelsassistans ska gå någonstans! Som det är nu går ofta en in gratis, men den andra måste betala. Visst, men vi måste ju vara två!

Det tycker jag är frustrerande!

Kan man styrka att man behöver två stycen assistenter så borde det ju vara lika mycket värt som att man behöver bara en... Frågande smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Gå in gratis
Av: Fluff 2006-09-06 Kl 08:20
 

Jag tycker också att man ska betala för sig. Varför vara ett undantag?
Men en grej däremot som jag tyckte var lite fint var när jag skulle på bio en gång med flera krångliga trapphissar... då fick jag en liten rabatt på biobiljetten för att jag behövde besväras med dessa krångliga hissar.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Gå in gratis
Av: Charlotte 2006-09-06 Kl 08:49
 

Om jag går på klubb och inte behöver betala inträde, varför ska jag känna mig mindre värd än snygga tjejen eller fräsiga killen som också slipper betala. Varför betala fullt inträde och sen slussas runt i kök äckliga matvaruhissar det har hänt mig att diverse lukt och rester hamnat på kläder och rullstol, då kan jag tycka att det är rätt att slippa betala.

Visst kan jag hålla med om att i vissa fall ska alla betala men jag kan också tycka att om man inte kan uttnyttja det som ingår i biljetten pga sitt funktionshinder borde man få rabatt eller gratis.

Om man nu känner sig diskriminerad, varför inte propsa på att få betala då? Det var fler ställen förr nu händer det sällan att man slipper betala och det handlar nog om att vi ses som "normala".

Jag har inga problem med att slinka in gratis på ställen, ser det som en förmån för alla andra orättvisor här i Sverige. Blinkande smiley Likväl som alla snygga blonda tjejer slipper betala (en fördom jag vet) Glad smiley

Redigerat 2006-09-06 08:57


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Läderjackan 2006-11-29 Kl 11:33
 

ler bara ler

precis de jag menade här

http://www.funktionshinder.se/artikel.php?aWQ9NzU=


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Gå in gratis
Av: Vejron 2006-09-06 Kl 09:14
 

Ninnie skrev:
På förekommen anledning...

Hur ställer ni er till att vi med rörelsehinder ofta går in gratis på olika ställen? Bra eller dåligt?


Generellt sett så gillar jag det inte, pga att det är omvänd diskriminering-man sätter plåster på såret och låter oss slippa betala hellre än att lösa grundproblemet med otillgänglighet. Jag hade en hetsig diskussion med en medlem i en hk-förening en gång om det faktum att vi som har hk-tillstånd i bilen parkerar gratis. Jag tycker det är fel, jag tycker det vore bättre att anpassa betalningsstationerna och göra fler rutor bredare så skulle jag gladeligen betala också. Men sen är det som nån sa här i tråden att kan man pga sitt funktionshinder inte nyttja något fullt ut så kanske man inte skulle behöva betala fullt heller. Ett eget exempel där är en nyöppnad träningsanläggning här i Sumpan som har månadskostnad på 250 spänn och man måste binda sig ett år. I det priset ingår fri nyttjanderätt till hela gymet, aerobic, step-up, spinning och annat sånt. Övervägande delen av det kan jag inte utnyttja eftersom min funktionsnedsättning hindrar mig och då känns det inte motiverat att betala hela summan. Så mitt svar på frågan blir kanske något svävande; ibland ok men generellt inte. Har också egentligen problem med att medföljare går gratis med mig nästan överallt. Det gör att jag känner mig som en belastning om jag och en kompis är nånstans och stället då tycker att det är så "synd" om henne att ha mig i släptåg så att hon får gå in gratis. Jag vet att tanken inte alls är sån men känslan för mig blir sån...

Redigerat 2006-09-06 09:15


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Charlotte 2006-09-06 Kl 09:54
 

Vejron skrev:
Generellt sett så gillar jag det inte, pga att det är omvänd diskriminering-man sätter plåster på såret och låter oss slippa betala hellre än att lösa grundproblemet med otillgänglighet. Jag hade en hetsig diskussion med en medlem i en hk-förening en gång om det faktum att vi som har hk-tillstånd i bilen parkerar gratis. Jag tycker det är fel, jag tycker det vore bättre att anpassa betalningsstationerna och göra fler rutor bredare så skulle jag gladeligen betala också.

Redigerat 2006-09-06 09:15


Visst kan det vara lättare att påverka tillgängligheten om man betalar för sig, men vem säger att det inte går att lyfta dessa frågor och strida ändå.

För många år sedan var jag vän med en dörrvakt, han släppte in alla med funktionshinder gratis dels för att tyckte att vi fick utstå mycket skit i samhället (tycka sund om parollen) men även för att vi faktiskt var tvugna att gå genom kök och åka matvaruhissen vilket även var besvärligt för dörrvakterna de vill att klubbägarn skulle bygga om så att det blev lättare för dem så de tog inte betalt av princip.

Kan hålla med dig om parkeringsavgifterna (även om min kassa är glad) kan däremot då tycka att det skulle finnas fler platser och avgiften kanske skulle vara reducerad, om man rent generellt tänker på att många med funktionshinder inte har samma inkomstutveckling samma förmåga att påverka sin inkomst eller kan utnyttja t-bana och buss som billigare alternativ än att ta bilen t ex att man hyr parkeringstillståndet per år.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Gå in gratis
Av: Lise 2006-09-06 Kl 11:15
 

Personligen tycker jag att det är ok när tillgängligheten inte kan garanteras fullt ut. Sedan att det är bättre med tillgänglighet än gratis entré, och det är ju en sak för sig.

Dessutom är det ju vanligt med olika typer av prissättningar som tex barn, studerande och pensionärsrabatter.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Gå in gratis
Av: Jessma 2006-09-06 Kl 15:34
 

Är det bara jag som så är politisk inkorrekt att jag faktiskt inte bryr mig... är samhället så utformat så utnyttjar jag det... dum är jag inte... och såå mkt pengar har man som fh inte...


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Rallyanna 2006-09-06 Kl 18:45
 

Jessma skrev:
Är det bara jag som så är politisk inkorrekt att jag faktiskt inte bryr mig... är samhället så utformat så utnyttjar jag det... dum är jag inte... och såå mkt pengar har man som fh inte...


Nä Jessma ja e ac samma skrot o korn som du! Glad smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: JoJo 2006-09-08 Kl 22:47
 

Rallyanna skrev:
Nä Jessma ja e ac samma skrot o korn som du! Glad smiley


Ja me. Har plankat in på både det ena o det andra under åren Tunguträckande smiley .


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Jörgen 2006-09-06 Kl 18:57
 

Jessma skrev:
Är det bara jag som så är politisk inkorrekt att jag faktiskt inte bryr mig... är samhället så utformat så utnyttjar jag det... dum är jag inte... och såå mkt pengar har man som fh inte...


Jag är likadan. Blir man insläppt gratis så "tack för det".


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Morena 2006-09-11 Kl 14:52
 

Gratis är gott!

Som sagt, vi funkisar med garantiersättning har inte den möjligheten att påverka vår inkomst som en icke funkis utan någon form av garantiersättning.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: _Anna_ Elisabeth 2006-09-11 Kl 14:54
 

Morena skrev:
Gratis är gott!

Som sagt, vi funkisar med garantiersättning har inte den möjligheten att påverka vår inkomst som en icke funkis utan någon form av garantiersättning.

Garantiersättning? Frågande smiley
Vad är det?

// A E


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Morena 2006-09-11 Kl 15:01
 

_Anna_ Elisabeth skrev:
Garantiersättning? Frågande smiley
Vad är det?

// A E


Sjukersättning.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: _Anna_ Elisabeth 2006-09-11 Kl 15:21
 

Om vi nu sätter fokus på ekonomi istället för tillgängligheten, vill jag påpeka att man man kan ha usel ekonomi (utan möjlighet att kunna påverka den) UTAN att man sitter i rullstol...
Långtidsarbetslösa ensamstående kvinnor med tre barn - inte får de gå in gratis på evenemang?? Frågande smiley

Dessutom finns det t ex många människor med smärtproblem som har hel sjukersättning, men inte får de gå in gratis - de sitter ju inte i rullstol!

Nej, det där argumentet om dålig ekonomi håller verkligen inte! Osäker smiley

// A E


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Vejron 2006-09-06 Kl 22:24
 

Jessma skrev:
Är det bara jag som så är politisk inkorrekt att jag faktiskt inte bryr mig... är samhället så utformat så utnyttjar jag det... dum är jag inte... och såå mkt pengar har man som fh inte...


Ja egentligen ska man ju inte "skåda given häst i mun" som man säger. Men jag kan inte hjälpa att jag känner en bitter eftersmak för "förmåner" av det här slaget, även om jag själv såklart tjänar på det ekonomiskt. När jag var liten, fanns det i Halmstad, där jag växte upp, ramper vid varje busshållplats så att det bara var att rulla på bussarna så jag åkte själv ofta in till stan när jag blev så gammal så jag fick för mamma. På samma buss satt det ofta en gammal man som tyckte jag var såååå duktig som kunde klara mig så bra och åka buss själv och allt....han tyckte jag var förtjänt av lite pengar och gav mig alltid en tia(sedel på den tiden) eller två. Jag minns att jag redan då mådde dåligt av det där för att jag visste att jag fått nåt enbart för att jag sitter i rullstol. Så jag grävde helt sonika ner de där pengarna bakom kullen hemmavid och rörde dem aldrig.

Redigerat 2006-09-06 22:26


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Gå in gratis
Av: Moon 2006-09-06 Kl 15:42
 

Jag anser också att man skall betala för sig men att medhjälpare/ass/ledsagning följer med fritt. Sedan som Charlotte skriver, det är inget fel att slinka in gratis - om - man inte gör det endast pga sitt funktionshinder.

Ang rabatter, så kan man ju använda sig av pensiorabatten om man har förtidspension om man har lust.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Offa 2006-09-06 Kl 22:46
 

Jag går gärna in gratis, oavsett vad det handlar om. Gratis är gott så att säga. Varför avstå från det?


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Moon 2006-09-07 Kl 11:05
 

Offa skrev:
Jag går gärna in gratis, oavsett vad det handlar om. Gratis är gott så att säga. Varför avstå från det?


Även om det står "Stackars invalid" på biletten? Trött smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Offa 2006-09-08 Kl 15:56
 

Moon skrev:
Även om det står "Stackars invalid" på biletten? Trött smiley


Det står det ju ändå i pannan på mig varje gång jag får handikappersättningen utbetald. Blinkande smiley

Redigerat 2006-09-08 15:57


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Moon 2006-09-08 Kl 18:04
 

Offa skrev:
Det står det ju ändå i pannan på mig varje gång jag får handikappersättningen utbetald. Blinkande smiley

Redigerat 2006-09-08 15:57


*skrattar* den va go den!

Nä, inte h-k ersättningen - för visst har man merkostnader när man är invalid. Men visst skall man väl kämpa lite för att skaffa sig respekt i samhället .....


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Gå in gratis
Av: Carina66 2006-09-07 Kl 13:27
 

Jag tycker det är diskriminering i högsta grad. Varför ska jag slippa betala bara för att jag har ett handikapp.

Redigerat 2006-09-07 13:28


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Emil 2006-09-07 Kl 17:41
 

Carina66 skrev:
"Jag tycker det är diskriminering i högsta grad. Varför ska jag slippa betala bara för att jag har ett handikapp."

Jag ser det inte alls som någon "kränkning". I vissa fall finns det "pensionärsrabatter" och andra fall andra typer av rabatter (skiljer i % dessutom).
Se det som att Ni har "100% rabatt" istället och använd de "överblivna pengarna" till något annat. Om slantarna ändå "bränner" i portmonnän, kan Du ju skänka dem till NHR:s hjälp till handikappade i Nepal.
Emil


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Gå in gratis
Av: Lilleman 2006-09-08 Kl 16:30
 

Jag ser ingen anledning till att det ska vara på det sättet.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Gå in gratis
Av: Lena K 2006-09-09 Kl 19:59
 

Betalar man inte har man inte heller samma rättigheter. Jag betalar hellre om jag kan tillgodo se mig på tillfredställande sätt och kan ha samma krav.

Har dock inga problem att få någon fördel då och då, oftast är det ju tvärt om. Jag får betala mera som funktionshindrad.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Moon 2006-09-09 Kl 20:03
 

Lena K skrev:
Betalar man inte har man inte heller samma rättigheter. Jag betalar hellre om jag kan tillgodo se mig på tillfredställande sätt och kan ha samma krav.

Har dock inga problem att få någon fördel då och då, oftast är det ju tvärt om. Jag får betala mera som funktionshindrad.


Håller helt med Lena K. Att glida lite är inte fel men att buntas ihop i en grupp som av någon anledning skall slippa att betala, det känns inte rätt.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Gå in gratis
Av: Zvenis 2006-09-11 Kl 18:29
 

Tycker det ska vara lika för alla, samma rättigheter och skyldigheter !!! Ha det gott !!


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Gå in gratis
Av: Becky 2006-09-12 Kl 07:38
 

Jag har inga moraliska problem med att gå in gratis/billigare på ställen som är mkt otillgängliga.
När man måste tjata, vänta, leta rätt på människan med huvudnyckel som går till hissen, ta köksvägen, gå igenom diskrummet, tvingas gå hem tidigare än man vill pga brist på hkptoaletter, når inte alla våningar och lokaler utan bara en del, då har jag inte riktigt lust att betala fullpris...
Jag tror inte att själva betalandet är grund för att man ska kunna ställa tillgänglighetskrav, iallafall inte på mindre ställen som krogar etc. De blir alltid lika förvånade över hur krångligt det är att ta sig in, att de när man tillslut kommit in inte brukar bry sig om att ta betalt, de brukar redan skämmas tillräckligt för hur illa det är med tillgängligheten. Att det är så illa att de inte ens kan ta betalt av funktionshindrade brukar sätta sig ganska hårt... Jag brukar ge dem ett par tips, ibland händer det faktiskt att de anpassar själva tills jag kommer dit nästa gång.
Men det är klart, det ska ju vara tillgängligheten som ligger till grund för att man inte ska behöva betala, inte någon "tycka synd om"-mentalitet.
Angående Gröna Lund, som jag tillgänglighetsinventerade för Rädda Barnen för några år sedan, är ju tillgängligheten katastrofal. Det finns faktiskt en handikappskylt vid en uppgång till karusellen disco jet (Tror jag den heter). Problemet är att bakom handikappskylten är det en lång trapp?!
För mig spelar det ingen roll att jättemånga går på tivoli utan att åka karusell av olika anledningar, så länge nån nöt till arkitekt har ritat tivolit så att det blir störtomöjligt att ta sig upp till nästan alla karusellerna så länge man inte har starke adolf som assistent.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Rooto 2006-09-26 Kl 01:07
 

Att ledsagare/assistenter ska få gå in gratis är väl en självklarhet? Inte är det väl nån som betalar extra för att få ta med sina armar eller ben in på nåt ställe? Oavsett om man får pengarna tillbaks nästa månad...


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Lena K 2006-09-29 Kl 01:50
 

Rooto skrev:
Att ledsagare/assistenter ska få gå in gratis är väl en självklarhet? Inte är det väl nån som betalar extra för att få ta med sina armar eller ben in på nåt ställe? Oavsett om man får pengarna tillbaks nästa månad...


Det är sant men får en amputerad betala mindre då eller? ...det var ett dåligt skämt.

Inte ska en assistentberoende människa behöva betala både sin och assistentens inträde på div nöjen. Nej Ass/ledsagare ska kunna få komma in gratis eller få sina utlägg ombesörjda av tex kommunen. Han/hon är som Rooto skriver armar/ben för sin kund.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Gå in gratis
Av: Sara__28 2006-09-28 Kl 20:16
 

Det tycker jag är både och. Som tex Liseberg går man som funktionshindrad in gratis och det tror jag är för att många funktionshindrade kanske inte kan utnyttja allt som andra kan och en del kan ju inte åka något alls. Eller så tycker jag i alla fall att man skulle betala mindre än andra i alla fall. Men det är vad jag tycker.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: RakElo-97 2006-10-01 Kl 18:40
 

Men alltså....
Är det inte bra att ni får gå i grastis? tänk positivt!!!


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Gå in gratis
Av: Johank 2006-10-02 Kl 00:26
 

Jag går gärna in gratis allt kan inte bli rättvist i livet, ta för er av det god istället Jätteglad smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Moon 2006-10-02 Kl 14:26
 

Johank skrev:
Jag går gärna in gratis allt kan inte bli rättvist i livet, ta för er av det god istället Jätteglad smiley


Gör du det och bli tagen för någon som inte heller är värd något att satsa på. Jag hade kunnat respektera ditt val om det inte samtidigt hade stänkt på mig.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Butcheredatbirth 2006-11-28 Kl 11:23
 

Orkade inte läsa särskillt mycket av tråden men men. inlägg berättigat ändå tror jag Blinkande smiley

Angående att assistent, hjälpare och allt vad det heter går med gratis vid olika evenemang... jag är kluven i frågan. Har blivit en del konserter genom åren och det är ju inte fel att dela biljettpriset med en polare. Men samtidigt händer det att det kommer in en bunt ovärdiga människor som inte har på en metal-konsert att göra med detta systemet. Visar man sig där ska man fan brinna för ämnet och röja som sig bör, inte sitta och titta på klockan...


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Vejron 2006-11-28 Kl 12:53
 

Butcheredatbirth skrev:
Men samtidigt händer det att det kommer in en bunt ovärdiga människor som inte har på en metal-konsert att göra med detta systemet. Visar man sig där ska man fan brinna för ämnet och röja som sig bör, inte sitta och titta på klockan...



Just DEN sidan av saken var nog inte vad som avsågs när tråden startades, men, men....allas in-put är ju lika välkomna


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Butcheredatbirth 2006-11-29 Kl 11:02
 

Det hade jag inte väntat mig Blinkande smiley Vilken tur att det var välkommet ändå!


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Läderjackan 2006-11-29 Kl 11:36
 

om prylen i sig

http://www.funktionshinder.se/artikel.php?aWQ9NzU=


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Gå in gratis
Av: Terinon 2006-11-30 Kl 16:08
 

Johank skrev:
Jag går gärna in gratis allt kan inte bli rättvist i livet, ta för er av det god istället Jätteglad smiley


Jag skulle också göra det om jag bara hittade nåt ställe där man fick det. Inte ens på kollektivtrafiken fastän jag tar en risk genom att bussbolagets försäkring gäller vid olycka om inte föraren fäst rullen i golvet. På alla ställen jag känner till är det assistenten/ledsagaren som går in gratis.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


 

Till sidans topp



Skriv ut denna trådSkriv ut denna tråd   Tipsa en vän om denna trådTipsa en vän om denna tråd
Ämne: Valet 2006 och handikappolitiken
Av: Berghman 2006-08-24 Kl 13:23
huvudinlägg

Ja, vilket parti ska man rösta på om man tycker handikappolitiken är viktig?
Tänker på frågor som tillgänglighet, arbetsmarknad, assistans etc.

 
Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Valet 2006 och handikappolitiken
Av: _Anna_ Elisabeth 2006-08-24 Kl 13:57
 

Det finns redan en politik-diskussion... Errkki har startat en under Övrigt! Glad smiley *tips*

// A E


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


 

Till sidans topp



Skriv ut denna trådSkriv ut denna tråd   Tipsa en vän om denna trådTipsa en vän om denna tråd
Ämne: Den personliga integriteten
Av: Vejron 2006-07-28 Kl 14:54
huvudinlägg

En del av er har säkert läst min krönika i ämnet, och några har också kommenterat den. Vad jag efterlyser nu är en lite längre debatt i ämnet. Konkret fråga: På vilket/vilka sätt upplever ni att er personliga integritet har fått sig en eller flera knäckar?

 
Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Den personliga integriteten
Av: KarinSch 2006-07-30 Kl 10:28
 

För att ha behöv av PA till dagliga intima situationer så är jag en extremt integritetskrävande person. Ni vet, när någon är inne på erp personliga omröde, jag får gåshud och blir otroligt irriterad. Därfär ordnar jag nästan alltid så min man får duscha mig, ibland går det ju inte, kan ju inte ta med både man och assistenter när jag ska på konferans, och då gör ju assistenterna det, och de gör det jättebra men jag mår dåligt.

Efter långa och jobbiga samtal med min handledare om detta och annat hemst i min barndom vet jag nu att det kommer sig från den tiden jag var försökskanin. Jag minns hur de satte mig naken (var nog 5 år) på en rostfri vagn, där var minst 50 blivande läkare satt framför scenen och studerade mig. Läkaren vred och vände, petade och drog i mig. Vände mig upp och ner och jag stortjöt hela tiden. Ingen pratade med ingen förklarade vad de skulle göra eller varför de där människorna satt där.
Mina assar får numera info om varför jag inte klarar sådana saker och det är skönt. Det har skadat mycket i mig, men går bra med assistenter som inser hur det känns för mig.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Den personliga integriteten
Av: Humorkillen 2006-07-30 Kl 10:41
 

jag har privat assistent företag de är mycket bättre där bestämmer du själv vilka som du vill ha när du behöver hjälp du bestämmer hur mycket betalt dom får jag kan fixa ett sudiebesök på en mkt bra om du själv vill

mvh humorkillen


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Den personliga integriteten
Av: KarinSch 2006-07-30 Kl 10:52
 

Jag har mycket bra assistenter, de är anställda av mitt kooperativ och får handledning från mig och min handledare. Det är inte problemet, problemet är vad allt hemst gjorde med mig som liten och att jag måg psykiskt dåligt av minnena. Assistenterna vet det och espekterar det.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Den personliga integriteten
Av: Berghman 2006-07-30 Kl 11:10
 

KarinSch skrev:

Jag minns hur de satte mig naken (var nog 5 år) på en rostfri vagn, där var minst 50 blivande läkare satt framför scenen och studerade mig. Läkaren vred och vände, petade och drog i mig. Vände mig upp och ner och jag stortjöt hela tiden. Ingen pratade med ingen förklarade vad de skulle göra eller varför de där människorna satt där.


Det är hemskt att behandla barn som labbråttor. Kul att sitta där och bli behandlad som ett objekt liksom. Jag är övertygad om att svåra barndomsminnen kan leva kvar hela livet.

Det jobbigaste jag har fått göra var bara en s.k. muskelbiopsi (Var 4,5 år). De satte på en tecknad film för att lugna mig, vilket inte hjälpte. Jag storgrät och sköterskan svimmade Tunguträckande smiley .

Redigerat 2006-07-30 11:11

Redigerat 2006-07-30 11:12


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Den personliga integriteten
Av: Läderjackan 2006-07-30 Kl 13:35
 

det är just detta jag skriver om i CP CP
i dagboken Jätteglad smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Den personliga integriteten
Av: Morticia 2006-07-30 Kl 18:06
 

Jag har samlat ihop lite av de senaste åren.
Jag har inte med barndomen, tonår.

http://funktionshinder.se/minaTexter_visa.php?aWQ9
MjMz


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Den personliga integriteten
Av: Moon 2006-07-31 Kl 18:34
 

Jag läste din krönika nu (har fortfarande lite svårt att hitta på FH). Den var bra och visade precis hur svårt det är att få behålla den värdighet som vi, precis som alla andra, har. Situationen i hissen tvingar en till 1. Tacka och vara glad för något man varken är glad eller tacksam åt. 2. Bita ifrån och visa en ilsken sida som kan färga möten framöver, antingen med kvinnan ifråga eller med dem hon berättar för. Dvs man tvingas vara något man egentligen inte är - pga felaktigt handlande.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Den personliga integriteten
Av: Lise-lotte 2006-08-11 Kl 05:34
 

Jag som har personlig assistans tycker att det är knäckande när jag är tvungen att ta emot vikarier. Man är tvungen att visa sig avklädd inför personer som man inte känner och svara på frågor som man egentligen inte vill svara på. Delvis för att vara artig och för att det praktiska skall fungera. Trött smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Den personliga integriteten
Av: Magnus 2006-08-11 Kl 08:26
 

Lise-lotte skrev:
Jag som har personlig assistans tycker att det är knäckande när jag är tvungen att ta emot vikarier. Man är tvungen att visa sig avklädd inför personer som man inte känner och svara på frågor som man egentligen inte vill svara på. Delvis för att vara artig och för att det praktiska skall fungera. Trött smiley


Varför svarar du på frågor som du e.g inte vill svara på? "Vanliga" artighetsprinciper går för min del fetbort i min relation till mina assar, därmed inte sagt att jag är otrevlig...


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Den personliga integriteten
Av: Pluttsan 2006-09-29 Kl 22:53
 

Jag vet inte om detta inlägget passar helt under denna tråden, men jag vill så gärna berätta, och hittade inget ställe som passade bättre Glad smiley

Jag kommer ihåg en gång på den tiden jag bodde i gruppboende på Grönkullen med Carina och Elisabeth. Dessa två, som jag delade lägenhet med, hade båda åkt iväg på semester, och jag var själv hemma.

Det var frukostdags för mig och nästan lunchdags för assistenten. På den tiden var jag 10 ggr. spattigare än vad jag är idag, och det gick tydligen inte tillräckligt snabbt att få i mig maten. Assistenten blev efter ett tag fullständigt rasande, och lämnade mig mitt i frukosten. Jag kunde höra att hon gick till personalrummet.

Så där satt jag där då. Min rullstol hade laddat ur sig, så jag kunde inte ta mig någonstans. Minuterna gick, och timmarna likaså. Jag kände mig lika hjälplös som en vingklippt fågel.

Efter några timmar kände jag en maktlöshet som inte går att beskriva. Jag kunde höra assistenterna prata i rummet bredvid, men oavsett hur mycket jag än ropade och skrek, så kom det ingen. Jag förstod att de gjorde detta för att ”straffa” mig för mina sprattlande armar och ben.

Tiden gick, ingen kom, och jag började bli rädd att jag skulle få sitta där hela dagen. Jag var kissnödig på gränsen till det outhärdliga. Efter ca. 4 timmar dök en annan assistent upp, och jag kunde äntligen börja andas igen.

Detta är bara ett av många liknande minnen som varit med på att forma mig som människa.
Så om jag ibland kan tyckas reagera konstigt eller annorlunda i vissa situationer, så beror det ofta på dessa minnen, som liksom limmat fast sig, och inte vill försvinna.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Den personliga integriteten
Av: KarinSch 2006-09-30 Kl 00:51
 

Gud vad det gjorde ont i mig att läsa det här.
Mina minnen är liknande men från sjukhuset när jag var liten, sån maktlöshet försvinner aldig ur ens själ, stor kram till dig. Hjärta


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Den personliga integriteten
Av: Lilleman 2006-09-30 Kl 08:59
 

Pluttsan skrev:
Jag vet inte om detta inlägget passar helt under denna tråden, men jag vill så gärna berätta, och hittade inget ställe som passade bättre Glad smiley

Jag kommer ihåg en gång på den tiden jag bodde i gruppboende på Grönkullen med Carina och Elisabeth. Dessa två, som jag delade lägenhet med, hade båda åkt iväg på semester, och jag var själv hemma.

Det var frukostdags för mig och nästan lunchdags för assistenten. På den tiden var jag 10 ggr. spattigare än vad jag är idag, och det gick tydligen inte tillräckligt snabbt att få i mig maten. Assistenten blev efter ett tag fullständigt rasande, och lämnade mig mitt i frukosten. Jag kunde höra att hon gick till personalrummet.

Så där satt jag där då. Min rullstol hade laddat ur sig, så jag kunde inte ta mig någonstans. Minuterna gick, och timmarna likaså. Jag kände mig lika hjälplös som en vingklippt fågel.

Efter några timmar kände jag en maktlöshet som inte går att beskriva. Jag kunde höra assistenterna prata i rummet bredvid, men oavsett hur mycket jag än ropade och skrek, så kom det ingen. Jag förstod att de gjorde detta för att ”straffa” mig för mina sprattlande armar och ben.

Tiden gick, ingen kom, och jag började bli rädd att jag skulle få sitta där hela dagen. Jag var kissnödig på gränsen till det outhärdliga. Efter ca. 4 timmar dök en annan assistent upp, och jag kunde äntligen börja andas igen.

Detta är bara ett av många liknande minnen som varit med på att forma mig som människa.
Så om jag ibland kan tyckas reagera konstigt eller annorlunda i vissa situationer, så beror det ofta på dessa minnen, som liksom limmat fast sig, och inte vill försvinna.


Anmälde du det? Det är ju grovt tjänstefel så jag hoppas inte människan är kvar som personlig assistent.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Den personliga integriteten
Av: Idjeli 2006-10-01 Kl 17:20
 

Herregud så fruktansvärt! Jag blir mållös...


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Den personliga integriteten
Av: Lena K 2006-10-02 Kl 00:33
 

Fy så bedrövligt kränkande och otäckt! Den assistenten kan inte ha ett normalt hjärta i kroppen, vilken grym människa Arg smiley

Hoppas du anmälde detta för så här ska ingen behöva ha det.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Den personliga integriteten
Av: Moon 2006-10-02 Kl 14:29
 

Fruktansvärt! Orkar du anmäla det i efterhand, så gör det. Även om ingen kanske blir dömd så får du en upprättelse.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Den personliga integriteten
Av: PermoRejser 2006-10-09 Kl 23:53
 

vilka idioter den personen borde förbjudas att jobba med människor


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


 

Till sidans topp



Skriv ut denna trådSkriv ut denna tråd   Tipsa en vän om denna trådTipsa en vän om denna tråd
Ämne: "Flytta på dig!"
Av: CuslonGodibb 2006-06-30 Kl 16:33
huvudinlägg

Jag skrev nyss ett svar i tråden "Att tacka nej till hjälp", och det fick mig att tänka på en sak, som jag också tycker har med "artighet" att göra...

Jag har börjat irritera mig på min mor, som ofta när vi är "ute" kan säga åt mig att "flytta på mig" för att jag "står i vägen". Känner någon igen sig? Jag har alltid varit "snäll" och tänkt på andra, och om jag ser att någon ska fram och jag blockerar vägen så brukar jag automatiskt flytta på mig. Om jag inte ser eller är medveten om detta står jag således kvar. Då kan min mor se det och säga att jag ska flytta mig. På senare år har börjat ilskna till över detta.

Hur många gående flyttar sig självmant så att jag ska kunna ta mig fram?! Inte många...! Jag får minsann köra med ursäkta-kan-ni-släppa-fram-mig-tekniken, eller, när jag är irriterad, lätt-stöt-i-vad-tekniken. Så varför ska jag vara så överdrivet "duktig" på att inte stå ivägen? Om jag står ivägen flyttar jag mig gärna, men folk får tamigf*n säga till/be mig om det först! Det får ju jag göra!? Eller...?

 
Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: *Inget ämne*
Av: Lena K 2006-06-30 Kl 18:56
 

Jag var i en butik nyligen och kom inte fram i en gång. Där stod en hel familj med deras kundvagn och blockerade min färdväg mot utgången. Jag sa -ursäkta och så fick de syn på mig. Då sa mamman i familjen lite irriterat till sina barn -ni måste flytta på er ni står ju ivägen. Den som blockerade vägen mest var den storväxta mamman och det insåg hon strax därefter. Ibland är det svårt att hålla sig för skratt Glad smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: *Inget ämne*
Av: Munken 2006-06-30 Kl 19:07
 

Det är delvis en normal reaktion att säga åt sina barn att flytta på sig. Skillnaden äratt föräldrar till funktionshindrade inte slutar säga åt sina barn när de blivit vuxna. Är det någon som dessutom känner i att alltid är ditt fel, i denna situation?


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: *Inget ämne*
Av: Helna 2006-07-18 Kl 13:20
 

Munken skrev:
Det är delvis en normal reaktion att säga åt sina barn att flytta på sig. Skillnaden äratt föräldrar till funktionshindrade inte slutar säga åt sina barn när de blivit vuxna. Är det någon som dessutom känner i att alltid är ditt fel, i denna situation?


Jag tycker att de märks en tydlig skillnad var man bor någonstans! Hur nogrann föräldrarna är med att "uppfostra" sina barn till ödmjuka personer, här nere är det sällan man ser en förälder som säger till sina barn att flytta på sig eller att uppföra sig till skillnad från till exempel Sundsvall.Sedan att föräldrar har åsikter om ditten och datten när man har vuxit upp är ju en helt annan femma, men man väljer ju någonstans själv vad man vill ta till sig och inte Glad smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: *Inget ämne*
Av: Legoprinsessan 2006-07-26 Kl 23:43
 

Mitt fel. Alltid. Japp Frågande smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: *Inget ämne*
Av: Munken 2006-07-27 Kl 00:46
 

Nej så får du inte tänka.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: *Inget ämne*
Av: Vejron 2006-07-18 Kl 13:46
 

CuslonGodibb skrev:
Jag skrev nyss ett svar i tråden "Att tacka nej till hjälp", och det fick mig att tänka på en sak, som jag också tycker har med "artighet" att göra...

Jag har börjat irritera mig på min mor, som ofta när vi är "ute" kan säga åt mig att "flytta på mig" för att jag "står i vägen". Känner någon igen sig? Jag har alltid varit "snäll" och tänkt på andra, och om jag ser att någon ska fram och jag blockerar vägen så brukar jag automatiskt flytta på mig. Om jag inte ser eller är medveten om detta står jag således kvar. Då kan min mor se det och säga att jag ska flytta mig. På senare år har börjat ilskna till över detta.

Hur många gående flyttar sig självmant så att jag ska kunna ta mig fram?! Inte många...! Jag får minsann köra med ursäkta-kan-ni-släppa-fram-mig-tekniken, eller, när jag är irriterad, lätt-stöt-i-vad-tekniken. Så varför ska jag vara så överdrivet "duktig" på att inte stå ivägen? Om jag står ivägen flyttar jag mig gärna, men folk får tamigf*n säga till/be mig om det först! Det får ju jag göra!? Eller...?


Jag har alltid haft samma problem med just min mor angående samma sak....andra också, främlingar, men när det kommer från ens närmaste så känns det ju mer...


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: *Inget ämne*
Av: CuslonGodibb 2006-07-21 Kl 17:40
 

Vejron - tack för svar! Jag håller med dig. Jag ser att du skrivit "haft" och inte "har". Betyder det att ni löst problemet? Hur, i så fall? Eller har valet av tempus andra orsaker?

Vejron skrev:
Jag har alltid haft samma problem med just min mor angående samma sak....andra också, främlingar, men när det kommer från ens närmaste så känns det ju mer...


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: *Inget ämne*
Av: Vejron 2006-07-21 Kl 21:56
 

CuslonGodibb skrev:
Vejron - tack för svar! Jag håller med dig. Jag ser att du skrivit "haft" och inte "har". Betyder det att ni löst problemet? Hur, i så fall? Eller har valet av tempus andra orsaker?


Vi bor 55 mil ifrån varandra! Blinkande smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: *Inget ämne*
Av: Morticia 2006-07-21 Kl 22:02
 

Vejron skrev:
Vi bor 55 mil ifrån varandra! Blinkande smiley



Det har ju en del föredelar...

En del har ju inte förstått att man inte kan flytta sig i sidled sittande, utan att man måste backa eller rulla lite fram.
Minns i höstas när mamma har här och jag stannade helt istället för att släppa fram en flock barn på cykel. Jag flyttade inte mig till kanten som hon tyckte vore smarast.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: *Inget ämne*
Av: Squaw 2006-07-22 Kl 10:26
 

CuslonGodibb skrev:
Jag skrev nyss ett svar i tråden "Att tacka nej till hjälp", och det fick mig att tänka på en sak, som jag också tycker har med "artighet" att göra...

Jag har börjat irritera mig på min mor, som ofta när vi är "ute" kan säga åt mig att "flytta på mig" för att jag "står i vägen". Känner någon igen sig? Jag har alltid varit "snäll" och tänkt på andra, och om jag ser att någon ska fram och jag blockerar vägen så brukar jag automatiskt flytta på mig. Om jag inte ser eller är medveten om detta står jag således kvar. Då kan min mor se det och säga att jag ska flytta mig. På senare år har börjat ilskna till över detta.

Hur många gående flyttar sig självmant så att jag ska kunna ta mig fram?! Inte många...! Jag får minsann köra med ursäkta-kan-ni-släppa-fram-mig-tekniken, eller, när jag är irriterad, lätt-stöt-i-vad-tekniken. Så varför ska jag vara så överdrivet "duktig" på att inte stå ivägen? Om jag står ivägen flyttar jag mig gärna, men folk får tamigf*n säga till/be mig om det först! Det får ju jag göra!? Eller...?


Osäker smiley Måste erkänna att jag har sagt så till min son Richard med ....skäms så men jag ville bara tala om detta, Han sa till mig att andra kan la flytta på sig med...Då ringde det en klocka i skallen på mig...vad är det jag står och säger till min son.....Har sedan dess ALDRIG sagt flytta på dig till mina söner mer.......Har du sagt till mor din? Hon kanske inte tänker sig för som jag gjorde...men nu fattar jag ju och skäms så för de gånger jag bett sonen flytta sig........Han är full kapabel att själv ta ställning hurvida han skall, kan eller vill flytta sig......Kram Blinkande smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: *Inget ämne*
Av: Legoprinsessan 2006-07-23 Kl 21:25
 

Just precis så! Jag är ju gående, och också ganska liten till växten, men ändå så känns det som jag är ivägen överallt... Morsan brukar prata med mig som en om jag vore barn ute: "Gå intil vägen nu det kommer en bil, flytta på dig du står i vägen". Nog för att jag ser lite illa men jag ser fatiskt om det kommer en bil! Fattar ju att det bara är för att var snäll men det blir jobbigt, jag känner mig som en koloss.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: *Inget ämne*
Av: Munken 2006-07-23 Kl 22:37
 

Kan bara instämma i det du skriver legoprincessan, min mamma behandlar mig precis likadant.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: *Inget ämne*
Av: Morticia 2006-07-23 Kl 22:59
 

Legoprinsessan skrev:
Just precis så! Jag är ju gående, och också ganska liten till växten, men ändå så känns det som jag är ivägen överallt... Morsan brukar prata med mig som en om jag vore barn ute: "Gå intil vägen nu det kommer en bil, flytta på dig du står i vägen". Nog för att jag ser lite illa men jag ser fatiskt om det kommer en bil! Fattar ju att det bara är för att var snäll men det blir jobbigt, jag känner mig som en koloss.


För föräldrar är barnen alltid barn...
Om jag jämför med hur mammas kolleger tala om sina döttrar (icke funktionshindrade) och mamma om sina ungar så tror jag att mamma behandlar mig som en vuxen människa.
Men det är olika.

Men jag tror inte det är "bara" funktionshindrade som inte behandlas som vuxna av sina föräldrar.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: *Inget ämne*
Av: Pee-jay 2006-07-27 Kl 00:06
 

jag har jobbat endel med barn i rullstol i rekryteringsgruppens verksamhet. det man ser väldigt tydligt efter en veckas läger, när man har fått upp barnen till en bra mycket högre nivå av självständighet än när dom kom, är att såfort deras föräldrar kommer så tar dom (föräldrarna alltså) över kommandot igen och barnen halkar genast tillbaka i sina gamla gängor, där morsan/farsan gör allt åt dom..
just pga detta så försöker vi lägga in nån timme med föräldrarna där vi bestämt påpekar vikten av att släppa taget om sitt barn och låta det själv hantera sin vardag, precis som vilket annat barn som helst som inte sitter i rullstol.. för endel är det väldigt svårt att förstå hur vi resonerar medans det oftast går igenom och blir uppskattat i längden..


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: *Inget ämne*
Av: Morticia 2006-07-27 Kl 00:29
 

Pee-jay skrev:
jag har jobbat endel med barn i rullstol i rekryteringsgruppens verksamhet. det man ser väldigt tydligt efter en veckas läger, när man har fått upp barnen till en bra mycket högre nivå av självständighet än när dom kom, är att såfort deras föräldrar kommer så tar dom (föräldrarna alltså) över kommandot igen och barnen halkar genast tillbaka i sina gamla gängor, där morsan/farsan gör allt åt dom..
just pga detta så försöker vi lägga in nån timme med föräldrarna där vi bestämt påpekar vikten av att släppa taget om sitt barn och låta det själv hantera sin vardag, precis som vilket annat barn som helst som inte sitter i rullstol.. för endel är det väldigt svårt att förstå hur vi resonerar medans det oftast går igenom och blir uppskattat i längden..


Hemma på min gård bor en liten pojke som har nåt funktionshinder. Tidigare satt han mest på en bänk när dom andra pojkarna lekte. Hans föräldrar tittade till honom ofta...

Sen började jag prata med honom. Då han även ha talproblem tog det lång tid, men ja-nej fungerar bra!
Och fråga varför inte han var med. Kan väl stå i mål fast man inte kan springa etc.
Jag sa även till hans pappa att hans son hade börjat gå stadigare (kanske inte, men för att dom skulle släppa
honom utom synhåll så fick jag dra en lite vit...)

Han började ta ner sin rullstol och använda lite som stöd så han tog sig 15 - 30 meter ifrån hemma porten.
Och senaste åren har han varit helt utom synhåll. Han står i mål. Ja-smiley, med tummen upp


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: *Inget ämne*
Av: Sunshine 2006-07-27 Kl 00:42
 

Bra när det går frammåtBlinkande smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


 

Till sidans topp



Skriv ut denna trådSkriv ut denna tråd   Tipsa en vän om denna trådTipsa en vän om denna tråd
Ämne: Språk eller funktionshinder problem
Av: KarinSch 2006-06-24 Kl 14:06
huvudinlägg

Var i Helsingör i förrgår med maken, ingen ass med.
Vi gick in på restaurang och beställde mat och öl.
När servitören kommer och serverar ställer han två öl! hos min man och ett glas saft hos mig och säger på danska (vilket min värmländse man inte fattar ett jota av)
-Eftersom ölen ingår så får du hennes med så bjuder vi henne på saft.
Bamse (min man) ser ut som ett stort frågetecken och jag säger på svenska, - Vi har inte beställt någon saft och du kan ställa hit den ena ölen till mig.
Servitören tittar hjälpsökande på Bamse som förstår att jag är heligt förbannad men som inte fattar vad som sägs.
Servitören säger, fortfarande till Bamse - Hon får väl inte dricka öl?
Nu förstår Bamse poängen men väljer att inte visa det utan säger högt att han inte förstår danska utan att servitören får prata med mig.
Samtidigt håller Bamse upp öl i ett glas och lämnar över till mig och flyttar saftglaset åt sidan.
Jag upplyser servitören, nu på danska, att vi inte beställt någon saft, att jag är fullt kapabel att dricka öl och även att prata danska.
Då vänder sig idioten till Bamse och säger -VAD DUKTIG HON ÄR SOM KAN DANSKA.
Han var typ 22-23 år så min teori om att de yngre är bättre föll ganska platt kan jag säga.
Men men, maten och ölen var god och vi valde att skratta åt eländet istället.

 
Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Språk eller funktionshinder problem
Av: Terinon 2006-06-24 Kl 14:33
 

*bockar djupt* jag ursäktar på mitt fädernelands vägnar.

Vilket ställe är det nu jag måste undgå nästa gång jag åker till Helsingör?


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Språk eller funktionshinder problem
Av: Hjulia 2006-06-24 Kl 15:11
 

Terinon skrev:
*bockar djupt* jag ursäktar på mitt fädernelands vägnar.

Vilket ställe är det nu jag måste undgå nästa gång jag åker till Helsingör?


Instämmer med Terinon:

Vart ska Niklas och jag _inte_ äta nånstans?


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Språk eller funktionshinder problem
Av: KarinSch 2006-06-24 Kl 15:59
 

Vet inte vad det heter, men när man går av Sundsbussarna och går tvärs över "blomstertorget" ovh sen ner vänster, höger första gatan efter kroen som ligger där och ut mot gågatan., rakt över ligger den i hörnet av gågatorna, mittemot apoteket. De har typisk dansk mat, fleskestej och smörrebrö, men det blir inga mer besök från oss heller.
Och du behöver inte be om ursäkt Terne, de flesta danskar jag träffat är jättebra.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Språk eller funktionshinder problem
Av: Sunshine 2006-06-24 Kl 15:07
 

Sånt gör mej vansinnig Arg smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Språk eller funktionshinder problem
Av: Legoprinsessan 2006-07-23 Kl 21:30
 

Jag med, blir så arg att jag inte vet vad jag ska ta mig till Arg smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Språk eller funktionshinder problem
Av: Tiinna 2006-06-24 Kl 15:59
 

KarinSch skrev:
Var i Helsingör i förrgår med maken, ingen ass med.
Vi gick in på restaurang och beställde mat och öl.
När servitören kommer och serverar ställer han två öl! hos min man och ett glas saft hos mig och säger på danska (vilket min värmländse man inte fattar ett jota av)
-Eftersom ölen ingår så får du hennes med så bjuder vi henne på saft.
Bamse (min man) ser ut som ett stort frågetecken och jag säger på svenska, - Vi har inte beställt någon saft och du kan ställa hit den ena ölen till mig.
Servitören tittar hjälpsökande på Bamse som förstår att jag är heligt förbannad men som inte fattar vad som sägs.
Servitören säger, fortfarande till Bamse - Hon får väl inte dricka öl?
Nu förstår Bamse poängen men väljer att inte visa det utan säger högt att han inte förstår danska utan att servitören får prata med mig.
Samtidigt håller Bamse upp öl i ett glas och lämnar över till mig och flyttar saftglaset åt sidan.
Jag upplyser servitören, nu på danska, att vi inte beställt någon saft, att jag är fullt kapabel att dricka öl och även att prata danska.
Då vänder sig idioten till Bamse och säger -VAD DUKTIG HON ÄR SOM KAN DANSKA.
Han var typ 22-23 år så min teori om att de yngre är bättre föll ganska platt kan jag säga.
Men men, maten och ölen var god och vi valde att skratta åt eländet istället.


Ibland kan man inget annat än att skratta... undra om han tänkte efter sen... Tunguträckande smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Språk eller funktionshinder problem
Av: Moon 2006-06-24 Kl 18:58
 

Wow! DEN var grov den! Slår det mesta i förolämpningar. Vid ett så grovt övertramp borde väl ansvarig för matstället informeras om servitörens bemötande av gästerna. Arg smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Språk eller funktionshinder problem
Av: KarinSch 2006-06-24 Kl 19:39
 

Jag tänkte nog mest på det som otroligt korkat, fast det blev ju samtidigt kul eftersom min man missade det mesta eftersom han inte fattade vad som hände. När sen puckot säger till honom som inget begrep att jag var så duktig som kunde danska kunde jag inte låta bli att skratta. Hade jag varit på annat humör hade jag nog bett att få prata med ägaren, men det var en bra dag, vi hade trevligt och njöt av tillvaron så jag orkade inte bry mig.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Språk eller funktionshinder problem
Av: Moon 2006-06-24 Kl 20:37
 

Det är skönt de gånger man kan ta sådant här med humor och bara kunna skaka det av sig. Man orkar inte strida varje dag! Blinkande smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Språk eller funktionshinder problem
Av: Puman 2006-06-24 Kl 20:07
 

Jag skulle beställa bord för två, mig och en kille. Jag talade om att killen använder rullstol för att vi skulle slippa trappor och "nöten" till servitör svarar att "Jag ska försöka hitta en plats där ni inte är ivägen". Till saken hör att stället är hur stort som helst. Jag tittade frågande på honom och frågade - Hur menar du nu? Han fortsatte att snacka om "utrymmet". Jag frågade då efter arbetsledaren på stället. Då ryckte en av "nötens" kollegor in och sa att det ABSOLUT inte var nåt problem alls. Sånt här gör mig lika arg varje gång för jag har förstått att det inte är ovanligt alls. Frågan är hur man bäst agerar i en sån situation. Jag blir ju så himla arg!!! Arg smiley

Redigerat 2006-06-24 20:09


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Språk eller funktionshinder problem
Av: Knickedick 2006-06-25 Kl 20:58
 

Mycket dumt har man hört eller upplevt i sina dar , men det här tar fanimej 1:a priset...


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Språk eller funktionshinder problem
Av: CuslonGodibb 2006-06-30 Kl 16:54
 

KarinSch - jag håller med föregående skribenter: Detta måste betraktas som "grovt"! Tur att du kunde välja att "skratta åt eländet"...! Det kan vara den "enklaste" vägen ibland, även om man då gör det onödigt lätt för den "skyldige"...

Jag har mycket få egenskaper av Danmark - bara ett par dygns- eller endagsutflykter - men jag minns att jag tyckte att jag blev väldigt bra bemött när vi besökte Legoland för rätt många år sedan.

Det här med språket tvingar ju folk att tala direkt med en, även när de försöker att prata med ens sällskap i stället. Detta hände mig när jag och mina föräldrar besökte London för några år sedan. Mina föräldrar är inte lika bra på engelska som jag, medan jag hanterar engelskan mer eller mindre obehindrat, så det blev naturligt att jag stod för i princip all kommunikation. Mina föräldrar pekade på mig och sa: "Talk to him!" Tunguträckande smiley
Jag blev positivt överraskad när jag märkte att detta så gott som aldrig vållade några som helst svårigheter. Engelsmännen och -kvinnorna verkade tycka att det var "vardagsmat" att prata direkt med en kille i slutet av tonåren, trots att hans föräldrar stod bakom. Det kan i och för sig bero på att jag oftast var den första av oss tre som yttrade sig... Då blir det ju mera "pinsamt" att rikta svaren till mina föräldrar. Man kan nog med rätta säga att i London var mina föräldrar mer handikappade än jag! Blinkande smiley

Jag blev som sagt imponerad av bemötandet i London. Återkomsten till Arlanda blev något av en besvikelse: vi fick mer eller mindre nonchalanta armviftningar och anvisningar av typen "gå ditåt, och sedan ditåt", för att slutligen hamna vid en låst dörr som vi fick banka ljudligt på innan någon upptäckte oss och släppte in oss. I London, däremot, följde en person ur flygplatspersonalen faktiskt med oss och såg till att allt gick som det skulle. Trevlig upplevelse!

KarinSch skrev:
Var i Helsingör i förrgår med maken, ingen ass med.
Vi gick in på restaurang och beställde mat och öl.
När servitören kommer och serverar ställer han två öl! hos min man och ett glas saft hos mig och säger på danska (vilket min värmländse man inte fattar ett jota av)
-Eftersom ölen ingår så får du hennes med så bjuder vi henne på saft.
Bamse (min man) ser ut som ett stort frågetecken och jag säger på svenska, - Vi har inte beställt någon saft och du kan ställa hit den ena ölen till mig.
Servitören tittar hjälpsökande på Bamse som förstår att jag är heligt förbannad men som inte fattar vad som sägs.
Servitören säger, fortfarande till Bamse - Hon får väl inte dricka öl?
Nu förstår Bamse poängen men väljer att inte visa det utan säger högt att han inte förstår danska utan att servitören får prata med mig.
Samtidigt håller Bamse upp öl i ett glas och lämnar över till mig och flyttar saftglaset åt sidan.
Jag upplyser servitören, nu på danska, att vi inte beställt någon saft, att jag är fullt kapabel att dricka öl och även att prata danska.
Då vänder sig idioten till Bamse och säger -VAD DUKTIG HON ÄR SOM KAN DANSKA.
Han var typ 22-23 år så min teori om att de yngre är bättre föll ganska platt kan jag säga.
Men men, maten och ölen var god och vi valde att skratta åt eländet istället.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Språk eller funktionshinder problem
Av: Offa 2006-07-01 Kl 17:44
 

Jag skulle aldrig accepterat det bemötandet. Jag hade sett till att den j****n blev av med sitt jobb innan jag skulle vara färdig med honom.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Språk eller funktionshinder problem
Av: KarinSch 2006-07-01 Kl 22:22
 

Normalt sett hade jag också blivit skitförbannad och ställt till ett j-a liv, men det var en så bra dag för övrigt så jag orkade inte förstöra den med det rabalder det skulle ha blivit.
Ska gå dit igen en gång när jag är på dåligt humör och så får vi hoppas att han jobbar då med.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Språk eller funktionshinder problem
Av: Hjulia 2006-07-01 Kl 22:28
 

KarinSch skrev:
Normalt sett hade jag också blivit skitförbannad och ställt till ett j-a liv, men det var en så bra dag för övrigt så jag orkade inte förstöra den med det rabalder det skulle ha blivit.
Ska gå dit igen en gång när jag är på dåligt humör och så får vi hoppas att han jobbar då med.


Niklas läste om din restaurangepisod igår och han blev helpeppad: Det är klart vi måste gå dit och äta när vi är i Danmark, du kan ju beställa saft - säg att du hört att rullstolsburna bara får dricka sånt på restaurang. Glad smiley

Han är kul min Nisse!


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Språk eller funktionshinder problem
Av: KarinSch 2006-07-01 Kl 22:46
 

Ja men du, vi kan väl samla ett gäng rullister och åka dit och beställa saft. Hälsa "gubben",


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Språk eller funktionshinder problem
Av: Nietzsche 2006-08-02 Kl 03:08
 

KarinSch skrev:
Var i Helsingör i förrgår med maken, ingen ass med.
Vi gick in på restaurang och beställde mat och öl.
När servitören kommer och serverar ställer han två öl! hos min man och ett glas saft hos mig och säger på danska (vilket min värmländse man inte fattar ett jota av)
-Eftersom ölen ingår så får du hennes med så bjuder vi henne på saft.
Bamse (min man) ser ut som ett stort frågetecken och jag säger på svenska, - Vi har inte beställt någon saft och du kan ställa hit den ena ölen till mig.
Servitören tittar hjälpsökande på Bamse som förstår att jag är heligt förbannad men som inte fattar vad som sägs.
Servitören säger, fortfarande till Bamse - Hon får väl inte dricka öl?
Nu förstår Bamse poängen men väljer att inte visa det utan säger högt att han inte förstår danska utan att servitören får prata med mig.
Samtidigt håller Bamse upp öl i ett glas och lämnar över till mig och flyttar saftglaset åt sidan.
Jag upplyser servitören, nu på danska, att vi inte beställt någon saft, att jag är fullt kapabel att dricka öl och även att prata danska.
Då vänder sig idioten till Bamse och säger -VAD DUKTIG HON ÄR SOM KAN DANSKA.
Han var typ 22-23 år så min teori om att de yngre är bättre föll ganska platt kan jag säga.
Men men, maten och ölen var god och vi valde att skratta åt eländet istället.



Hehe, sjukt, men i landet där stelerisering av funktionshindrade fortfarande sker, statlig rasism, mohammed-teckningar och horor till invalider - så är det nog inte konstigt att deras ungdomar tror att vi bara får dricka saft. Blinkande smiley Men min främsta förklaring är nog att med sitt cigarettrökande så har nog de utvecklat en kroniskform av cancer i hjärnan som gör dem lite snurriga och till ektremt nyliberal-konservativa-cigarettrökande-sydlänningar Blinkande smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Språk eller funktionshinder problem
Av: Moon 2006-08-02 Kl 16:05
 

Nietzsche skrev:
Hehe, sjukt, men i landet där stelerisering av funktionshindrade fortfarande sker, statlig rasism, mohammed-teckningar och horor till invalider - så är det nog inte konstigt att deras ungdomar tror att vi bara får dricka saft. Blinkande smiley Men min främsta förklaring är nog att med sitt cigarettrökande så har nog de utvecklat en kroniskform av cancer i hjärnan som gör dem lite snurriga och till ektremt nyliberal-konservativa-cigarettrökande-sydlänningar Blinkande smiley


Hmmmm, så det är OK att knulla men inte att dricka ..... någonstans går logiken fel - inte din utan deras.

Jag tycker annars att Danmark verkar vara ett intressant land men Karins lilla historia går ju inte av för hackor.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Språk eller funktionshinder problem
Av: KarinSch 2006-08-02 Kl 18:52
 

Moon skrev:
Hmmmm, så det är OK att knulla men inte att dricka ..... någonstans går logiken fel - inte din utan deras.

Jag tycker annars att Danmark verkar vara ett intressant land men Karins lilla historia går ju inte av för hackor.



Nåja, denne kille var nog inte direkt en typisk dansk. Eftersom vi bor i närheten av Helsingborg åker vi ofta till Danmark och de flesta är jättetrevliga och hjälpsamma, men de har nog mycket mer fördomar än vad svenskar har, både mot invandrare och funkisar, dock inga mot prostituerade eller alkoholister, det anses vara fullkomligt normalt.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Språk eller funktionshinder problem
Av: Munken 2006-08-02 Kl 20:02
 

Jo han är ett utmärkt expempel på hur människor resonerar i ett land som fungerar som Danmark, se inlägg ovan.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Språk eller funktionshinder problem
Av: Nietzsche 2006-08-03 Kl 02:48
 

KarinSch skrev:
Nåja, denne kille var nog inte direkt en typisk dansk. Eftersom vi bor i närheten av Helsingborg åker vi ofta till Danmark och de flesta är jättetrevliga och hjälpsamma, men de har nog mycket mer fördomar än vad svenskar har, både mot invandrare och funkisar, dock inga mot prostituerade eller alkoholister, det anses vara fullkomligt normalt.



Glöm inte cigarettrökarna Blinkande smiley De har man STOR förstålse för och snart lär väl de ropa om förbrödring med de förtryckta skånska rökarna. Häng svensken och dess fascistiska rökrasism högt, lär väl bli Dansk Folkepartis nya parrol Glad smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


 

Till sidans topp



Skriv ut denna trådSkriv ut denna tråd   Tipsa en vän om denna trådTipsa en vän om denna tråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Wheelsta 2006-06-24 Kl 07:29
huvudinlägg

Precis som när man blir ignorerad i köer, kan man känna sig kränkt och irriterad när folk vill hjälpa en.

Det låter alltid så trevligt när man kan säga
- Nej, tack. (Tjatigt!)
- Nej, men tack ändå. (Extra trevlig.)
- Nej, men tack för erbjudandet.
- Nej, kan jag hjälpa dig med nåt?

Ibland orkar jag inte vara trevlig och då brukar det bli
- Ja, du kan flytta på dig.

Vad brukar ni säga?
Vad säger ni när ni inte kan behärska er?
Eller om ni blir irriterade/kränkta?

 
Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Sunshine 2006-06-24 Kl 08:44
 

När jag är trött/ irriterad eller kränkt, så blir det bara ett nej.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Terinon 2006-06-24 Kl 11:08
 

Du glömde att nämna dem som inte ens frågar utan bara puttar på stolen, gamla män och kvinnor som böjer sig ner för att plocka upp saker man tappat i de fall man själv klarar av det och ändå håller på och liknande situationer. Blinkande smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Sammy 2006-06-24 Kl 11:20
 

Terinon skrev:
Du glömde att nämna dem som inte ens frågar utan bara puttar på stolen, gamla män och kvinnor som böjer sig ner för att plocka upp saker man tappat i de fall man själv klarar av det och ändå håller på och liknande situationer. Blinkande smiley


Jag var med om just detta i samband med min lillasyrras student vid Franska Skolan (vet inte exakt gata). I anslutning till skolan ligger det en lång backe, o när jag höll på att rulla upp för backen efter att ha tittat på syrrans flak, kommer det en riktig bratt o bara börjar skjuta på min rullstol. Jag säger att d går bra och att jag vill klara det själv o träna lite. Svaret jag får är "nämen det är inga problem", då ryter jag i lite extra (tydligen inte tillräckligt) Jag VILL rulla själv... Svaret då gör mig ännu mer förbannad... Han svarar: "D e lugnt, jag e bra på att putta på"... Va f-n rent ut sagt... jag skiter i om du är bra på det eller inte, muttrar jag... Men i så många andra situationer orkar man inte ställa till med mer bråk... Det är ju visserligen i många fall av ren välmening, men det är oxå väldigt kränkande och gör ju att man känner sig mer funktionsHINDRAD än vad man är...


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Berghman 2006-06-24 Kl 11:46
 

Sammy skrev:
Jag var med om just detta i samband med min lillasyrras student vid Franska Skolan (vet inte exakt gata). I anslutning till skolan ligger det en lång backe, o när jag höll på att rulla upp för backen efter att ha tittat på syrrans flak, kommer det en riktig bratt o bara börjar skjuta på min rullstol. Jag säger att d går bra och att jag vill klara det själv o träna lite. Svaret jag får är "nämen det är inga problem", då ryter jag i lite extra (tydligen inte tillräckligt) Jag VILL rulla själv... Svaret då gör mig ännu mer förbannad... Han svarar: "D e lugnt, jag e bra på att putta på"... Va f-n rent ut sagt... jag skiter i om du är bra på det eller inte, muttrar jag... Men i så många andra situationer orkar man inte ställa till med mer bråk... Det är ju visserligen i många fall av ren välmening, men det är oxå väldigt kränkande och gör ju att man känner sig mer funktionsHINDRAD än vad man är...


Det är viktigt att behandla alla lika.
Man ska inte bete sig annorlunda för att någon är rullstolsburen. Det låter som han såg det som en "god gärning" att knuffa på din stol utan att fråga Blinkande smiley .

Redigerat 2006-06-24 11:51

Redigerat 2006-06-24 11:51

Redigerat 2006-06-24 11:53


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Sammy 2006-06-24 Kl 12:05
 

Berghman skrev:
Det är viktigt att behandla alla lika.
Man ska inte bete sig annorlunda för att någon är rullstolsburen. Det låter som han såg det som en "god gärning" att knuffa på din stol utan att fråga Blinkande smiley .

Redigerat 2006-06-24 11:51

Redigerat 2006-06-24 11:51

Redigerat 2006-06-24 11:53


Berghman skrev:
Det är viktigt att behandla alla lika.
Man ska inte bete sig annorlunda för att någon är rullstolsburen. Det låter som han såg det som en "god gärning" att knuffa på din stol utan att fråga Blinkande smiley .

Redigerat 2006-06-24 11:51

Redigerat 2006-06-24 11:51

Redigerat 2006-06-24 11:53


Absolut, tror inte han gjorde det för att göra mig p---ed off... vilket var resultatet, men jag tackade ändå faktiskt... för att han chansen att han gjorde det av välmening tror jag är stor.

En större förståelse för att vi som sitter i stol inte alltid är hjälplösa stackare som man måste hjälpa till varje pris skulle vara bra. "Vanliga människor" (vi e ju oxå vanliga men ni förstår), frågar ju om hjälp om de behöver den, o det är ju allmänt känt. En regel som alltså tydligen inte gäller oss andra som har en funktionsbegränsning av något slag.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Kjell 2007-02-17 Kl 11:28
 

Sammy skrev:
Jag var med om just detta i samband med min lillasyrras student vid Franska Skolan (vet inte exakt gata). I anslutning till skolan ligger det en lång backe, o när jag höll på att rulla upp för backen efter att ha tittat på syrrans flak, kommer det en riktig bratt o bara börjar skjuta på min rullstol. Jag säger att d går bra och att jag vill klara det själv o träna lite. Svaret jag får är "nämen det är inga problem", då ryter jag i lite extra (tydligen inte tillräckligt) Jag VILL rulla själv... Svaret då gör mig ännu mer förbannad... Han svarar: "D e lugnt, jag e bra på att putta på"... Va f-n rent ut sagt... jag skiter i om du är bra på det eller inte, muttrar jag... Men i så många andra situationer orkar man inte ställa till med mer bråk... Det är ju visserligen i många fall av ren välmening, men det är oxå väldigt kränkande och gör ju att man känner sig mer funktionsHINDRAD än vad man är...


Människor måste vara väldigt obildade. Det borde vara en självklarhet att man frågar om personen vill ha hjälp. Vad gör ni funktionshindrade för att lära ännu icke funktionshindrade hur de ska bete sig?


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Lizzy 2007-02-24 Kl 10:34
 

Sammy skrev:
Jag var med om just detta i samband med min lillasyrras student vid Franska Skolan (vet inte exakt gata). I anslutning till skolan ligger det en lång backe, o när jag höll på att rulla upp för backen efter att ha tittat på syrrans flak, kommer det en riktig bratt o bara börjar skjuta på min rullstol. Jag säger att d går bra och att jag vill klara det själv o träna lite. Svaret jag får är "nämen det är inga problem", då ryter jag i lite extra (tydligen inte tillräckligt) Jag VILL rulla själv... Svaret då gör mig ännu mer förbannad... Han svarar: "D e lugnt, jag e bra på att putta på"... Va f-n rent ut sagt... jag skiter i om du är bra på det eller inte, muttrar jag... Men i så många andra situationer orkar man inte ställa till med mer bråk... Det är ju visserligen i många fall av ren välmening, men det är oxå väldigt kränkande och gör ju att man känner sig mer funktionsHINDRAD än vad man är...


Killen kanske var lite berusad. Det är absolut ingen ursäkt men kanske en del av förklaringen.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: KarinSch 2006-06-24 Kl 11:23
 

Bra humör: Tack, det går bra.
Dåligt humör: Nej tack.
Folk som bara gör, bra humör: Tack så mycket, vad kan jag göra för att återgälda detta?? (Med humor och ironi)
Dåligt humör: Ett otacksamt och surt -Tack.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Puman 2006-06-24 Kl 20:16
 

Jag tänker så här (har själv inget funktionshinder) - Folk som behöver hjälp får säga till mig - säger man inget hjälper jag inte till. Sån är jag själv - behöver jag ett handtag säger jag till. Jag ser ingen skillnad mellan mig och en person med funktionshinder.
Men jag kan tänka mig att många människor inte riktigt vet hur dom ska göra - å istället gör dom för mycket. Säkert i alla välmening men jag skulle nog bli tokig på såna människor och inte ens orka försöka vara trevlig.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: ålder.
Av: Berghman 2006-06-24 Kl 11:51
 

Terinon skrev:
Du glömde att nämna dem som inte ens frågar utan bara puttar på stolen, gamla män och kvinnor som böjer sig ner för att plocka upp saker man tappat i de fall man själv klarar av det och ändå håller på och liknande situationer. Blinkande smiley


Jag tycker det är skillnad om en gammal eller yngre person hjälper utan att fråga. Synen på funktionshinder var annorlunda när äldre generationer växte upp.
Det är bättre att ha lite överseende med det än att lära gamla hundar sitta.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: ålder.
Av: Sunshine 2006-06-24 Kl 11:58
 

Berghman skrev:
Jag tycker det är skillnad om en gammal eller yngre person hjälper utan att fråga. Synen på funktionshinder var annorlunda när äldre generationer växte upp.
Det är bättre att ha lite överseende med det än att lära gamla hundar sitta.


Äldre har haft längre tid på sej att lära sej och ta in vad alla har haft möäjlighet att ta till sej, om dom nu inte legat i koma förståss, så nej, det är ingen skillnad mellan unga vuxna och gamla.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: ålder.
Av: Terinon 2006-06-24 Kl 11:59
 

Berghman skrev:
Jag tycker det är skillnad om en gammal eller yngre person hjälper utan att fråga. Synen på funktionshinder var annorlunda när äldre generationer växte upp.
Det är bättre att ha lite överseende med det än att lära gamla hundar sitta.


Var går gränsen mellan att vara gammal och yngre? Ingen över 40 har tvångsputtat på min stol (åh vad jag längtar tills har får mig en stol utan handtag) och ingen över (50 ca) har frågat om de fått putta på när jag har problem med körningen (om det snöat under tiden jag varit borta).


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: ålder.
Av: Sunshine 2006-06-24 Kl 12:57
 

Det finns ingen åldersgräns för folk som helt utan att fråga börjar putta på stolen, eller som engång i mitt fall, lyfte?? på stolen med mej i, för hon tyckte att jag satt ivägen trotts att det fanns plats för henne vid andra sidan vid bordet.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: ålder.
Av: Lotta 2006-06-24 Kl 12:58
 

Om ngn skulle typ köra i väg med mig i rullen utan att fråga så skulle jag jämföra det med:

att man tar en gående under armarna o lyfter i väg denne


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: ålder.
Av: Terinon 2006-06-24 Kl 13:08
 

Lotta skrev:
Om ngn skulle typ köra i väg med mig i rullen utan att fråga så skulle jag jämföra det med:

att man tar en gående under armarna o lyfter i väg denne


Men den som inte själv råkat ut för det tror inte att detta verkligen händer.
Det är väl ungefär som när vissa hjälper gamla damer över gatan fastän de inte alls skulle dit.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: ålder.
Av: Sunshine 2006-06-24 Kl 13:52
 

Lotta skrev:
Om ngn skulle typ köra i väg med mig i rullen utan att fråga så skulle jag jämföra det med:

att man tar en gående under armarna o lyfter i väg denne


Problemet var att hon frågade inte om jag kunde flytta på mej, plus att jag hade börjat äta.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: ålder.
Av: Sammy 2006-06-24 Kl 14:06
 

Terinon skrev:
Var går gränsen mellan att vara gammal och yngre? Ingen över 40 har tvångsputtat på min stol (åh vad jag längtar tills har får mig en stol utan handtag) och ingen över (50 ca) har frågat om de fått putta på när jag har problem med körningen (om det snöat under tiden jag varit borta).


Känner igen detta med att folk inte frågat när de uppenbarligen måste ha sett att jag haft problem med att köra rullstolen. Däremot har jag inte uppfattat som att det har med ålder att göra, utan det gäller majoriteten av de som gått förbi. Så när det verkligen har varit befogat att åtminstone fråga om hjälp så händer inget... Det är ju det man blir mest förbannad på tror jag, att när man behöver hjälp så får man det inte och tvärt om...


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: ålder.
Av: Sammy 2006-06-24 Kl 14:08
 

Sunshine skrev:
Problemet var att hon frågade inte om jag kunde flytta på mej, plus att jag hade börjat äta.


Hur reagerade du då? Jag skulle blivit vanisnnig o bitit kärringen i armen eller något annat passande!! Tunguträckande smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: ålder.
Av: Terinon 2006-06-24 Kl 14:15
 

Sammy skrev:
Känner igen detta med att folk inte frågat när de uppenbarligen måste ha sett att jag haft problem med att köra rullstolen. Däremot har jag inte uppfattat som att det har med ålder att göra, utan det gäller majoriteten av de som gått förbi...


Jag försökte bara påvisa att inga äldre av den generationen där man lärt att behandla andra med respekt överhuvudtaget hjälpt mig annat än att mot min vilja plocka upp saker jag tappat som jag utmärkt kan plocka upp på egen hand.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: ålder.
Av: Sunshine 2006-06-24 Kl 15:11
 

Sammy skrev:
Hur reagerade du då? Jag skulle blivit vanisnnig o bitit kärringen i armen eller något annat passande!! Tunguträckande smiley


Jag höjde min röst och frågade henne om hon brukar gå upp bakom vanligt folk och LYFTA dom ur vägen? Jag sa att det är livsfarligt att göra så med en funktionshindrad person, vid tillfället så stod jag i min ståstol, jag kan tappa balansen. Hennes vänninor och hon själv betedde sej som om dom inte fattade nått av vad jag sa Arg smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Woman_73 2006-08-21 Kl 10:42
 

Kommer ihåg när jag var på en livsmedelsaffär här i umeå för ca 2 år sedan och jag heltplötsligt känner hur någon börjar putta på mig i rullstolen ( jag får vagnen i ryggen) och kvinna skjuter mig till kassan men jag skulle ju inte till kassan utan jag sa åt henne att jag ska till hyllan med tvål. Då tar hon tag i rullstolen och skjuter mig dit och står och väljer vilken tvål jag ska ha typ *suck* och sedan skjuter hon på mig till kassan. Jag hade korgen i knät och därför var det så svårt att stoppa henne. Det var inte så kul just vid det tillfäället men man kan ju småskratta åt det i efterhand.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Moon 2006-08-22 Kl 04:21
 

Woman_73 skrev:
Kommer ihåg när jag var på en livsmedelsaffär här i umeå för ca 2 år sedan och jag heltplötsligt känner hur någon börjar putta på mig i rullstolen ( jag får vagnen i ryggen) och kvinna skjuter mig till kassan men jag skulle ju inte till kassan utan jag sa åt henne att jag ska till hyllan med tvål. Då tar hon tag i rullstolen och skjuter mig dit och står och väljer vilken tvål jag ska ha typ *suck* och sedan skjuter hon på mig till kassan. Jag hade korgen i knät och därför var det så svårt att stoppa henne. Det var inte så kul just vid det tillfäället men man kan ju småskratta åt det i efterhand.


Det är två år sedan och du minns det tydligt - det är inte rätt att låta sig behandlas på sådant sätt!

Herregud! Res er upp Arg smiley och bli urförbannade när ni råkar ut för sådant! Jag säger som Grynet: Ta ingen skit!


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Helna 2006-08-22 Kl 05:57
 

Moon skrev:
Det är två år sedan och du minns det tydligt - det är inte rätt att låta sig behandlas på sådant sätt!

Herregud! Res er upp Arg smiley och bli urförbannade när ni råkar ut för sådant! Jag säger som Grynet: Ta ingen skit!


Vid ett sånt tillfälle hade jag i alla fall blivit skogstokig Cool smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Kjell 2007-02-17 Kl 11:39
 

Woman_73 skrev:
Kommer ihåg när jag var på en livsmedelsaffär här i umeå för ca 2 år sedan och jag heltplötsligt känner hur någon börjar putta på mig i rullstolen ( jag får vagnen i ryggen) och kvinna skjuter mig till kassan men jag skulle ju inte till kassan utan jag sa åt henne att jag ska till hyllan med tvål. Då tar hon tag i rullstolen och skjuter mig dit och står och väljer vilken tvål jag ska ha typ *suck* och sedan skjuter hon på mig till kassan. Jag hade korgen i knät och därför var det så svårt att stoppa henne. Det var inte så kul just vid det tillfäället men man kan ju småskratta åt det i efterhand.


Det måste vara oerhört kränkande att bli behandlad som du skrivit. Vad gör du åt det? Funktionshindrade borde samlas till gemensam kamp - eller?


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: KarinSch 2007-02-17 Kl 11:51
 

Jag kan mycket väl godkänna att folk hjälper mig om de frågar och om jag behöver det. Fördelen med elrulle är helt klart att ingen puttar iväg med en hur som helst.
Fast jag blir nog vansinnig om de försöker göra något utan att fråga om jag behöver hjälp, jag ser nog så jävla otrevlig ut för det har inte hänt så många gånger. Men jag tar gärna emot vanlig medmänsklig hjälp med att packa kassar, öppna dörrar osv. Skulle jag ha lyckats trilla ur stolen är jag med tacksam om någon stannar och frågar om jag vill ha hjälp däremot inte om någon rycker tag i mig och börjar slita upp mig, då kan det bli väldigt fel.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Moon 2007-02-17 Kl 18:47
 

Kjell skrev:
Det måste vara oerhört kränkande att bli behandlad som du skrivit. Vad gör du åt det? Funktionshindrade borde samlas till gemensam kamp - eller?


Tja, gemensam kamp är ju svårt eftersom alla inte tycker att det är fel eller har olika gränser för när det blir fel.

Som jag säkert tidigare har skrivit i denna eller i en liknande tråd, så har jag svårt att först denna fördragsamhet mot nedlåtande och oförskämda människor som inte kan uppfära sig på basal artighetsnivå. Utan de skall ta kommandot och ge sin "hjälp" hur ovälkommen den än är. Jag anser inte att man är snäll om man låter detta passera utan ser det som en sund information till våra medmänniskor hur de bör uppföra sig/eller inte uppföra sig. Sedan kan man göra detta på ett snyggt men kraftfullt sätt. Och så har vi ju vissa undantag med människor som uppenbart av mentala eller åldersskäl inte riktigt hantrear sin omgivning och mot dem får man ju hantera på bästa sätt i just den situationen.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Kjell 2007-02-18 Kl 21:36
 

Moon skrev:
Tja, gemensam kamp är ju svårt eftersom alla inte tycker att det är fel eller har olika gränser för när det blir fel.

Som jag säkert tidigare har skrivit i denna eller i en liknande tråd, så har jag svårt att först denna fördragsamhet mot nedlåtande och oförskämda människor som inte kan uppfära sig på basal artighetsnivå. Utan de skall ta kommandot och ge sin "hjälp" hur ovälkommen den än är. Jag anser inte att man är snäll om man låter detta passera utan ser det som en sund information till våra medmänniskor hur de bör uppföra sig/eller inte uppföra sig. Sedan kan man göra detta på ett snyggt men kraftfullt sätt. Och så har vi ju vissa undantag med människor som uppenbart av mentala eller åldersskäl inte riktigt hantrear sin omgivning och mot dem får man ju hantera på bästa sätt i just den situationen.


Min son och jag är ibland ute och talar till konfirmander och till gymnasieelever. Ofta kommer frågor upp om hur man eventuellt hjälper någon. Då säger vi alltid att man frågar om personen önskar hjälp. Får man ett nej så är det det som gäller. Om många gör likadant lär vi den yngre generationen att kanske uppföra sig bättre än den äldre.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Hjulia 2006-06-24 Kl 14:11
 

Wheelsta skrev:
Precis som när man blir ignorerad i köer, kan man känna sig kränkt och irriterad när folk vill hjälpa en.

Det låter alltid så trevligt när man kan säga
- Nej, tack. (Tjatigt!)
- Nej, men tack ändå. (Extra trevlig.)
- Nej, men tack för erbjudandet.
- Nej, kan jag hjälpa dig med nåt?

Ibland orkar jag inte vara trevlig och då brukar det bli
- Ja, du kan flytta på dig.

Vad brukar ni säga?
Vad säger ni när ni inte kan behärska er?
Eller om ni blir irriterade/kränkta?



I det stora hela har jag samma tankar som de flesta andra har, men jag skiljer mig på ett ställe:

*person som bara "tar tag" och knuffar på rullstolen* Tack så j*kla mycket, kan du hjälpa mig upp i stolen nu när du så fiffigt fått mig att ramla ur??!

Det finns en variant till:
*person som tror sig veta att jag behöver hjälp och ska knuffa på*
Du, lilla vän, det finns inga körhandtag på din rullstol, hur ska jag då kunna hjälpa till?
Ägghjärna, tänk en gång till: inga handtag - inget hjälpbehov!!
Hur svårt kan det va??

Ibland orkar jag inte leka "Miss NiceGirl"!!


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Lena K 2006-06-25 Kl 12:50
 

Jag känner mig inte kränkt av att människor vill hjälpa mig men däremot om de vägrar ta ett nej och hjälper mig mot min vilja. Detta har bara hänt vid något tillfälle men det är riktigt irriterande.

De allra flesta människor vill nog av medmänsklighet hjälpa till i sittuationer som de kan uppfatta som svåra. Det kan ju inte vara så lätt för omgivningen att veta om någon behöver hjälp eller inte. Vissa fixar att rulla upp för en backe andra inte. Vissa ber om hjälp när de behöver andra tycker att det är jobbigt...

Jag brukar tacka nej på olika sätt men oftast på ett trevligt sätt. Det har hänt att jag låtit någon rulla mig över vägen fast jag absolut inte behöver hjälp med detta. Den som rullat mig över vägen har blivit lycklig över att fått gjort dagens goda gärning och jag har varit den bidragande faktorn till detta Glad smiley Det är inte farligt attt bjuda på sig själv innom rimliga gränser. Jag tror att många är livrädda för att bli betraktade som lata eller mer funktionshindrade än vad de är men det viktiga är ju att man själv vet vem man är. Som jag ser det bottnar mycket i självförtroende men självklart inte allt. Jag menar inte att man ska riskera att ramla ur stolen för att ta emot hjälp som man inte behöver.

Frågan var iof vad vi brukar säga när man blir irriterad/kränkta. Då blir mitt svar att det kan man bli men jag har bara blivit det vid några få tillfälle när ett nej inte respekterats och jag blivit rullad i väg i fel riktning. Då fick jag lägga i bromsen och vråla för att få stopp på "hjälpen". Den andra gången hade jag kämpat mig in i en fullproppad affär som hade rea. När jag äntligen kom in i affären kommer en kvinna som arbetade där och sa -Jag ska hjälpa dig. Helt plödsligt satt jag utanför affären igen Arg smiley Då var jag arg. Det har säkert hänt fler gånger som jag inte kommer ihåg men ofta är det inte. Det händer däremot oftare att folk frågar om de får hjälpa mig men det upplever jag som sagt inte så jobbigt.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Moon 2006-06-24 Kl 18:45
 

Tja ..... det beror ju på situationen och personen och stämningen. Men oftast säger jag: Nej men tack ändå. Tar de i mig och flyttar på mig, blir jag galen (mest rädd) och höjtar till: Vaffan gör du?!! Rör mig inte människa!. Men jag blir himla glad om någon öppnar dörren, tar upp vad jag tappar etc och då slår jag på charmen, ler och tackar.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Becky 2006-06-25 Kl 15:07
 

Jag tar gärna emot hjälp av starka killar och tjejer vid enstaka trappsteg och liknande. Ganska ofta ber jag främlingar om hjälp när jag hamnar i situationer jag inte klarar av, de är alltid snälla och glada för att kunna hjälpa till.
Det finns dock en del situationer där jag säkert skulle behöva hjälp, men inte vågar ta emot den hjälpen som erbjuds, eftersom personerna i fråga ex. är berusade eller jag tvivlar starkt på deras fysiska förmåga.
Om det är en nivåskillnad på 30-50 cm på krogen och två tjejkompisar ska lyfta ned dyker det alltid upp ett gäng överförfriskade killar...och jag känner mig lika dum varje gång jag ska försöka förklara att "det går jättebra ändå, men tack så mycket", ofta godtar de inte svaret och man tvingas vara lite otrevlig för att inte riskera att rasa ned med huvudet före...


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: CuslonGodibb 2006-06-30 Kl 16:24
 

Wheelsta - ibland undrar jag om jag, för min egen skull, rentav borde vara mindre artig än jag är...!

Jag avskyr när folk inte kan ta ett nej! Jag har inget emot att folk frågar om jag behöver hjälp, så länge de verkligen lyssnar på svaret.

Det brukar oftast bli din "extra trevliga" variant: "Nej, men tack ändå!" Ibland med det förtydligande slutet: "Jag säger till om jag behöver hjälp!"

När jag gick på högstadiet råkade jag ofta ut för att en skolvärdinna hjälpte mig med en massa småsaker som jag mycket väl - och mycket hellre hade - kunnat göra själv. Enkelt uttryckt: Hon hade fått upp mina skolböcker ur min väska medan jag tog av mig tröjan, utan att jag bett om någon hjälp. Jag kallade, något galghumoristiskt, detta för "problemet med den tredje armen".

Tragiskt att vissa människor inte kan lyssna! För husfridens skull "stod jag ut" med den där tredje armen i vissa situationer. Hade det hänt varje dag hade jag sagt ifrån mycket tydligare, men eftersom det rörde sig om situationer då personen ifråga hastigt tvingats "rycka in" hade jag inte varken lust eller hjärta att göra det till ett större problem än det var. Men jag undviker helst att ha för mycket med sådana här "nervösvänliga" personer att göra. Skillnad är det dock med de "förstagångsnervösa" - de som är osäkra första gången de träffar en men lyssnar på ens instruktioner.

Wheelsta skrev:
Precis som när man blir ignorerad i köer, kan man känna sig kränkt och irriterad när folk vill hjälpa en.

Det låter alltid så trevligt när man kan säga
- Nej, tack. (Tjatigt!)
- Nej, men tack ändå. (Extra trevlig.)
- Nej, men tack för erbjudandet.
- Nej, kan jag hjälpa dig med nåt?

Ibland orkar jag inte vara trevlig och då brukar det bli
- Ja, du kan flytta på dig.

Vad brukar ni säga?
Vad säger ni när ni inte kan behärska er?
Eller om ni blir irriterade/kränkta?


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Kråkan 2006-08-19 Kl 16:02
 

Ibland brukar folk stanna och fråga om de ska hjälpa mig plocka in rullstolen i bilen. Då brukar jag säga att -nej tack jag har lite bråttom, men tack ändå! Jag vet att de tycker att det ser jättebesvärligt ut men om dom skulle börja yra och försöka hjälpa mig skulle det ta dubbelt så lång tid.

Häromdagen hade jag lämnat ett barn på fritids och minstingen på dagis. Jag var sen och det regnade. Barnen hade galonisar, och inte det minsta bråttom utan skulle hoppa i varje vattenpuss, själv såg jag mest ut som en dränkt katt. Då mötte jag en ovanligt enerverand mamma utanför dagis som kom mot mig med höjda armar och ett -OH nämen kan Du köra bil! Det hade jag ingen aning om! Kom låt mig hjälpa dig! Och till sin lilla flicka -Se då duktig x´s mamma är, kör bil själv! Och vilken fin bil! ( Jag har en rostig bil snart 10 år gammal). Då kände jag bara; Hjälp ta bort den människan innan jag ber henne fara och flyga. Jag muttrade något och måste sett tillräckligt grinig ut för hon dröp av i en hast. Ibland orkar men verkligen inte vara trevlig.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Helna 2006-08-19 Kl 16:33
 

Kråkan skrev:
Ibland brukar folk stanna och fråga om de ska hjälpa mig plocka in rullstolen i bilen. Då brukar jag säga att -nej tack jag har lite bråttom, men tack ändå! Jag vet att de tycker att det ser jättebesvärligt ut men om dom skulle börja yra och försöka hjälpa mig skulle det ta dubbelt så lång tid.

Häromdagen hade jag lämnat ett barn på fritids och minstingen på dagis. Jag var sen och det regnade. Barnen hade galonisar, och inte det minsta bråttom utan skulle hoppa i varje vattenpuss, själv såg jag mest ut som en dränkt katt. Då mötte jag en ovanligt enerverand mamma utanför dagis som kom mot mig med höjda armar och ett -OH nämen kan Du köra bil! Det hade jag ingen aning om! Kom låt mig hjälpa dig! Och till sin lilla flicka -Se då duktig x´s mamma är, kör bil själv! Och vilken fin bil! ( Jag har en rostig bil snart 10 år gammal). Då kände jag bara; Hjälp ta bort den människan innan jag ber henne fara och flyga. Jag muttrade något och måste sett tillräckligt grinig ut för hon dröp av i en hast. Ibland orkar men verkligen inte vara trevlig.


Javisst är det irriterande när folk bara antar, inte alltid man är på humör att vara trevlig och glad.Vi har ju dåliga dagar precis som alla andra, det glöms ofta bort.Menjag försöker att ta det ganska lugnt och antingen bara ignorera idioten eller om jag märker att det finns tid/ går och prata så gör jag det Glad smiley

Men ändå mer irriterrande tycker jag är då folk bara handgripligen tar saken i egna händer utan och fråga om man behöver hjälp utan det bara gör saker.Det är ju naturligtvis välmenat men ändå ett rejält övertramp och jag tycker att det finns ingen ursäkt för sånt. Om personen ifråga hade frågat och jag hade svarat så hade det varit okej, oftast blir jag lika förvånad varje gång och tänker stackars idiot som inte har talets förmåga.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Moon 2006-08-20 Kl 10:50
 

Kråkan skrev:
Ibland brukar folk stanna och fråga om de ska hjälpa mig plocka in rullstolen i bilen. Då brukar jag säga att -nej tack jag har lite bråttom, men tack ändå! Jag vet att de tycker att det ser jättebesvärligt ut men om dom skulle börja yra och försöka hjälpa mig skulle det ta dubbelt så lång tid.

Häromdagen hade jag lämnat ett barn på fritids och minstingen på dagis. Jag var sen och det regnade. Barnen hade galonisar, och inte det minsta bråttom utan skulle hoppa i varje vattenpuss, själv såg jag mest ut som en dränkt katt. Då mötte jag en ovanligt enerverand mamma utanför dagis som kom mot mig med höjda armar och ett -OH nämen kan Du köra bil! Det hade jag ingen aning om! Kom låt mig hjälpa dig! Och till sin lilla flicka -Se då duktig x´s mamma är, kör bil själv! Och vilken fin bil! ( Jag har en rostig bil snart 10 år gammal). Då kände jag bara; Hjälp ta bort den människan innan jag ber henne fara och flyga. Jag muttrade något och måste sett tillräckligt grinig ut för hon dröp av i en hast. Ibland orkar men verkligen inte vara trevlig.


*skrattar* Kul skrivet! Nej, varför skall man vara trevlig när folk är oförskämda mot "oss". Att var glad och artig när man blir förolämpad är ju att ytterligare spä på fördomar om en fånigt leende invalid. Bemöt folk som de förtjänar - de flesta är ju faktiskt trevliga och hyggliga.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Sunshine 2006-08-20 Kl 11:20
 

Moon skrev:
*skrattar* Kul skrivet! Nej, varför skall man vara trevlig när folk är oförskämda mot "oss". Att var glad och artig när man blir förolämpad är ju att ytterligare spä på fördomar om en fånigt leende invalid. Bemöt folk som de förtjänar - de flesta är ju faktiskt trevliga och hyggliga.


När jag endag var vid Blåstjärnan i Göteborg för att handla mat till min papegoja, så kämpade jag trotts värk för att få in min rullstol i bilen. Då kommer en ganska ung kvinna och ställer sej och vrål glor med armarna i kors. Jag frågar om det var nått hon ville, fast egentligen önskade jag att hon skulle fråga om jag behövde hjälp. Hon svarade med, jag vill bara se hur du gör!!!!


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: _Anna_ Elisabeth 2006-08-20 Kl 13:57
 

Sunshine skrev:
Hon svarade med, jag vill bara se hur du gör!!!!

Då hade jag sagt:
Underhållning kostar! Ska du titta får du allt betala... Cool smiley

// A E


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: DodeN 2006-10-27 Kl 13:51
 

Är så trött på folk i affärer som ska vara snälla och hjälpa till och packa ner varorna i påsarna. Sitter inte i stol i vanliga fall, men ibland när smärtorna är för stora och jag inte orkar gå eller jag har varit någonstans och förevisat rullstolar så tar jag och rullar hem istället för att knuffa, går ju så mycket fortare. I förrgår så handlade jag på statoil, lyfte upp varorna på bandet och betalade, undertiden så skuttar expediten runt halva affären för att komma på min sida disken och börjar plocka ner varorna i påsen... där står jag och bara gapar. Han frågade inte innan utan satte igång och packade. Blev så paff så jag bara tackade åkte ut och packade om. Skulle ju ha vissa av varorna i ryggsäcken.
Jag har varit inne och handlat säkert 100 gånger tidigare utan stol, och då har dem säkert inte ens tänkt tanken att packa varorna år mig. Tänk att det gör sån skillnad om man går eller rullar. Frågande smiley Ledsen smiley

Samma på tåget när jag har åkt till matcher, en gång lyfte dem nästan upp mig på tåget när jag stod och väntade på ett annat tåg. Den gången så gick jag ur stolen och lyfte på den på det andra tåget själv. Minerna på "hjälparna" då var obetalbara.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Sunshine 2006-10-27 Kl 18:46
 

Jag har suttit/stått i rullstol i hela mitt liv, men det har verkligen inte varit en självklarhet för mej att få hjälp utav folk, trotts att jag mycket väl har behövt det.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: KarinSch 2006-10-27 Kl 18:53
 

Sånt blir jag bara tacksam for, under förutsättning att de frågar först, eftersom jag då slipper stressa och få ont när jag sliter ner varorna från bandet. Nu har jag ju ass med men förr var det jättekobbigt och tungt.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: DodeN 2006-10-27 Kl 19:14
 

karinSch: kan förstå det, ser jag någon som handlar eller ska åka buss etc. som behöver hjälp så frågar jag alltid om dem behöver hjälp. Har själv varit ute många gånger med min kompis som sitter i stol och krånglat med väskor, påsar osv. och bara stått och hoppats på att någon ska hjälpa. När vi åkte till mallorca så var det ingen som hjälpte oss av och på bussen. Fick lyfta henne uppför alla trappsteg, en gång hjälpte en kvinna oss på men inte av Förvånad smiley

När jag pratar med scouter och andra barn om rullstolar och låter dem prova så lär jag dem hur man kan hjälpa, för oftast så kommer kommentaren "men nu vet jag ju hur jobbigt det kan vara och ska hjälpa till nästa gång jag ser någon som kan behöva hjälp" då trycker jag väldigt mycket på att man inte bara går fram och knuffar stolen eller tar och bär iväg väskan, påsen eller vad det är. Och efter att barnen blivit körda av en kompis så får dem lite förståelse av att känslan att någon "bär iväg" med en och man inte kan göra något.

Alla ungar borde få prova olika hjälpmedel i skolan och peta och pilla så dem vet till senare, då fattar dem också varför man tackar nej till hjälp och inte som en del personer blir sur för att dem inte fick hjälpa till.

Redigerat 2006-10-27 19:17


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: KarinSch 2006-10-27 Kl 20:33
 

Bra inställning du har, du kommer att bli en strålande arbetsterapeut.
Fast det är nog ett stort problem, för ett tag sedan frågade en kassörska om jag ville ha hjälp, hade bara handlat lite så jag var utan ass. jag blev jätteglad och sa naturligtvis tack, och kommenterade att det inte var ofta det var sådan service, hon förklarade då att ibland när de frågat blev människor så stötta att de inte vågade fråga alltid. (Jag såg väl snäll ut) Och då blir det ju fel på det hållet, jag är jättetacksam för hjälp med saker som är jobbiga för mig men jag är inte tacksam för folk som tror att de är duktiga om de gör saker rakt av.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Sunshine 2006-10-27 Kl 21:35
 

Sånna här missförstånd kommer det nog fortsätta att vara tills. Affärer och dylikt, kommer överrens om att över hela landet, så frågar vi om eventuellt funtionshindrad behöver handräckningshjälp, de som aktivt ber om den, skall utan om svep få hjälp.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: KarinSch 2006-10-27 Kl 23:33
 

Det hade varit bra. Sen tycker jag att det är skillnad om personal i en affär frågar om man vill ha packhjälp, de har ju lön för att arbeta, än om någon kund helt plötsligt står och packar mina varor, då blir jag irriterad för då blir det genast bror Duktig symtom.
Att sen inte färdtjänst vet hur permo fungerar är bara tragiskt, det är väl deras jobb att veta....


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Butcheredatbirth 2006-11-28 Kl 11:08
 

Som någon sa där uppe någonstans, det kan vara lite avigt då någon inte kan ta ett "nej tack det går bra", som en kvinna här på jobbet som envisas med att servera mig kaffe varje morgon trots att det inte är några större problem att fixa det själv. Men inte är det ett problem i sig att hon gör detta, man får ju se det som ett tecken på respekt från andra människors sida. Att vara otrevlig när man nekar till hjälp är främmande för mig. Blir man irriterad av någon anledning är det väl lättare och bättre i slutändan att lösa det med en burk humor och ironi än att vara kort och torr.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Moon 2006-11-28 Kl 15:52
 

Butcheredatbirth skrev:
Som någon sa där uppe någonstans, det kan vara lite avigt då någon inte kan ta ett "nej tack det går bra", som en kvinna här på jobbet som envisas med att servera mig kaffe varje morgon trots att det inte är några större problem att fixa det själv. Men inte är det ett problem i sig att hon gör detta, man får ju se det som ett tecken på respekt från andra människors sida. Att vara otrevlig när man nekar till hjälp är främmande för mig. Blir man irriterad av någon anledning är det väl lättare och bättre i slutändan att lösa det med en burk humor och ironi än att vara kort och torr.


Gullig tant som tycker det är mysigt att ge dig kaffe för du är så trevlig .... eller fattar kärringen så trögt att hon varken tror att du kan fixa kaffe eller dina arbetsuppgifter?

Det är VARFÖR och med vilket UPPSÅT saker görs som är grejen. Jag är personligen lat och blir gärna uppassad men .... görs det på ett nedvärderande sätt får tom jag fart på den trinda kroppen.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Butcheredatbirth 2006-11-29 Kl 10:48
 

Haha nej det är nog mest för att jag är trevlig och bra får jag en känsla av Blinkande smiley Arbetsuppgifterna jag har skulle hon inte klara av på en vanlig 40-timmarsvecka.

Jag förstår vad du menar. Men återigen... orka bli irriterad. Jag har väl inte varit i samma situationer som dig (än) i så fall.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Lilleman 2006-12-10 Kl 12:09
 

Moon skrev:
Gullig tant som tycker det är mysigt att ge dig kaffe för du är så trevlig .... eller fattar kärringen så trögt att hon varken tror att du kan fixa kaffe eller dina arbetsuppgifter?

Det är VARFÖR och med vilket UPPSÅT saker görs som är grejen. Jag är personligen lat och blir gärna uppassad men .... görs det på ett nedvärderande sätt får tom jag fart på den trinda kroppen.


På mitt jobb är det en kvinna som dricker mycket kaffe. Hon är alltid först med att göra kaffe och brukar därför sätta ut koppar till oss andra också - inte bara till mig som har ett funktionshinder.

Jag tycker att många funktionshindrade kanske funderar lite för mycket på saker och ting. Kanske har man blivit så besviken i kontakten med myndigheter och sjukvård att man går runt och är misstänksam mot folk som egentligen bara vill visa att de är glada att se en.
Det som dock är tråkigt är att en enda bitsk rullstolsnisse kan få alla rullstolsnissar att verka bitska och otrevliga. Visst ska man inte se alla funktionshindrade som en grupp men för en person som inte är van så är det den första funktionshindrade man träffar som antingen bekräftar ens fördomar eller ger ett helt nytt sätt att tänka på.

Jag önskar att funktionshindrade tänkte på det så att jag slipper möta den tveksamhet och rädsla hos folk som andra funktionshindrade orsakat.

Funktionshindrade har precis lika mycket fördomar icke-funktionshindrade t.ex. så tror vi att varje liten gest eller vänligt ord är ett hån mot oss som person.
Hur orkar man leva med en sådan föreställning?

Man behöver inte halshugga folk för att de bjuder på kaffe.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Moon 2006-12-10 Kl 14:19
 

Jag säger som Karin svarar här någonstans att vanlig artighet är ju vad man förväntar sig. Men ser man i ögonen ett nedvärderande så är det ju inte trevligt längre.

Det stämmer det du säger att man på sätt och vis blir representant för sin "grupp" men hur långt skall man ta det? Är det ett argument mot ohederlige Mohammed som rycker handväskor från gamla damer att han har ett ansvar för sin "grupp" unga andragenerationssvenskar och inte skall vara en buse? Och vem bestämmer vad som är rätt handlat? Om jag ställer till en scen för att jag får dåliga platser på en nybygd biograf anser några att jag är en hjälteinvalid andra tycker bara att jag är jobbig. Eller säger till att jag vill inte ta emot välgörenhetspåsar från Lions Vilket är rätt?


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Lilleman 2006-12-10 Kl 21:18
 

Moon skrev:
Jag säger som Karin svarar här någonstans att vanlig artighet är ju vad man förväntar sig. Men ser man i ögonen ett nedvärderande så är det ju inte trevligt längre.

Det stämmer det du säger att man på sätt och vis blir representant för sin "grupp" men hur långt skall man ta det? Är det ett argument mot ohederlige Mohammed som rycker handväskor från gamla damer att han har ett ansvar för sin "grupp" unga andragenerationssvenskar och inte skall vara en buse? Och vem bestämmer vad som är rätt handlat? Om jag ställer till en scen för att jag får dåliga platser på en nybygd biograf anser några att jag är en hjälteinvalid andra tycker bara att jag är jobbig. Eller säger till att jag vill inte ta emot välgörenhetspåsar från Lions Vilket är rätt?


Men varför ska man bedömma varandras avsikter och analysera varandras beteende. Är det inte just den typen av förutfattade meningar som vi själva vill bli skonade från?

Jag kan förstå att det finns situationer då man känner sig väldigt kränkt. Men när någon försöker vara snäll så beror det bara på dig om du blir kränkt eller inte. Välj dina strider. Då blir du nog mycket gladare. Man måste också ha förståelse för att vissa människor inte är vana vid funktionshindrade och att de egentligen inte menar något illa.

Naturligtvis kan inte jag begära att du ska ta hänsyn till alla andra funktionshindrade. Men i praktiken så är det så att vi är ambassadörer för alla som har ett funktionshinder. Folk har inte lärt sig att skilja på detta ännu. Jag menar att man måste vara korrekt tillbaka för att få omvärlden att förstå hur vi är och vad vi vill.
Huvudsaken är att man är nöjd med sig själv. Det är just det jag tror att många funktionshindrade inte är och istället för att erkänna detta vänder de ilskan mot andra. Men det är bara en teori och behöver inte stämma in på just dig.


Du frågor också vad som är rätt och fel. Ska jag tolka det som att du inte själv vet hur du vill bli behandlad. Jag förmodar som alla andra. Men hur ska andra då förstå detta?


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Moon 2006-12-10 Kl 23:15
 

Lilleman skrev:

Du frågor också vad som är rätt och fel. Ska jag tolka det som att du inte själv vet hur du vill bli behandlad. Jag förmodar som alla andra. Men hur ska andra då förstå detta?



*totalt förvirrad, naiv och lite dum* Självklart vet jag inte hur jag vill bli behandlad och inte heller hur jag känner inför saker och upplevelser. Det är ju därför jag skriver här - jag vill få förklarat saker för mig och få talat om för mig hur jag skall vara och känna. *böjer knä och hyllar dem som vet bättre*


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: KarinSch 2006-12-11 Kl 14:43
 

Men självfallet ska man bråka om man får dåliga platser, i alla fall om man får betala fullpris för dem. Och aldrig i livet att jag vill ha några välgörenhetspåsar freån vare sig Lion eller någon annan, mewn det är ju något som gäller MIG som person, det finns väl inga icke funkisar som vill ha dåliga platser, klart de bråkar och jag tror att de flesta människor skulle tagit illa upp om någon välgörenhetstant kom och sa "Stackars dig som är rödhårig, vi förstår att du inte kan leva ett bra liv så här får du lite saker som tröst.

Men om Lions står och delar ut påsar med något i till alla så är det ju inte välgörenhet. Sen kan mam ju försöka förklara lite vänligt att vi föredrar att se oss som fullvärdiga medborgare och att vi inte vill ha allmosor, försöka ändra tänket hos folk helt enkelt.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Kjell 2007-02-18 Kl 21:43
 

DodeN skrev:
karinSch: kan förstå det, ser jag någon som handlar eller ska åka buss etc. som behöver hjälp så frågar jag alltid om dem behöver hjälp. Har själv varit ute många gånger med min kompis som sitter i stol och krånglat med väskor, påsar osv. och bara stått och hoppats på att någon ska hjälpa. När vi åkte till mallorca så var det ingen som hjälpte oss av och på bussen. Fick lyfta henne uppför alla trappsteg, en gång hjälpte en kvinna oss på men inte av Förvånad smiley

När jag pratar med scouter och andra barn om rullstolar och låter dem prova så lär jag dem hur man kan hjälpa, för oftast så kommer kommentaren "men nu vet jag ju hur jobbigt det kan vara och ska hjälpa till nästa gång jag ser någon som kan behöva hjälp" då trycker jag väldigt mycket på att man inte bara går fram och knuffar stolen eller tar och bär iväg väskan, påsen eller vad det är. Och efter att barnen blivit körda av en kompis så får dem lite förståelse av att känslan att någon "bär iväg" med en och man inte kan göra något.

Alla ungar borde få prova olika hjälpmedel i skolan och peta och pilla så dem vet till senare, då fattar dem också varför man tackar nej till hjälp och inte som en del personer blir sur för att dem inte fick hjälpa till.

Redigerat 2006-10-27 19:17


Helt rätt! Vi har vid olika tillfällen gjort likadant. Ungdomarna var mycket intresserade.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Björn 2006-12-09 Kl 23:47
 

Varför blir ni förbannade om någon får arslet ur och hjälper er istället för att stå ivägen eller bara titta konstigt på er?
Jag blir glad när nå"n, helt naturligt, öppnar en dörr eller hjälper en på något annat sätt!
Sluta gnäll, var glada att folk behandlar er som ""vanliga"" människor!


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: KarinSch 2006-12-10 Kl 12:57
 

Så fungerar nog jag med, vanlig artig vänlighet stör mig aldrig, men man ser när folk har "oj vad synd om" eller "nu ska jag vara duktig så jag får guldstjärna i himmelen" blickar.
Att folk öppnar dörrar åt rullstolsburna eller barnvagnsmammor tycker jag är vanlig heterlig grunduppfostran. Att man dukar fram till mer än sig själv och häller upp till andra likaså, det gjorde jag när armarna orkade och inte tyckte icke funkisar att jag var oförskämd mot dem.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Lena K 2006-12-11 Kl 09:39
 

Ja, jag kan hålla med dig fast grund frågan var vad vi säger när vi väl blir irriterade.

Precis som du tycker jag det är lika trevligt nu efter min skada som innan när någon av artighet/hyffs öppnar dörren för mig, erbjuder sig att bära mat kassarna till bilen osv. Fast när någon klampar in för långt i mitt privat liv och vill "hjälpa" mig med något som jag själv vill göra på egen hand så är det faktiskt helt okej att tacka nej till denna "hjälp". Man är inte en gnällspik för det. Blinkande smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Carina66 2006-12-11 Kl 11:14
 

Björn skrev:
Varför blir ni förbannade om någon får arslet ur och hjälper er istället för att stå ivägen eller bara titta konstigt på er?
Jag blir glad när nå"n, helt naturligt, öppnar en dörr eller hjälper en på något annat sätt!
Sluta gnäll, var glada att folk behandlar er som ""vanliga"" människor!


Håller helt med dig. Jag blir också glad när någon helt naturligt öppnar en dörr eller hjälper mig med något annat. Tycker också att folk ska sluta gnälla var glada och tacksamma i stället för att ni blir behandlade som "vanliga" människor!


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Moon 2006-12-11 Kl 17:44
 

Carina66 skrev:
Håller helt med dig. Jag blir också glad när någon helt naturligt öppnar en dörr eller hjälper mig med något annat. Tycker också att folk ska sluta gnälla var glada och tacksamma i stället för att ni blir behandlade som "vanliga" människor!


Jag ser ingen här som inte vill bli artigt behandlade som vanliga människor. Det är inte det diskussionen handlar om. Det är när man inte blir behandlad som en vanlig människa. Blir man inte det så har man inte så mkt att vara glad och tacksam åt?

Jag antar att du är en av dem som inte hade sett mig som en hjälteinvalid som protesterat mot t ex den urusla planeringen av nya fina bion i Gbg. Tunguträckande smiley

Redigerat 2006-12-11 17:45


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Ina.p 2006-12-21 Kl 12:51
 

jag håller helt med Björn. Jag blir glad att någon vill hjälpa och om jag inte vill ha hjälp så ber jag hövligt, tack för hjälpen men detta vill jag göra själv eller så börjar jag prata med vederbörande och oftast får jag en positiv pratstund, vilket jag tycker är trevligt. nu sitter jag inte i rulle, så jag kan ju inte uttala mig om detta. Försöker man se det ur den positiva sidan så blir livet lättare och roligare.
bäst jaag hukar mig nu för nu åker jag väl på en snyting av någon Osäker smiley

Redigerat 2006-12-21 12:52


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Moon 2006-12-21 Kl 14:22
 

Ina.p skrev:
jag håller helt med Björn. Jag blir glad att någon vill hjälpa och om jag inte vill ha hjälp så ber jag hövligt, tack för hjälpen men detta vill jag göra själv eller så börjar jag prata med vederbörande och oftast får jag en positiv pratstund, vilket jag tycker är trevligt. nu sitter jag inte i rulle, så jag kan ju inte uttala mig om detta. Försöker man se det ur den positiva sidan så blir livet lättare och roligare.
bäst jaag hukar mig nu för nu åker jag väl på en snyting av någon Osäker smiley

Redigerat 2006-12-21 12:52


Jag tycker att Woman_73s inlägg är mycket talande (jag citerar det nedan) och jag undrar: varför skall man tacka för detta? Det är just denna nedvärderande "hjälpen" som man kan vara utan. Den vänliga, uppriktiga medmänskligheten säger nog få nej till.

"
Kommer ihåg när jag var på en livsmedelsaffär här i umeå för ca 2 år sedan och jag heltplötsligt känner hur någon börjar putta på mig i rullstolen ( jag får vagnen i ryggen) och kvinna skjuter mig till kassan men jag skulle ju inte till kassan utan jag sa åt henne att jag ska till hyllan med tvål. Då tar hon tag i rullstolen och skjuter mig dit och står och väljer vilken tvål jag ska ha typ *suck* och sedan skjuter hon på mig till kassan. Jag hade korgen i knät och därför var det så svårt att stoppa henne. Det var inte så kul just vid det tillfäället men man kan ju småskratta åt det i efterhand."


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Ina.p 2006-12-21 Kl 15:02
 

Jag tycker att Woman_73s inlägg är mycket talande (jag citerar det nedan) och jag undrar: varför skall man tacka för detta? Det är just denna nedvärderande "hjälpen" som man kan vara utan. Den vänliga, uppriktiga medmänskligheten säger nog få nej till

Nu skrev jag ju att jag inte sitter i rulle och kan inte sätta mig in i detta och sen tycker jag det är tråkigt om man ser all hjälp som nedvärderande, då tror jag man är väldigt bitter över sitt öde istället för att se det positiva i livet, vilket nu inte är sagt att jag tycker om att bli nedvärderad, men jag försöker se varje handling somnågot positivt. vet inte hur jag ska förklara bättre, men fråga gärna


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Moon 2006-12-21 Kl 20:23
 

Ina.p skrev:
Jag tycker att Woman_73s inlägg är mycket talande (jag citerar det nedan) och jag undrar: varför skall man tacka för detta? Det är just denna nedvärderande "hjälpen" som man kan vara utan. Den vänliga, uppriktiga medmänskligheten säger nog få nej till

Nu skrev jag ju att jag inte sitter i rulle och kan inte sätta mig in i detta och sen tycker jag det är tråkigt om man ser all hjälp som nedvärderande, då tror jag man är väldigt bitter över sitt öde istället för att se det positiva i livet, vilket nu inte är sagt att jag tycker om att bli nedvärderad, men jag försöker se varje handling somnågot positivt. vet inte hur jag ska förklara bättre, men fråga gärna


Jag måste erkänna att jag inte förstår hur du resonerar. Jag skrev tydligt: "Den vänliga, uppriktiga medmänskligheten säger nog få nej till." men ...

...oK att du inte sitter i rullstol men kan du inte förstå att Womans upplevelse var obehaglig utan att man är bitter, så är det nog ingen idé att vi ens försöker mötas.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Ina.p 2006-12-21 Kl 20:42
 

Jag måste erkänna att jag inte förstår hur du resonerar

Tyvärr är jag inte så bra på att skriva. Tänker nog mera. Ska försöka iallafall.
Jag kan förstå att Womans upplevelse var obehaglig, Absolut. Men jag tror också att många gånger är vi så frustrerade över att vi inte kan göra det vi vill, att kroppen inte lyder oss så att det kommer ut i många situationer när det kanske är så att medmänniskor bara vill vara hjälpsamma. Den vänliga, uppriktiga medmänskligheten är det nog så att vi gradera väldigt olika, tex kan det bero på hur långt vi kommit i våran sjukdom. Jag kan bara se till mig själv, jag var så långt nere så jag att jag var tvungen att bestämma mig för att leva el dö och etersom jag besämde mig för livet känner jag att jag blivit mycket mer tolerant. hoppas jag klarat ut det lite bättre,, annars får du fråga igen


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Hjulia 2006-12-21 Kl 21:05
 

Ina.p skrev:
Jag måste erkänna att jag inte förstår hur du resonerar

Tyvärr är jag inte så bra på att skriva. Tänker nog mera. Ska försöka iallafall.
Jag kan förstå att Womans upplevelse var obehaglig, Absolut. Men jag tror också att många gånger är vi så frustrerade över att vi inte kan göra det vi vill, att kroppen inte lyder oss så att det kommer ut i många situationer när det kanske är så att medmänniskor bara vill vara hjälpsamma. Den vänliga, uppriktiga medmänskligheten är det nog så att vi gradera väldigt olika, tex kan det bero på hur långt vi kommit i våran sjukdom. Jag kan bara se till mig själv, jag var så långt nere så jag att jag var tvungen att bestämma mig för att leva el dö och etersom jag besämde mig för livet känner jag att jag blivit mycket mer tolerant. hoppas jag klarat ut det lite bättre,, annars får du fråga igen


Så bara för att man inte kan styra sin kropp till 100 procent ska man finna sig i att idioter till människor tar sig friheter och klampar in i ens revir och bestämmer över våra huvuden att "vi visst behöver hjälp"?

Nää, vänlig är jag mot folk som frågar om jag vill ha hjälp, men trilskas de så får de faktiskt veta att de lever. Jag känner inte för att vara nån supermänniska bara för att fh-folk inte ska få dåligt rykte om sig.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Linda 2006-12-15 Kl 16:04
 

Ett allmänt svar med egna tankar efter att ha läst igenom vad alla skrivit. Jag är själv icke-funkis så jag har ingen aning om hur ni känner det, men jag inbillar mig att jag iallafall har ett objektivt "utanför-perspektiv".

För det första så tycker jag att det är en stor skillnad på hjälp och kränkning av det personliga rummet och den personliga integriteten. Om någon säger till mig att jag är ruffsig i håret så tycker jag att det är "hjälp", men om någon börjar släta till det så har personen kränkt mitt personliga rum (tja, dålig jämförelse kanske men det var den bästa jag kom på). Olika människor har olika begrepp om vad som är ok och inte, så jag tror inte att personen som fixade med mitt hår gjorde det för att medvetet göra mig obehaglig till mods utan ville nog bara vara snäll.

En kränkning är aldrig ok och ska markeras, hur tydligt och med vilken ton man gör det beror nog mycket på dagsform. Det bästa är ju om man gör det på ett pedagogiskt sätt så personen verkligen lär sig, men vem orkar vara pedagogisk jämt? Det är vår rättighet som människor att bli lite arga ibland, även om det inte alltid är det smartaste så kanske det är det skönaste just då.

Hur är det med hjälp då? Jag lämnar hårexemplet nu *ler* och går över till att berätta om min svärmor. Hon är en mycket hjälpsam kvinna, hennes rättesnöre är att man hjälper varandra. Dvs hon håller upp dörrar åt barnvagnar, rullstolar och pensionärer med käpp (som hon tolkar som att personen har dålig balans och kanske inte klarar av att ta emot en tung dörr som är på väg att stängas i ansiktet på personen). Barnvagnar hjälper man på och av tåget, barn som springer iväg från föräldrarna i varuhus, vid trafikerade vägar m.m. stoppar man, ensamma släktingar och släktingars släktingar bjuder man in på julmiddagen osv. Och hon förväntar sig samma bemötande av andra, dvs hålla upp dörren, hjälpa barnvagnar osv. För henne är det nästan en dödssynd (lite överdrivet kanske, men nästan) att inte hjälpa någon som kan må bättre av en hjälpande hand.

Hon kan ta ett nej tack, även om hon har svårt att förstå att man skulle vilja tacka nej till hjälp (hon själv skulle inte göra det, det ingår liksom inte i hennes livsfilosofi), men blir väldigt upprörd och förvånad när någon blir arg för att hon frågar.

Det var mitt lilla inlägg i debatten.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Lena K 2006-12-18 Kl 14:03
 

Linda; Klart man ska vara hjälpsamma mot varandra. Det finns dock lite problem för alla upplever saker och ting så olika. Kan nog tycka att detta också är en mognads fråga i viss mån. När man som jag fått en skada så behöver man tid att få komma tillbaka och känna sig så oberoende som möjligt. Då kanske man faktsikt behöver få krångla upp en dörr själv även om man vore hjälpt av att någon öppnade dörren. När det gått en tid så blir man klokare. Då vill man iaf jag lägga min kraft på viktigare saker än att öppna tunga dörrar.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Linda 2006-12-21 Kl 11:27
 

Jag håller helt och hållet med dig. Med mitt inlägg ville jag bara belysa en annan sida av saken, från en individ "utanför". Glad smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Offa 2006-12-21 Kl 22:14
 

I allafall skulle jag vilja ha hjälp om jag trillar ur stolen eller har knäet fullt av varor och behöver ha en dörr öppnad. Varför är det så svårt att be om hjälp? Snart kommer budskapet -"Nej till hjälp", att bli inpräntat i människors medvetna att vi fh en vacker dag inte får någon hjälp när vi ligger där i snön och krälar.
Blir det bättre då? Frågande smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Moon 2006-12-21 Kl 22:59
 

Offa skrev:
I allafall skulle jag vilja ha hjälp om jag trillar ur stolen eller har knäet fullt av varor och behöver ha en dörr öppnad. Varför är det så svårt att be om hjälp? Snart kommer budskapet -"Nej till hjälp", att bli inpräntat i människors medvetna att vi fh en vacker dag inte får någon hjälp när vi ligger där i snön och krälar.
Blir det bättre då? Frågande smiley


Vem har skrivit att man inte vill ha hjälp i sådana situationer eller hjälp som öht inte är nedlåtande? Det är ju den "hjälpen" som är på bekostnad av "oss" och som vi varken behöver eller vill ha som jag är kritisk emot. Jag ber ofta om hjäkp i affärer där jag inte når varor, jag blir jätteglad när någon håller dörren men jag hade blivit galem om någon började putta runt mig i affären utan att jag ville och dessutom suckade åt mig. Hur hade du själv reagerat i Womans situation?


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Offa 2006-12-21 Kl 23:11
 

Jo, jag kan förstå den situationen. Jag vill bara inte "skrämma" folk till att inte hjälpa till. De som läser kanske tror att vi inte vill ha hjälp, inte det faktum att vi inte vill ha plötslig, ofrivillig hjälp.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Moon 2006-12-22 Kl 13:54
 

Offa skrev:
Jo, jag kan förstå den situationen. Jag vill bara inte "skrämma" folk till att inte hjälpa till. De som läser kanske tror att vi inte vill ha hjälp, inte det faktum att vi inte vill ha plötslig, ofrivillig hjälp.


Det tror jag är att undervärdera folk om man inte tror att de kan inse den skillnaden. Ett sådant här forum kan ju vara till att upplysa om just detta; skillnaden som gör att man känner att man får den hjälpen man beröver och inte något man bara blir förolämpad av.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Ninna77 2006-12-23 Kl 01:16
 

Hur ska jag som är icke-rullstolsburen veta vilken "grad" av hjälp jag kan erbjuda utan att kränka någon? För det som kanske kränker en person, ser nästa som fullt naturligt och en hjälp som med tacksamhet tas emot... Visst: ser jag en rullstolsburen som har trillat ur stolen, så förutsätter jag faktiskt att hjälpen är välkommen - likaså håller jag naturligtvis upp dörren för en person med rullstol lika naturligt som jag gör det för en mamma med barnvagn eller en pensionär med rollator. Men sen då? Jag gör som jag alltid gör: utgår från hur jag själv hade velat ha det i motsvarande situation... För mig så faller det sig naturligt att faktiskt erbjuda hjälp om jag ser en person som med rullstol kämpar sig uppför en backe - av den enkla anledningen att jag själv förmodligen hade blivit glad över hjälp om det varit jag som suttit där.

Det är inte direkt så att jag i det läget tänker: "haha... en person i rullstol! nu ska jag kränka honom/henne lite och fråga om han/hon vill ha lite hjälp..."
Verkar en aning långsökt att tro att någon skulle fundera i dom banorna, eller? Frågande smiley
Tackar vederbörande nej till min hjälp så accepterar jag naturligtvis det, men jag skulle förmodligen bli skapligt sur om jag fick ett elakt och avsnäsande svar på min fråga om hjälp.

Redigerat 2006-12-23 01:18


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Lilleman 2006-12-31 Kl 23:06
 

Ninna77 skrev:
Hur ska jag som är icke-rullstolsburen veta vilken "grad" av hjälp jag kan erbjuda utan att kränka någon? För det som kanske kränker en person, ser nästa som fullt naturligt och en hjälp som med tacksamhet tas emot... Visst: ser jag en rullstolsburen som har trillat ur stolen, så förutsätter jag faktiskt att hjälpen är välkommen - likaså håller jag naturligtvis upp dörren för en person med rullstol lika naturligt som jag gör det för en mamma med barnvagn eller en pensionär med rollator. Men sen då? Jag gör som jag alltid gör: utgår från hur jag själv hade velat ha det i motsvarande situation... För mig så faller det sig naturligt att faktiskt erbjuda hjälp om jag ser en person som med rullstol kämpar sig uppför en backe - av den enkla anledningen att jag själv förmodligen hade blivit glad över hjälp om det varit jag som suttit där.

Det är inte direkt så att jag i det läget tänker: "haha... en person i rullstol! nu ska jag kränka honom/henne lite och fråga om han/hon vill ha lite hjälp..."
Verkar en aning långsökt att tro att någon skulle fundera i dom banorna, eller? Frågande smiley
Tackar vederbörande nej till min hjälp så accepterar jag naturligtvis det, men jag skulle förmodligen bli skapligt sur om jag fick ett elakt och avsnäsande svar på min fråga om hjälp.

Redigerat 2006-12-23 01:18


I den här diskussionen håller jag med dig. Det krävs att man som funktionshindrad har förståelse för att omgivningen inte alltid är så van vid funktionshindrade och att de inte automatiskt vet hur man vill ha det. Man kan tacka nej på ett fint sätt. När jag handlar tackar jag ofta nej till hjälp när jag ska packa ner varor. Men jag gör det på ett fint sätt och förklarar att det är för att varorna måste ligga rätt i påsen annars klarar jag inte av att köra med dem i rullstolen. Det är helt enklare enklare för mig att göra det själv. Men man ska alltid tacka nej på ett fint sätt. Sen gäller det ju för omgivningen att också komma ihåg att den som är funktionshindrad och tackar nej på ett dumt sätt kanske gör det för att han eller hon har en dålig dag eller helt enkelt är en tvär och dum människa. Funktionshindrade är inga helgon. Det är inget försvar men det är viktigt att förstå, vilket du säkert gör, att ett sådant dumt sätt att tacka nej på inte är utmärkande för alla funktionshindrade.

Jag är glad att folk frågar mig om hjä"lp. Hellre det än att aldrig bli sedd.

Sen måste man som funktionshindrad förstå att man inte kan kräva samma korrekta bemötande av en person på gatan som av myndighetspersoner. De har olika erfarenhet precis som jag kanske råkat förolämpa någon invandrare någon gång av misstag.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Terinon 2007-01-01 Kl 00:37
 

Jag håller fullständigt med dig Lilleman, men det finns alltid gränser för hur länge man kan säga nej till samma person.

Jag har haft ett par vänner som jag haft sen jag var gående som överhuvudtaget inte kunde acceptera att jag ville rulla själv. De kunde inte acceptera ett nej, det var from den dan synd om mig, jag fick inte längre vara en självständig individ. Än värre blev det då jag fick min nya stol - den första kommentaren jag fick var "och var ska jag putta på?". Tyvärr tror jag att det finns många som dessa fd vänner som ser oss rullstolsburna som stackare som inte kan klara oss själva.

Jag har dock märkt att det är skillnad på om jag har pansarvagnen med handtag att putta på och U2-lighten utan handtag. Har jag U2-lighten är det ingen som rör den, medan det om jag har den andra (pansarvagnen) inte tar särskilt lång tid innan vänliga folk är där och puttar.

Likadant tycker jag att bemötandet är i affärer. Har jag U2-lighten måste jag ofta BE om hjälp, medan jag ständigt fick säga nej i pansarvagnen.

Min teori är därför att människors bemötande beror på vår egen utstrålning som individer och hur pass självständiga vi verkar utåtsett.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Lilleman 2007-01-01 Kl 16:31
 

Terinon skrev:
Jag håller fullständigt med dig Lilleman, men det finns alltid gränser för hur länge man kan säga nej till samma person.

Jag har haft ett par vänner som jag haft sen jag var gående som överhuvudtaget inte kunde acceptera att jag ville rulla själv. De kunde inte acceptera ett nej, det var from den dan synd om mig, jag fick inte längre vara en självständig individ. Än värre blev det då jag fick min nya stol - den första kommentaren jag fick var "och var ska jag putta på?". Tyvärr tror jag att det finns många som dessa fd vänner som ser oss rullstolsburna som stackare som inte kan klara oss själva.

Jag har dock märkt att det är skillnad på om jag har pansarvagnen med handtag att putta på och U2-lighten utan handtag. Har jag U2-lighten är det ingen som rör den, medan det om jag har den andra (pansarvagnen) inte tar särskilt lång tid innan vänliga folk är där och puttar.

Likadant tycker jag att bemötandet är i affärer. Har jag U2-lighten måste jag ofta BE om hjälp, medan jag ständigt fick säga nej i pansarvagnen.

Min teori är därför att människors bemötande beror på vår egen utstrålning som individer och hur pass självständiga vi verkar utåtsett.


Ja, jag håller med dig om att skillnaden är stor när man har en rullstol med handtag eller utan. Handtag som är till för att hänga saker i kan man kanske fälla in så att det inte ser ut som "kom och hjälp mig!". Jag tror tyvärr, även om jag tycker att du har rätt i sak, att vi måste försöka att vara lite mer förstående. Jag tror inte att en icke-funktionshindrad person skulle reagerat annorlunda än oss. Våra reaktioner syns bara mer och förknippas med rullstolen. Det är mer oväntatr. Man måste nog bara acceptera detta och lägga energin på saker som vi kan förändra. Många gånger tror jag människors hjälpsamhet inte i första hand handlar om att de ser dig som hjälplös utan för att de vill markera att de har sett dig. Jag började tänka så och sedan dess bryr inte jag mig om folk tittar eller frågar mig om hjälp. Behöver jag tacka nej så ger jag en bra förklaring för många gånger är det ju trots allt smidigast att göra det själv. Andra gånger tackar jag ja för att de verkar så angelägna att hjälpa till och jag vill inte göra dem ledsna. Då kanske de inte erbjuder sin hjälp nästa gång till någon som verkligen behöver det.

Jag tycker inte vi ska analysera människors bemötande eller fundera över deras motiv. Hur vi väljer att se på den hjälp som erbjuds vill jag påstå mest har att göra med sina egna attityder och känslor. Dessa går att förändra och då tror jag att man också blir lyckligare och får fler vänner och leenden tillbaka.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Hjulia 2007-01-01 Kl 21:20
 

Lilleman skrev:
Ja, jag håller med dig om att skillnaden är stor när man har en rullstol med handtag eller utan. Handtag som är till för att hänga saker i kan man kanske fälla in så att det inte ser ut som "kom och hjälp mig!". Jag tror tyvärr, även om jag tycker att du har rätt i sak, att vi måste försöka att vara lite mer förstående. Jag tror inte att en icke-funktionshindrad person skulle reagerat annorlunda än oss. Våra reaktioner syns bara mer och förknippas med rullstolen. Det är mer oväntatr. Man måste nog bara acceptera detta och lägga energin på saker som vi kan förändra. Många gånger tror jag människors hjälpsamhet inte i första hand handlar om att de ser dig som hjälplös utan för att de vill markera att de har sett dig. Jag började tänka så och sedan dess bryr inte jag mig om folk tittar eller frågar mig om hjälp. Behöver jag tacka nej så ger jag en bra förklaring för många gånger är det ju trots allt smidigast att göra det själv. Andra gånger tackar jag ja för att de verkar så angelägna att hjälpa till och jag vill inte göra dem ledsna. Då kanske de inte erbjuder sin hjälp nästa gång till någon som verkligen behöver det.

Jag tycker inte vi ska analysera människors bemötande eller fundera över deras motiv. Hur vi väljer att se på den hjälp som erbjuds vill jag påstå mest har att göra med sina egna attityder och känslor. Dessa går att förändra och då tror jag att man också blir lyckligare och får fler vänner och leenden tillbaka.


Så du låter folk hjälpa dig bara för att de ska må bra o inte bli ledsna?!

Nää, det skulle jag _aldrig_ ställa upp på! Folk får leka barmhärtig samarit med nån annan!


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Lilleman 2007-01-01 Kl 23:12
 

Hjulia skrev:
Så du låter folk hjälpa dig bara för att de ska må bra o inte bli ledsna?!

Nää, det skulle jag _aldrig_ ställa upp på! Folk får leka barmhärtig samarit med nån annan!


Ibland gör jag faktiskt det. Jag känner mig tillräckligt säker på vad jag kan och inte kan för att jag ska kunna göra så. De blir glada av att jag tackat ja till deras hjälp och för det mesta har de redan börjat packa ner varorna i kassen innan de ens frågat mig om hjälp. Då stannar jag inte kvar och argumenterar om det. Jag tror att folk har ett behov av att hjälpa och visa att de har lagt märke till en. Ibland är det bra att bara tacka och rulla hem. Är det dessutom en snygg kassörska har man ju slagit två flugor i en smäll. Jag kanske ber dem bära hem kassan till mig nästa gång!? (det sista var bara skämt)


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Hjulia 2007-01-01 Kl 23:57
 

Huvudsaken är ju att man gör det man mår bra av... och funkar din grej för dig så är jag nöjd.
Men jag hoppas inte du går runt och tror att alla gör likadant. Glad smiley För mig skulle det aldrig funkat att vara sååå snäll mot folk.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Lilleman 2007-01-02 Kl 14:09
 

Hjulia skrev:
Huvudsaken är ju att man gör det man mår bra av... och funkar din grej för dig så är jag nöjd.
Men jag hoppas inte du går runt och tror att alla gör likadant. Glad smiley För mig skulle det aldrig funkat att vara sååå snäll mot folk.


Nej, jag lägger mig inte i hur andra gör. Men när jag som frilansande föreläsare på bl.a. Malmö Högskola berättar om detta så ler alla. De ser mig inte längre som en person som man absolut inte får säga fel till utan de ser mig som en människa som också kan känna osäkerhet och göra fel. Glorifieringen av funktionshindrade som några slags helgon ogillar jag skarpt (obs! Ingen kritik riktad mot dig).


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Moon 2007-01-02 Kl 14:29
 

Lilleman skrev:
Nej, jag lägger mig inte i hur andra gör. Men när jag som frilansande föreläsare på bl.a. Malmö Högskola berättar om detta så ler alla. De ser mig inte längre som en person som man absolut inte får säga fel till utan de ser mig som en människa som också kan känna osäkerhet och göra fel. Glorifieringen av funktionshindrade som några slags helgon ogillar jag skarpt (obs! Ingen kritik riktad mot dig).


Jag ser inte motsatsen i hur du och jag resonerar och i vad du lägger fram i din information. Det är viktigt att visa på att "vi" inte är en homogen grupp utan är ett tvärsnitt av alla de sorter och typer.

Jag tror att de är ganska sällsynt att man svär ve och förbannelse över en person som öppnar en dörr eller plockar upp något man tappat. Det får väl sägas sortera under vanlig hövlighet och medmänsklighet från bägge hållen. Men att göra sig själv tillgänglig för alla människors nycker och "hjälp"-insatser, utan intigritet, utan ifrågasättande, utan respekt för sin egen person anser jag varken är bra för sin egen självbild eller för den personen som anser sig hjälpa. Det är den ytterlighet som jag försökt lyfta fram och som jag anser kan bli oerhört fel.

För precis som du så rätt säger så kan alla människor göra fel och det är inte heller rätt att på sin egen bekostnad kränka en annan människa. Jag kommer att tänka på en vän som också sitter i stol men är rörlig förutom just benen, hon skulle fika med en person hon kände mycket ytligt och helt plötsligt började denna person rota i hennes plånbok när min kompis skulle betala. Tänk er känslan när man har sin plånbok (mycket privat tycker jag) i händerna, inga problem med grepp eller något och så börjar någon rota bland sedlarna utan att fråga om hon behövde hjälp. Jag kan inte tycka annat än att detta var mycket oförskämt gjort och här kan man inte komma med ursäkten att hon var osäker - så gör man bara inte. Eller hur hade du gjort? (min kompis blev sjövild såklart och hon är annars en mycket lugn, snall och överseende kvinna).


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Hjulia 2007-01-02 Kl 14:59
 

Lilleman skrev:
Nej, jag lägger mig inte i hur andra gör. Men när jag som frilansande föreläsare på bl.a. Malmö Högskola berättar om detta så ler alla. De ser mig inte längre som en person som man absolut inte får säga fel till utan de ser mig som en människa som också kan känna osäkerhet och göra fel. Glorifieringen av funktionshindrade som några slags helgon ogillar jag skarpt (obs! Ingen kritik riktad mot dig).


Där är vi ense - glorifiering av funkisar är inte välkommet hos mig. Det hjälper oss inte, snarare tvärtom!


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Lilleman 2007-01-04 Kl 16:08
 

Men att låta någon hjälpa en att packa ner varorna i en kasse i affären är väl inte att "göra sig själv tillgänglig för alla människors nycker och "hjälp"-insatser, utan intigritet, utan ifrågasättande, utan respekt för sin egen person"? Det jag vill ha sagt är att man måste välja sina strider. Jag känner inget behov av att visa för andra vad jag kan. Jag vet själv vad jag kan. Därför är jag inte rädd för att ibland tacka ja till hjälp - även om jag egentligen inte behöver den. För jag har förstått att många mår bra av att hjälpa. Jag känner inte att jag förlorar någon eller att jag nedvärderar mig själv i det läget.

Jag kan ha svarat på det här två gånger för mitt förra inlägg tycks ha försvunnit.

Givetvis finns det gränser för hur nära inpå människors välvilja och hjälpsamhet får gå. Men man behöver inte konsekvent tro att folk tycker att man är hjälplös och en sämre människa för att någon erbvjuder sig att packa ner varorna åt en i en matkasse. Det är det jag menar..


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Moon 2007-01-04 Kl 17:27
 

Lilleman skrev:
Men man behöver inte konsekvent tro att folk tycker att man är hjälplös och en sämre människa för att någon erbvjuder sig att packa ner varorna åt en i en matkasse. Det är det jag menar..


Inte är det väl det och det är det nog ingen som hävdat heller. Så du kan vara alldelse lugn och fin.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Tigern 2007-02-18 Kl 00:04
 

Jaa du det är svårt"

Men för ett tag sedan det är nog ett år sedan, som jag var i sthlm och så var det en synskadad ung tjej som stod vid ett övergångställe som var starkt traffikerat.. En man erbjöd sig och frågade om hon vill ha hjälp över gatan varpå tjejen vänder sig om ryter" Ser jag ut som en invalid jag klarar mig själv"....


Jag menar vill man inte ha hjälp (och jag förstår verkligen att man kan ha bra och dåliga dagar, men det ursäktar inte ett beteende som inte är ok).. Så mannen han backade bakåt och de som stod bakom.. Det jag menar är att alla vill ju klara sig så mkt som möjligt , det vill även jag , jag vill vara så mkt som möjligt självständig.

MEN, det kan komma gånger som man verkligen behöver hjälp och har man då bett sig illa åt så vill ju ingen hjälpa till när de kanske kommer ihåg ahha där är ju den där tjejen som hade ett häftigt temprament eller killen...

KRam på er !!

Tigern


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Lizzy 2007-02-24 Kl 11:05
 

Vad brukar ni säga?
Vad säger ni när ni inte kan behärska er?
Eller om ni blir irriterade/kränkta?


Jag tappar grejer som jag har i knät rätt ofta. När jag är i exempelvis ett köpcenter, och tappar en handväska eller en sjal händer det att en okänd person kommer fram och säger "du har tappat..." Jag har koll på grejerna fast de glider ner. Ofta hade jag helst sett att personen istället bara hade bortsett från detta. För att markera att personen borde "sköta sitt", säger jag: "Jag har noterat det." Inbillar mig att de förstår vinken.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Kjell 2007-02-25 Kl 11:01
 

Lizzy skrev:
Vad brukar ni säga?
Vad säger ni när ni inte kan behärska er?
Eller om ni blir irriterade/kränkta?

Jag tappar grejer som jag har i knät rätt ofta. När jag är i exempelvis ett köpcenter, och tappar en handväska eller en sjal händer det att en okänd person kommer fram och säger "du har tappat..." Jag har koll på grejerna fast de glider ner. Ofta hade jag helst sett att personen istället bara hade bortsett från detta. För att markera att personen borde "sköta sitt", säger jag: "Jag har noterat det." Inbillar mig att de förstår vinken.


Med tanke på din uppfattning måste jag vara en ohyfsad person. Om jag ser någon ha tappat något böjer jag mig ner och ger ägaren det tappade föremålet och säger: Oh! damen/ herrn tappade... Så gör jag oavsett om personen har en funktionsnedsättning eller ej. Det är i sanning inte lätt att ha med människor att göra.

Redigerat 2007-02-25 11:04


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Lilleman 2007-03-02 Kl 01:23
 

Kjell skrev:
Med tanke på din uppfattning måste jag vara en ohyfsad person. Om jag ser någon ha tappat något böjer jag mig ner och ger ägaren det tappade föremålet och säger: Oh! damen/ herrn tappade... Så gör jag oavsett om personen har en funktionsnedsättning eller ej. Det är i sanning inte lätt att ha med människor att göra.

Redigerat 2007-02-25 11:04


Jag får nog svara detsamma. Jag gör likadant. Trots att jag själv sitter i rullstol håller jag upp dörren för icke-funktionshindrade till exempel. Det är bara en gest för att man vill visa att man vill vara hjälpsam. Man kanske vill ha och behöver ett litet leende tillbaka det vill säga rent själviska saker egentligen. Det behöver ju inte alls betyda att man inte tror att man kan plocka upp det själv. Däremot kan jag också irritera mig på folk som konstaterar vad man tappar och sen inte hjälper en.

En liten parantes bara. När jag inte vill ha hjälp brukar ge ange en förklaring. Ofta händer det när man ska plocka i varorna i kassar när man handlat. Som rullare måste jag ju findera över hur kassarna blir packade så att det inte blir ojämnt så att jag tappar allt.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Elwah 2007-03-02 Kl 02:09
 

Och jag måste nog säga som du Lilleman. Händer ganska ofta att jag är den som håller upp dörrar för människor, mest för att jag tycker man gör det ifall någon kommer efter en. Eller om någon kommer med barnvagn, eller rentav en annan i rullstol. Stör mig oerhört när folk bara droppar dörren i fejset på en liksom, men det är nog inte pga min rullstol det stör mig.

Och om någon frågar om jag behöver hjälp brukar jag bara le och säga nej tack vilket humör jag än är på. Var mer i min yngre tonår jag fräste ifrån och blev lite putt när folk trodde att jag inte kunde själv. Men nu jag skulle känna mig som en surpuppa om jag inte sa nej på ett trevligt sätt när någon erbjudit sig att hjälpa. För jag antar att hjälpen är erbjuden i all välvilja och inte av någon annan anledning. Vill inte precis skrämma iväg folk, nästa gång kanske man behöver hjälpen liksom.

Om någon "hjälper" mig utan att fråga däremot, (med värre saker än hålla upp dörr, plocka upp nåt man tappat eller packa påsen på ica) men som att köra iväg med mig till min förmodade destination. Det är ju självklart man blir irriterad då. Då skiter jag i välviljan, för jag tycker det är rent självklart att man inte bara putta iväg folk hur som helst, det är allmänt respekylöst och jag tycker det är konstigt att det fortfarande händer. Jag brukar bli väldigt vresig när folk inkräktar på mitt personliga space, som är rätt vitt om kring mig.

Space invaders och respeklösa människor i allmänhet går bort från min tyckaomlista.

Redigerat 2007-03-02 02:11


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Att tacka nej till hjälp
Av: Jack worm 2007-04-26 Kl 14:15
 

Jag håller alltid upp dörrar för människor som finns bakom. De ggr jag får ett - tack så mycket, eller ett leende blir jag glad, och känner att jag verkligen har gjort rätt. I de flesta fall går de bara förbi, utan att säga tack, ge ett litet leende whatsoever. Det gjorde de gärna på min förra skola. Allt för att komma före i matkön. Då blir jag alltid lika glad.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


 

Till sidans topp



Skriv ut denna trådSkriv ut denna tråd   Tipsa en vän om denna trådTipsa en vän om denna tråd
Ämne: Bli ignorerad i köer
Av: Wheelsta 2006-06-23 Kl 07:33
huvudinlägg

Jag antar att detta händer de flesta i rullstol.
Man står lydigt i en kö.
Helt plötsligt märker man att folk "trängt sig" före.

Förmodligen menar de inget illa,
utan tror att man som rullstolsburen inte står i kön,
utan att man har någon med sig som sköter inköpen.
Eller vad de nu tror.

Ibland orkar jag inte bry mig.
För det mesta har jag något väldigt spydigt på tungan,
som jag sedan sväljer för att jag inte vill vara otrevlig.
Det är svårt att vara diplomatisk och trevlig när man är med om det så ofta.
Och för att man i stunden blir så fruktansvärt irriterad.

Vad brukar ni säga?
Eller låter ni folk gå före?

 
Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Bli ignorerad i köer
Av: Sunshine 2006-06-23 Kl 08:27
 

Wheelsta skrev:
Jag antar att detta händer de flesta i rullstol.
Man står lydigt i en kö.
Helt plötsligt märker man att folk "trängt sig" före.

Förmodligen menar de inget illa,
utan tror att man som rullstolsburen inte står i kön,
utan att man har någon med sig som sköter inköpen.
Eller vad de nu tror.

Ibland orkar jag inte bry mig.
För det mesta har jag något väldigt spydigt på tungan,
som jag sedan sväljer för att jag inte vill vara otrevlig.
Det är svårt att vara diplomatisk och trevlig när man är med om det så ofta.
Och för att man i stunden blir så fruktansvärt irriterad.

Vad brukar ni säga?
Eller låter ni folk gå före?


Jag blir skitförbannad, det är ohyffsat att tränga sej före, speciellt när dom inte ens frågar om man står i kön. Och varför skulle jag inte göra det? Man står ju inte där för skoj skull, eller? Arg smiley

Redigerat 2006-06-23 11:08


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Bli ignorerad i köer
Av: Hjulia 2006-06-23 Kl 09:09
 

Wheelsta skrev:
Jag antar att detta händer de flesta i rullstol.
Man står lydigt i en kö.
Helt plötsligt märker man att folk "trängt sig" före.

Förmodligen menar de inget illa,
utan tror att man som rullstolsburen inte står i kön,
utan att man har någon med sig som sköter inköpen.
Eller vad de nu tror.

Ibland orkar jag inte bry mig.
För det mesta har jag något väldigt spydigt på tungan,
som jag sedan sväljer för att jag inte vill vara otrevlig.
Det är svårt att vara diplomatisk och trevlig när man är med om det så ofta.
Och för att man i stunden blir så fruktansvärt irriterad.

Vad brukar ni säga?
Eller låter ni folk gå före?


Jag brukar göra mig påmind genom att helt kallt köra på folk - det blir i hälsenenivå. Glad smiley

Ett och annat rodnat ansikte: "oj, jag såg dig inte"!
Tack så *pip* mycket!!

Arg smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Bli ignorerad i köer
Av: Terinon 2006-06-23 Kl 09:51
 

Hjulia skrev:
Jag brukar göra mig påmind genom att helt kallt köra på folk - det blir i hälsenenivå. Glad smiley

Ett och annat rodnat ansikte: "oj, jag såg dig inte"!
Tack så *pip* mycket!!

Arg smiley


Det gör jag också, men vad jag ska göra åt dem som tar ett steg över mina ben för att komma förbi har jag fortfarande inte kommit på en lösning på. Något tips?


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Bli ignorerad i köer
Av: KarinSch 2006-06-23 Kl 12:27
 

Jag kör med på dem, fräser - Oj, ursäkta såg dig inte, vilket är precis som de behandlar mig.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Bli ignorerad i köer
Av: Wheelsta 2006-06-24 Kl 07:08
 

.
fel-post
.

Redigerat 2006-06-24 07:09


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Bli ignorerad i köer
Av: Hjulia 2006-06-24 Kl 14:15
 

Terinon skrev:
Det gör jag också, men vad jag ska göra åt dem som tar ett steg över mina ben för att komma förbi har jag fortfarande inte kommit på en lösning på. Något tips?


Vi får utrusta oss med spik - den kan stickas in på valfritt ställe. Glad smiley

Eller ja, alltså inte...hrm! Glad smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Bli ignorerad i köer
Av: Terinon 2006-06-24 Kl 14:28
 

Kanske jag ska göra en spikmatta att ha i knät, men frågan är ju var har deras hyfs tagit vägen?


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Bli ignorerad i köer
Av: Sammy 2006-06-23 Kl 19:15
 

Jag brukar köra en lite mer lugn taktik - för det mesta... brukar helt enkelt upplysa att "nu var jag faktiskt före" eller något i den stilen, eller så orkar jag helt enkelt inte bry mig men mummlar något o e förbannad inombords istället... Ett j...la sätt, är det iaf, av dom som tränger sig före.

Jag har dock aldrig kört på någon med flit, eftersom jag tror att det kan ge en extremt negativ bild av oss som sitter i rullstol, och vara till mer skada än nytta (att man blir av med sina aggressioner främst då). Resultatet av en incident i en mataffärskö, kan leda till att den som blir påkörd talar om det för sina vänner, som talar om det för några till osv. Vilket i förlängningen kan leda till det till slut kommer tillbaka till en själv genom att då man någon gång själv behöver hjälp på stan, (om man ramlat ur sin rulle eller något...) och en person som råkat ut för att ha blivit påkörd eller stöddigt bemött av en i rullstol, beslutar sig för att strunta i en o gå vidare...

Men som sagt, inte utan att man känner sig förnedrad o förbannad...fast som sagt, dialog tror jag mer på än att fysiskt skada andra.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Bli ignorerad i köer
Av: Emma_Jönsson 2006-06-23 Kl 20:34
 

Sammy skrev:
Jag brukar köra en lite mer lugn taktik - för det mesta... brukar helt enkelt upplysa att "nu var jag faktiskt före" eller något i den stilen, eller så orkar jag helt enkelt inte bry mig men mummlar något o e förbannad inombords istället... Ett j...la sätt, är det iaf, av dom som tränger sig före.

Jag har dock aldrig kört på någon med flit, eftersom jag tror att det kan ge en extremt negativ bild av oss som sitter i rullstol, och vara till mer skada än nytta (att man blir av med sina aggressioner främst då). Resultatet av en incident i en mataffärskö, kan leda till att den som blir påkörd talar om det för sina vänner, som talar om det för några till osv. Vilket i förlängningen kan leda till det till slut kommer tillbaka till en själv genom att då man någon gång själv behöver hjälp på stan, (om man ramlat ur sin rulle eller något...) och en person som råkat ut för att ha blivit påkörd eller stöddigt bemött av en i rullstol, beslutar sig för att strunta i en o gå vidare...

Men som sagt, inte utan att man känner sig förnedrad o förbannad...fast som sagt, dialog tror jag mer på än att fysiskt skada andra.


Håller med dig, jag kör heller aldrig på någon med flit!


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Bli ignorerad i köer
Av: Berghman 2006-06-23 Kl 22:01
 

Emma_Jönsson skrev:
Håller med dig, jag kör heller aldrig på någon med flit!


Våld leder bara till tråkigheter.
Däremot tycker jag man kan peta till den som tränger sig och påpeka att man finns.
Det är bättre att vara verbal än att göra illa andra.

Tror få dömer alla i stol pga en stöddig person.
Fast det ena leder ju ofta till det andra.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Bli ignorerad(eller utnyttjad i kön
Av: Emil 2006-06-23 Kl 20:55
 

Jag blev faktiskt utnyttjad av en person som hade bråttom på posten i Farsta en lördag förmiddag 1968. När han försökte tränga sig före mig i kön, höll jag på att tappa balansen, och "tack vare" min CP fick jag ett ansiktsuttryck som skrämde alla köer åt sidan. Det skrämde dock inte honom utan han tog tag i mig och drog iväg förbi alla skrämda kunder ända fram till kassan och tilltvingade oss "Akut förtur" för att jag "fallit ihop".
Jag har varken förr eller senare klarat av postärenden på en fullsatt postanstalt på 3 röda minuter en lördag förmiddag. (Borde platsa i Guiness rekordbok kanske)
Emil


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Bli ignorerad i köer
Av: KarinSch 2006-06-23 Kl 22:02
 

När du skriver så här fick jag en bild av hur jag kör över alla i ilska och så är det naturligtvis inte. Jag kör inte på hårt, utan så det känns att jag finns och jag ber om ursäkt för att jag kör på. just med kommentaren -Ursäkta, men jag såg dig inte, dvs. det som de nyss visade mig. Och det är inte för att få utlopp för någon ilska utan för att de ska se mig som en människa som står i en kö, inte ett föremål utan normala känslor och all tid i världen att stå i kö. Folk bokstavligen trampar över och på oss, vilket skäl har vi att bara ta emot?
Endast en gång har jag i outgrundlig ilska kört över en mans tår, detta på en Norgefärga där jag hör honom säga till sin polare att -Sånna som hon vågar inte säga nåt så jag smiter före och låtsas som jag inte ser henne.
Normalt sätt är jag trevlig och följsam och flyttar mig gärna, lämnar plats i kön till de med många barn och gamla om de inte har så många varor, men jag accepterar inte att människor ser ner på mig för att jag har ett funktionshinder och sitter i rullstol. Snäll och timid var jag inte som gångare och jag har inte blivit en annan person för att jag sitter i rullstol.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Bli ignorerad i köer
Av: Sammy 2006-06-23 Kl 23:02
 

Jag ville på intet sätt anklaga någon för att köra på folk med flit med mitt inlägg... Men jag ville bara slänga ut en metrev med lite funderingar, såsom jag tolkade det.

Det är klart att man inte skall acceptera att bli ignorerad och överkörd när man står i kö. Så det som Karin beskriver tycker jag också är fullt acceptabelt, att man kanske puttar på personen i fråga o sen ber om ursäkt.

Visst, alla människor dömer nog inte alla handikappade för att de kanske någon gång blivit dåligt bemött av någon i rullstol, men risken finns där.

Karin>> kan bara berömma ditt handlande i fallet på Norgebåten, det är oacceptabelt uppträdande och extremt kränkande. Jag hade säkerligen agerat på samma sätt!!


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Bli ignorerad i köer
Av: KarinSch 2006-06-23 Kl 23:27
 

Jag var så vansinnigt arg, så hade jag haft kroppslig möjlighet hade jag kastat honom överbord, han polare kom och bad om ursäkt dagen efter, själv höll han sig långt borta.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Bli ignorerad i köer
Av: Emma_Jönsson 2006-06-23 Kl 23:31
 

KarinSch skrev:
Jag var så vansinnigt arg, så hade jag haft kroppslig möjlighet hade jag kastat honom överbord, han polare kom och bad om ursäkt dagen efter, själv höll han sig långt borta.


Korkat att inte våga be om ursäkt själv.. Inte så lätt att förlåta då. Ledsen smiley Osäker smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Bli ignorerad i köer
Av: Sammy 2006-06-23 Kl 23:36
 

Det förstår jag, skulle oxå ha blivit inte bara arg utan fruktansvärt ledsen... skulle ha kört över honom både fram och tillbaka. D va schysst av hans kompis o be om ursäkt i alla fall, även om det inte var hans uppgift o göra det. Fegt när folk inte vågar be om ursäkt när de gör/säger misstag.

Man får nog lära sig o vara lite tuffare om man sitter i stol helt enkelt. Skulle för egen del behöva kunna ryta till lite bättre.. Någon som har något tips hur man gör?? Glad smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Bli ignorerad i köer
Av: Terinon 2006-06-24 Kl 00:35
 

Sammy skrev:
Man får nog lära sig o vara lite tuffare om man sitter i stol helt enkelt. Skulle för egen del behöva kunna ryta till lite bättre.. Någon som har något tips hur man gör?? Glad smiley


Jag kan hålla kurser i det Tunguträckande smiley Jag verkar ju ha blivit proffs.
Jag har sen den nya tidtabellen (18/6 alltså) inte behövt bråka med skånetrafiken även om de behöver använda deras hatobjekt dvs liften. Hur man blir tuffare och blir bemött på ett bättre sätt i affären, på båten mm. är därför det enklaste för mig att lära ut.

OBS: Jag lovar att lämna mina rakblad till fotstöden hemma, det tricket behåller jag för mig själv.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Bli ignorerad i köer
Av: KarinSch 2006-06-24 Kl 11:33
 

Jag var nog tuff och stor i kä-en från födsel och av ohejdad vana. Men när jag fick barn då satte nog försvarsinstinkterna in ordentligt, när sen min dotter föddes och som hade sina problem (står om henne någon annanstans här) så lärde jag mig nog på allvar att stå upp för mig och mina barn. Dessutom har det ju alltid ingått i mina arbete att försvara svaga i samhället så jag tänker inte ens på det. Jag blandar mig i bråk på gator och försvara hundar som ägaren missköter lika mycket, så jag är nog en rätt odräglig person. Tunguträckande smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Bli ignorerad i köer
Av: Sunshine 2006-06-24 Kl 11:38
 

KarinSch skrev:
Jag var nog tuff och stor i kä-en från födsel och av ohejdad vana. Men när jag fick barn då satte nog försvarsinstinkterna in ordentligt, när sen min dotter föddes och som hade sina problem (står om henne någon annanstans här) så lärde jag mig nog på allvar att stå upp för mig och mina barn. Dessutom har det ju alltid ingått i mina arbete att försvara svaga i samhället så jag tänker inte ens på det. Jag blandar mig i bråk på gator och försvara hundar som ägaren missköter lika mycket, så jag är nog en rätt odräglig person. Tunguträckande smiley


Ibland måste man vara "odräglig" för annars så tas man inte på allvar.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Bli ignorerad i köer
Av: Farhad 2006-06-24 Kl 01:29
 

Det är alltid otrevlig att "tränga in" sig i kön. Jag tycker att man ska visa att man inte acceptera det. Det kan man vissa på olika sett

kram
Ros


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Bli ignorerad i köer
Av: Wheelsta 2006-06-24 Kl 07:09
 

För mig är det helt otänkbart att köra på någon med flit.
Anledningen är väl framförallt att när jag lärde mig rullstolsteknik,
så tog jag stort intryck av min rullstolsteknik-instruktör.
Och han sa alltid att det jag gör,
påverkar allmänhetens syn på alla andra i rullstol.

När jag var nyskadad,
så lärde jag mig saker av andra rullstolsåkare.
Jag har alltid varit medveten om att kunna stå för det jag gör inför just dessa personer. Alltså skulle jag "skämmas" om de såg mig köra på någon med flit.

Dessutom bär det mig emot att säga "Jag såg dig inte".
För jag ser allt och alla, ännu mer sen jag började använda rullstol.
Det är en skitsak kanske, men jag vill inte bli misstagen för att vara nån som lallar omkring i min egen värld.

Jag har alltid koll på vem som står sist i en kö när jag ställer mig.
Jag sätter en ära i att vara medveten om sånt.
Om jag är osäker på vart kön går, så frågar jag.
Och det är en av anledningarna till att jag blir så fruktansvärt irriterad.
Om jag ser (eller tar reda på) var min plats i kön är,
så har ju alla andra människor (med eller utan rullstol)
också samma möjlighet att vara lite alerta och medvetna.

Jag vill helst inte säga till folk med arg och otrevlig röst,
oavsett jag har en bra anledning eller inte.
Det är min personliga erfarenhet,
att det känns bättre att säga ifrån på ett trevligt/behärskat sätt.
När jag klarar det, även om jag egentligen är asirriterad,
då blir jag stolt över mig själv.
Annars slutar det oftast med att jag tycker jag betedde mig dåligt.

Folk som trängt sig, utan att vara medvetna, skäms ju alltid.
Och jag tycker det är jobbigt nog att det alltid blir en grej av att de "behandlat en rullstolsburen illa". Om jag dessutom fräser ifrån och höjer rösten, så blir det ännu mer uppmärksamhet och reaktioner från övriga människor i affären.
Särskilt från såna som är snabba på att vilja hjälpa till,
och kanske skäller ut personen i fråga ännu mer.

Och jag tycker uppmärksamheten, att det blir en grej,
är värre än att någon gick före.
Jämfört med hur skamsen och generad den tillsagda personen blir,
så tycker jag nästan alltid det är värre än min egen kränkthet.

För det mesta ger jag personen en chans in i det sista.
Men när de ska betala, och jag bestämt mig för att säga ifrån,
så brukar jag säga högt (mer riktat till den som står i kassan än till den som trängde sig):

- Japp, så var det jag som stod på tur nu...
- Nu var det visst jag som har stått i kön längst...
- Och då var det min tur nu, ja...

Men som sagt, jag vill gärna ha fler exempel på vad man kan säga!


Viktigt tillägg:
Jag kritiserar inte er som eventuellt väljer att köra på den som tränger sig,
men för mig personligen funkar det inte.
Däremot önskar jag ibland att jag kunde.
Men att köra på någon med flit skulle jag bara kunna göra om den varit "våldsam" mot mig först, eller sagt någonting riktigt förnedrande/kränkande.
Inte för att den handlat omedveten utan onda avsikter.

Redigerat 2006-06-24 07:16


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Bli ignorerad i köer
Av: Sunshine 2006-06-24 Kl 08:55
 

Ibland så har jag haft anledning att säga ifrån till den som står i kassan, som uppmuntrar folk att tränga sej före. Dom expiderar dom med samma gång som dom genom sitt agerande säger, att visst här håller vi inte på några köer inte, här expididerar vi dom "normala" som alltid har mer brottom än dom där i rullstol????


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Bli ignorerad i köer
Av: Wheelsta 2006-06-24 Kl 09:19
 

Jo, ibland är det den i kassan som är boven i dramat.

Men jag har mer överseende med den som står i kassan.
Ofta står de lite högre upp, bakom disken,
och kanske inte ens ser den rullstolsåkande människan.
Sen kan stressen på jobbet också göra att den i kassan missar den köande i rullstol, även om man själv tror att man syns bra.

Häromdagen var det faktiskt ett sällskap som gick före mig i kön.
Hon i kassan märkte inte mig förrän jag sa "Ja då var det visst min tur här".
Senare på dagen, fick hon syn på mig på ett helt annat ställe.

- Det var du som köpte kaffe förut va, när jag jobbade? Jag vill verkligen be om ursäkt för att jag tog de andra före, men jag såg inte dig. Det var inte meningen att vara otrevlig eller nåt, men...


Jag sa att det inte var henne jag blivit irriterad på, utan dom som trängde sig, men det var ju ändå en trevlig markering, att någon gjorde sig besväret att förklara det.
Har aldrig hänt förut.
De flesta verkar bara vilja låtsas som ingenting.

Redigerat 2006-06-24 09:20


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Bli ignorerad i köer
Av: Sunshine 2006-06-24 Kl 09:24
 

Jag har tyvärr råkat utför att dom har tittat rätt på mej, men ändå valt att expidera kunden bakom, trotts att jag har lagt fram varorna som jag hade för avsikt att köpa.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Bli ignorerad i köer
Av: Terinon 2006-06-24 Kl 11:46
 

Ingen har lyckats komma framför mig i kön, men jag är inte heller särskilt hänsynstagande och så. Flera ha försökt, men då blir det "IKEA-tricket" dvs hälsenekrossaren. I Lund har jag ju redan ett rykte, så varför bry sig - jag har ju precis lika bråttom som alla andra.

Försöker man tränga sig före mig får man acceptera att bli påkörd. Jag bromsar/väjer endast för barn (inte ungdomar), gamla, människor som går ostadigt och hundar. Jag väjer inte längre för barnvagnar eftersom mammorna i många fall har blivit respektlösa. Alla ungdomar och till synes friska vuxna får ta ett steg åt sidan när jag kommer eller bli påkörda. Detta gäller även i kön i affären, min plats i kön är min plats. Kalla mig respektlös och säga att jag förstör rullstolsburnas "fina" rykte, men jag vill räknas som vilken människa som helst. Om det då innebär att jag måste bli högljudd, så visst!


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Bli ignorerad i köer
Av: KarinSch 2006-06-24 Kl 11:51
 

Ja, man måste inte vara snäll och trevlig och gullig för att man sitter i rullstol, däremot trevlig och ordentlig mot dem som behandlar en med respekt. Så ska väl alla människor göra, inte ska vi vara annorlunda.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Bli ignorerad i köer
Av: Sammy 2006-06-24 Kl 12:01
 

KarinSch skrev:
Ja, man måste inte vara snäll och trevlig och gullig för att man sitter i rullstol, däremot trevlig och ordentlig mot dem som behandlar en med respekt. Så ska väl alla människor göra, inte ska vi vara annorlunda.


Jag håller med, klart man inte måste vara snäll, söt o gullig bara för att man sitter i rullstol. Vi har ju precis lika stor rätt att vara människor som alla andra.

Att vara hård mot dom hårda, det är rätt tycker jag, man ska inte tolerera vad som helst. Alla har vi våra olika sätt att hantera dessa situationer, o inget sätt kan sägas vara direkt fel, eftersom vi är människor o därmed olika av naturen både fysiskt och hur man är som person Glad smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Bli ignorerad i köer
Av: KarinSch 2006-06-24 Kl 16:12
 

Kör aldrig på människor som av misstag klämt sig före, då beror det ju på att personen är virrig och trängt sig före oavsett om jag satt i rulle eller ej. Jag kör på dem som ger mig en blick som säger -Där sitter en handikappad, hon begriper inte om jag tränger mig eller kliver över henne, och om hon begriper så kan hon inte göra något i alla fall, för jag är en mycket bättre människa än hon.
Efter 50 kan man se skillnad, jag lovar. 90% kör jag inte på, påpekar att det är min tur och när de låtsas inte höra kör jag, icke funkisar går fram och förbi, jag kör och råkar ta större plats.
Jag hade kännt mig mycket missnöjd med mig själv om jag lät sådant passera, det värnar knappast om respekten inför människor. Jag protesterar även när vuxna klämmer sig före barn i köer, hur ska barn lära sig respekt inför vuxna om man behandlar dem så.
Jag tror att man kan göra på alla möjluga sätt så länge vi inte bara accepterar att inte få ha vår köplats och bli respekterade som kunder.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Bli ignorerad i köer
Av: Moon 2006-06-24 Kl 18:37
 

Det är verkligen sorgligt att man måste bevaka sin plats i kön både när det gäller andra kunder och när det gäller expediten. Så ja, jag har åkat ut för detta flera gånger. Färre nu när jag är äldre än när jag var yngre och liten och söt. Så det kan ni trösta er med, ni som är ungdomar - det finns saker som bli lättare när man blir äldre.

Oftast brukar jag säga till, först bara konstaterande och sedan jäv...t surt och argt. Jag kan inte riktigt förstå denna nästan buddistiska föredragsamma syn på människor som uppför sig dåligt mot mig (och andra) bara för att de tror att de kan göra det ostraffat. Jag tror tvärt om att möter man oförskämdhet med vänlighet så blir det ännu värre för någon annan senare.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


 

Till sidans topp



Skriv ut denna trådSkriv ut denna tråd   Tipsa en vän om denna trådTipsa en vän om denna tråd
Ämne: Omsorgska
Av: Martina 2006-06-21 Kl 14:54
huvudinlägg

Omsorgska
Av Karin Barron

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte ha ett hem utan en LSS insats

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte vara en hyresgäst utan en boende

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte ha ett arbete utan en daglig verksamhet

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte ta ledigt från jobbet utan ha en hemmadag

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte bli upprörd över att behandlas på ett kränkande sätt, utan aggressivitet ingår i min handikappbild

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte enträget försöka bli förstådd utan ha fastnat i ett negativt beteende

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte vara energisk utan överaktiv

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle inte mina föräldrar älska mig, utan överbeskydda mig

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte besluta mig för något utan få för mig något

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte vara orolig och ledsen utan stökig

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte spontant ändra vad jag vill göra utan bryta en överenskommelse (t.ex. i form av en individuell plan)

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte ha sexuella behov, utan problem med det sexuella

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte vara kunnig och kompetent utan habiliterbar

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte bidra till andras välfärd utan vara en omsorgstagare

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte vara en kreativ individualist utan ha problem med gruppanpassning

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inta vara uttråkad utan ha dålig koncentrationsförmåga

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte åka buss utan bussträna

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte tycka om Kalle och Eva utan vara för beroende av personalen

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte vara en unik individ utan en brukare

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte ha kul med mina vänner utan ha social träning

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte vara ung eller gammal, kvinna eller man utan just utvecklingsstörd

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte ta avstånd från denna enda grupptillhörighet utan ha dålig handikappinsikt.

 
Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Omsorgska
Av: Vejron 2006-06-21 Kl 15:03
 

Martina skrev:
Omsorgska
Av Karin Barron

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte ha ett hem utan en LSS insats

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte vara en hyresgäst utan en boende

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte ha ett arbete utan en daglig verksamhet

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte ta ledigt från jobbet utan ha en hemmadag

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte bli upprörd över att behandlas på ett kränkande sätt, utan aggressivitet ingår i min handikappbild

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte enträget försöka bli förstådd utan ha fastnat i ett negativt beteende

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte vara energisk utan överaktiv

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle inte mina föräldrar älska mig, utan överbeskydda mig

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte besluta mig för något utan få för mig något

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte vara orolig och ledsen utan stökig

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte spontant ändra vad jag vill göra utan bryta en överenskommelse (t.ex. i form av en individuell plan)

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte ha sexuella behov, utan problem med det sexuella

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte vara kunnig och kompetent utan habiliterbar

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte bidra till andras välfärd utan vara en omsorgstagare

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte vara en kreativ individualist utan ha problem med gruppanpassning

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inta vara uttråkad utan ha dålig koncentrationsförmåga

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte åka buss utan bussträna

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte tycka om Kalle och Eva utan vara för beroende av personalen

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte vara en unik individ utan en brukare

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte ha kul med mina vänner utan ha social träning

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte vara ung eller gammal, kvinna eller man utan just utvecklingsstörd

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte ta avstånd från denna enda grupptillhörighet utan ha dålig handikappinsikt.


Herregud vilken otroligt BRA beskrivning! Är det ok att kopiera texten?


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Omsorgska
Av: Emma_Jönsson 2006-06-21 Kl 15:09
 

Martina skrev:
Omsorgska
Av Karin Barron

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte ha ett hem utan en LSS insats

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte vara en hyresgäst utan en boende

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte ha ett arbete utan en daglig verksamhet

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte ta ledigt från jobbet utan ha en hemmadag

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte bli upprörd över att behandlas på ett kränkande sätt, utan aggressivitet ingår i min handikappbild

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte enträget försöka bli förstådd utan ha fastnat i ett negativt beteende

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte vara energisk utan överaktiv

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle inte mina föräldrar älska mig, utan överbeskydda mig

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte besluta mig för något utan få för mig något

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte vara orolig och ledsen utan stökig

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte spontant ändra vad jag vill göra utan bryta en överenskommelse (t.ex. i form av en individuell plan)

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte ha sexuella behov, utan problem med det sexuella

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte vara kunnig och kompetent utan habiliterbar

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte bidra till andras välfärd utan vara en omsorgstagare

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte vara en kreativ individualist utan ha problem med gruppanpassning

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inta vara uttråkad utan ha dålig koncentrationsförmåga

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte åka buss utan bussträna

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte tycka om Kalle och Eva utan vara för beroende av personalen

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte vara en unik individ utan en brukare

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte ha kul med mina vänner utan ha social träning

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte vara ung eller gammal, kvinna eller man utan just utvecklingsstörd

Om jag skulle kallas utvecklingsstörd
skulle jag inte ta avstånd från denna enda grupptillhörighet utan ha dålig handikappinsikt.


Får jag kopiera texten och spara den?


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Omsorgska
Av: Martina 2006-06-21 Kl 15:16
 

Javisst, källan är angiven högst upp!


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Omsorgska
Av: Lena K 2006-06-21 Kl 16:14
 

Mycket tänkvärd text!!


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Omsorgska
Av: Jessma 2006-06-21 Kl 16:28
 

Vilken otrolig bra text!


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Omsorgska
Av: Terinon 2006-06-21 Kl 17:01
 

Jag kommer ihåg att denna satt på dörren till assistentrummet på en av mina gamla arbetsplater för att vi skulle komma ihåg hur kränkande det lät med de olika begreppen vi annars använde oss utav.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Omsorgska
Av: Jenny 2006-06-22 Kl 13:07
 

En sån underbar och tänkvärd text! Bra skrivet!´Ja-smiley, med tummen upp Fast tragiskt att det ska låta så här i "omsorgsvärlden".... Nej-smiley, med tummen ner


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Omsorgska
Av: Sammy 2006-06-22 Kl 21:05
 

Jenny skrev:
En sån underbar och tänkvärd text! Bra skrivet!´Ja-smiley, med tummen upp Fast tragiskt att det ska låta så här i "omsorgsvärlden".... Nej-smiley, med tummen ner


Kan inte annat än hålla med... men existerar verkligen den här typen av uttalanden i "verkligheten", jag kanske är trångsynt men det låter lite extremt kanske... men som sagt tänkvärt!


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Omsorgska
Av: Ninnie 2006-06-22 Kl 16:54
 

Vem är denna genialiska författare? Kan man få tag på henne?


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Omsorgska
Av: Morticia 2006-06-22 Kl 17:22
 

Ninnie skrev:
Vem är denna genialiska författare? Kan man få tag på henne?


En universitetslektor i Uppsala

http://www.soc.uu.se/staff/karin_b.html


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Omsorgska
Av: Munken 2006-06-22 Kl 20:56
 

Verkligen bra text. Berör mig djupt!


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Omsorgska
Av: Hotwheel 2006-06-22 Kl 21:05
 

Hej!
Hon är min lärare Jätteglad smiley
Hon undervisar i funktionshinderrelaterade ämnen på Uppsala Universitet. Här är en länk till henne: http://www.soc.uu.se/staff/karin_b.html

Hon är en lysande föreläsare och en fantastisk människa. Dessutom kursansvarig för utbildningen jag går...

Det behövs fler lärare som hon i Sverige!

Åsa


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Hur vanligt?
Av: Wheelsta 2006-06-23 Kl 03:17
 

Till alla som har jobbat med dem som kallas utvecklingsstörda.
Även till er som är föräldrar, anhöriga, eller själva kallas så:

Vad säger ni?
Pratar verkligen personalen (majoriteten) på det här sättet?
Används de här omskrivningarna på ett självklart sett?

Alltid
För det mesta
Sällan
Aldrig


Jag har jobbat på 2 olika arbetsplatser.
Där var det aldrig.

Redigerat 2006-06-23 03:19


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Hur vanligt?
Av: Sunshine 2006-06-23 Kl 08:29
 

Wheelsta skrev:
Till alla som har jobbat med dem som kallas utvecklingsstörda.
Även till er som är föräldrar, anhöriga, eller själva kallas så:

Vad säger ni?
Pratar verkligen personalen (majoriteten) på det här sättet?
Används de här omskrivningarna på ett självklart sett?

Alltid
För det mesta
Sällan
Aldrig


Jag har jobbat på 2 olika arbetsplatser.
Där var det aldrig.

Redigerat 2006-06-23 03:19


Även icke utvecklingsstörda blir bemötta på detta sätt, ett synligt funktionshinder, gör det tydligen legitimt.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Hur vanligt?
Av: Hjulia 2006-06-23 Kl 09:12
 

Wheelsta skrev:
Till alla som har jobbat med dem som kallas utvecklingsstörda.
Även till er som är föräldrar, anhöriga, eller själva kallas så:

Vad säger ni?
Pratar verkligen personalen (majoriteten) på det här sättet?
Används de här omskrivningarna på ett självklart sett?

Alltid
För det mesta
Sällan
Aldrig


Jag har jobbat på 2 olika arbetsplatser.
Där var det aldrig.

Redigerat 2006-06-23 03:19


Min mamma har jobbat på "gruppboende" i en halv evighet.
Jag kallar de som är knutna till den gruppen, (men bor i egna lägenheter) för Susanne, Yngve och Lennart - enklare kan det ju inte bli.
Glad smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Hur vanligt?
Av: Terinon 2006-06-23 Kl 10:49
 

Måste tyvärr säga att vi där jag jobbade för 5 år sen användes en stor del av begreppen alltid. Är man ny på ett ställe där dessa begrepp används är det lätt att fastna i dem.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Hur vanligt?
Av: KarinSch 2006-06-23 Kl 12:30
 

Sorgligt men sant - Hos oss finns det hos vissa medlemmar personal som tidigare jobbat på gruppboende för 10 år sedan och de kallar brukarens hem för "vårt boende" och detta trots att vi utbildar mycket och ofta. Suck.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Hur vanligt?
Av: Martina 2006-06-28 Kl 15:11
 

Spännande att få veta vem hon är, författaren! Glad smiley

Jag har ofta hört de uttrycken och inte alltid i samband med utvecklingsstörda.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Hur vanligt?
Av: Emma_Jönsson 2006-06-28 Kl 20:37
 

Martina skrev:
Spännande att få veta vem hon är, författaren! Glad smiley

Jag har ofta hört de uttrycken och inte alltid i samband med utvecklingsstörda.


Det står ju att författaren är Karin Barron.. Frågande smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Hur vanligt?
Av: Jessma 2006-06-28 Kl 20:53
 

Emma_Jönsson skrev:
Det står ju att författaren är Karin Barron.. Frågande smiley


Tror att Martina skrev ett påstående, inte en fråga. Att hon redan konstaterat vad hon hette och tyckte det var kul... om du förstår mitt svammel... Osäker smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Hur vanligt?
Av: Emma_Jönsson 2006-06-28 Kl 20:55
 

Jessma skrev:
Tror att Martina skrev ett påstående, inte en fråga. Att hon redan konstaterat vad hon hette och tyckte det var kul... om du förstår mitt svammel... Osäker smiley


Ahaa, okej.. Jätteglad smiley Förlåt, jag är ganska trött idag.. Ledsen smiley Har varit mkt med sjukgymnaster och utprovande av stolar och allt vad det var.. Osäker smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


 

Till sidans topp



Skriv ut denna trådSkriv ut denna tråd   Tipsa en vän om denna trådTipsa en vän om denna tråd
Ämne: "Det måste vara jobbigt...?"
Av: Martina 2006-06-21 Kl 12:32
huvudinlägg

Min brukare och jag sitter ute på en allmän bänk. Min brukare ser för tillfället mycket sjuk ut och kan inte tala. En man ser oss och frågar om det är min mamma. Jag svarar att det inte är det - jag är personlig assistent. (Har lov att säga det)
Då säger han med eftertryck att "det är tur att ni finns, verkligen." (underförstått: nån som kan ta hand om dessa...) Men han menar väl och jag hummar och tackar.
Han fortsätter med lite lågmäld röst: "Det måste vara väldigt jobbigt...?"
Vad svarar man som personlig assistent?
Hur känns det som brukare att höra såna kommentarer och inte kunna ge igen? Kanske ni alla kan svara för er i alla situationer?
Mannen trodde att min brukare inte hörde, eftersom hon såg sån ut.

 
Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: *Inget ämne*
Av: Lotta 2006-06-21 Kl 13:44
 

Nu har jag som tur är "talets gåva" men visst blir man bedrövad när ngn säger så

Måste vara lite knepigt att vara PA i en sån situation, hade jag varit dig hade jag inte vare sig sagt ja eller nej, eller typ "det är mitt jobb o jag trivs bra med det"


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: *Inget ämne*
Av: Woman_73 2006-06-21 Kl 14:56
 

Martina skrev:
Min brukare och jag sitter ute på en allmän bänk. Min brukare ser för tillfället mycket sjuk ut och kan inte tala. En man ser oss och frågar om det är min mamma. Jag svarar att det inte är det - jag är personlig assistent. (Har lov att säga det)
Då säger han med eftertryck att "det är tur att ni finns, verkligen." (underförstått: nån som kan ta hand om dessa...) Men han menar väl och jag hummar och tackar.
Han fortsätter med lite lågmäld röst: "Det måste vara väldigt jobbigt...?"
Vad svarar man som personlig assistent?
Hur känns det som brukare att höra såna kommentarer och inte kunna ge igen? Kanske ni alla kan svara för er i alla situationer?
Mannen trodde att min brukare inte hörde, eftersom hon såg sån ut.


När någon kommer fram och säger någonting sådant så brukar jag säga att jag är van vid min situation och att det inte är speciellt synd om mig utan att jag klarar mig bra.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Herregud
Av: Jillsan 2006-06-21 Kl 21:43
 

Jag tycker att det är rent bedrövligt att människor ska behöva höra sånt.
Jag har arbetat som assistent i 2 år tidigare och har råkat ut för samma sak några gånger.
Nu jobbade jag iofs med ett barn som inte heller förstod de kommentarerna, men jag tog illa upp åt honom. Det finns många människor som för oinsatta (kan man kalla det så?) ser ut att inte förstå, men så mycket respekt för människor måste man väl ha att inte säga sånt! Tycker jag alltså!

När jag råkade ut för dessa situationer sa jag: Jag tycker inte att det är jobbigt, då skulle jag inte sitta här.

Nu när jag arbetar med en flicka som inte har något begåvningshandikapp brukar jag svara något liknande. Och tillägga att "S" faktiskt både förstår och hör väldigt bra, men inte kan tala. Då skrattar "S" åt mig och personen i fråga brukar se väldigt skamsen ut.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Herregud
Av: Moon 2006-06-22 Kl 09:16
 

Det är beklämmande att många/vissa personer tar sig utrymme att träda över alla gränser för vad som är ett acceptabelt beteende och god ton just när det gäller människor med funktionshinder. Alla frågor, alla kommentarer, allt stirrande, allt icke-seende är tillåtet. Mest utsatta är väl de som inte kan svara för sig men även vi andra råkar ofta ut för detta. Just dessa kränkande och nedbrytande möten med dessa människor är faktiskt, enligt mig, det största problemet när man har ett funktionshinder och i linje med detta, när man är anhörig till eller jobbar för någon med ett funktionhinder. Mår man själv dåligt eller är i oblans kan ju en sådan kommentar lätta förstöra dagen och få en att dra sig för att möta verkligheten. Verkligen uruselt av dessa människor att tillåta sig detta!


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: ?!
Av: Wheelsta 2006-06-23 Kl 03:46
 

Jillsan skrev:
Nu jobbade jag iofs med ett barn som inte heller förstod de kommentarerna, men jag tog illa upp åt honom. Det finns många människor som för oinsatta (kan man kalla det så?) ser ut att inte förstå, men så mycket respekt för människor måste man väl ha att inte säga sånt! Tycker jag alltså!

Nu när jag arbetar med en flicka som inte har något begåvningshandikapp brukar jag svara något liknande. Och tillägga att "S" faktiskt både förstår och hör väldigt bra, men inte kan tala.



Hur menar du att barnet inte förstod?
Var det ett barn som var både gravt synskadat och 100% döv och dessutom saknade förmåga att uppleva stämningar och känslor omkring sig?
Vad är det för mysko diagnos? Har den något speciellt namn? Är den vanlig?

Man skulle nästan kunna tro att du menar
"begåvningshandikapp" = oförmåga att förstå.

Jag måste ha missförstått dig p.g.a. trötthet.
Men eftersom jag är allmänt nyfiken ser jag fram emot att få lära mig något nytt. Idag också!

Redigerat 2006-06-23 03:50


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: ?!
Av: Jillsan 2006-06-23 Kl 07:30
 

Jag ber om ursäkt om du uppfattat min inlägg på fel sätt.
Jag förstår att du har tagit illa vid dig eftersom du låter väldigt irriterad i ditt svar.

Jag ska försöka förklara vad jag menar, men nu ska jag åka iväg. Jag lovar att återkomma med svar när jag kommit hem igen.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: ?!
Av: Wheelsta 2006-06-23 Kl 07:34
 

Jag är inte irriterad.
Jag är som sagt var nyfiken.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: ?!
Av: Jillsan 2006-06-25 Kl 17:40
 

Hej!

Nu ska jag försöka förklara.

Pojken ser och hör. Han reagerar inte speciellt när folk är arga eller glada. Jag vet faktiskt inte om han upplever olika stämningar. Jag har aldrig sett honom reagera på det. Men det är fullt möjligt att han gör det.

I de situationerna jag skrev om tidigare har inte stämningen varit direkt dålig eller hur man ska säga. Pojken reagerade med att skratta och sen charma personerna så pass mycket att de satte sig ner och pratade med oss.

Hans diagnos är migrationsstörning med alldelles för många tillägsshandikapp. Den är genetisk och hans morbror hade den och dog som spädbarn för 30 år sen ungefär. Finns ingen annan en han som har just det handikappet. Han kan skratta och skrika och är envis till tusen om det är något han vill göra.

Med begåvningshandikapp menade jag den typ av utvecklingsstörning som pojken har. Jag vet att det finns olika typer av begåvningshandikapp och jag kanske utryckte mig lite oklart.

Jag hoppas att jag kunde förklara lite bättre nu vad jag menade.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: ?!
Av: Vejron 2006-10-09 Kl 11:48
 

Jillsan skrev:

Hans diagnos är migrationsstörning


vad är det? *nyfiken*


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


 

Till sidans topp



Skriv ut denna trådSkriv ut denna tråd   Tipsa en vän om denna trådTipsa en vän om denna tråd
Ämne: Hur blir partner bemött?
Av: Vejron 2006-06-18 Kl 21:07
huvudinlägg

Har ni någon uppfattning om hur era livskamrater har blivit/blir bemötta av omgivningen(vänner, arbetskamrater, släktingar, folk på stan, folk på krogen m.m.)

Jag vet att min partner älskar mig för mig och för mina inre kvalitér, men jag är inte fullt så säker alltid på att omvärlden ser hans kärlek till mig på samma sätt som han och jag gör. Förstår ni vad jag menar?

 
Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Hur blir partner bemött?
Av: Munken 2006-06-18 Kl 21:14
 

Nyttig debatt! Cool smiley Min åsikt känner ni till, jag säger inget mer.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Hur blir partner bemött?
Av: KarinSch 2006-06-18 Kl 22:23
 

Jag träffade ju min nuvarande man som 40-åring och eftersom han hälsade på en vän här nere och bodde i Lysekil tog det lång tid innan jag träffade hans vänner och jag har ju fått höra av dem att de hade trott han var komplett galen, att han skulle förstöra sitt liv osv. Tack och lov så berättade de det första kvällen vi träffades, och de ändrade uppfattning efter någon timme, ingen av dem hade någon som helst erfarenhet av funktionshinder, så de vet ju nu att de bar på en massa fördomar. Inte heller hans barn reagerade så länge, fick en kul komplimang av hans då 9 årige son efter några månader, "Du är ju som vanliga människor". Att sen människor som vi inte känner ser oss och undrar och har åsikter bryr vare sig han eller jag om.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Hur blir partner bemött?
Av: Vejron 2006-06-19 Kl 20:18
 

KarinSch skrev:
Inte heller hans barn reagerade så länge, fick en kul komplimang av hans då 9 årige son efter några månader, "Du är ju som vanliga människor".


Sambons 14-årige son sa för ett tag sen, efter att jag förhört honom på läxan och lagt upp det så, att det verkligen gick upp ett ljus för honom och han fattade sammanhanget i det han läst: "Du skulle ju kunna bli lärare...fast för andra i rullstol då." Han sa det så himla spontant att jag verkligen inte tog illa upp. Istället frågade jag varför han tyckte att jag skulle bli lärare för folk i rullstol och då sa han att han trodde att det var lättare för de kunde känna igen sig i mig, som inte gående elever kunde - insiktsfullt av en 14-åring, som innan mig aldrig hade sett en rullstol tror jag. Glad smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Hur blir partner bemött?
Av: Wheelsta 2006-06-19 Kl 03:14
 

Jag känner inte till din åsikt, Munken, så berätta gärna.

Redigerat 2006-06-19 03:15


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Hur blir partner bemött?
Av: Lise 2006-06-19 Kl 11:50
 

Jag var frisk när jag och maken träffades för 26 år sedan. Så vi hann med att göra lite fysiska aktiviteter innan min SMA var ett faktum. Tyvärr så har folk en tendens att tycka synd både om honom och barnen, som "måste" anpassa sig till mitt funktionshinder. Dvs vi åker inte längre på skidsemester och liknande. Dock säger ingen det till mig direkt utan det kommer fram på omvägar.

Jag kan aldrig upphöra att förvåna mig över människors trångsynthet. Är det inte isåfall också synd om den som lever ihop med en sadist/alkoholist/otrevlig person osv.. men i de fallen håller omgivningen konstigt nog ofta väldigt tyst om sina åsikter?!

Det blir också rätt intressanta reaktioner när jag och min man förklarar att vi är mer jämlika sedan jag äntligen bestämde mig för att använda hjälpmedel som för omgivningen = sjuk. Mötte en anställd på Konsum häromdagen som tyckte att det var fruktansvärt att jag var tvungen att behöva sitta på elmoppen. Jag förklarade då för henne att det hela var suveränt, nu kunde jag följa maken överallt och storhandla tillsammans med honom , i stället för att svärande släpa mig fram på kryckorna och sen behöva lägga mig när jag kommer hem. Dessutom kan jag och min lika halta vovve vara ute och motionera maken på kvällarna. Dvs vi åker och maken får svettas Glad smiley Tjejen på Konsum erkände då att det hela var en ny insikt. Hon hade helt enkelt aldrig tänkt på det viset och det är hon garanterat inte ensam om. Tyvärr är världen full av trångsynta människor, men tack och lov inte alla. Funktionshindrad eller inte, jag är säker på att vi alla har en tvillingsjäl någonstanns!

Redigerat 2006-06-19 11:51


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Hur blir partner bemött?
Av: Lena K 2006-06-19 Kl 12:20
 

Jag tror inte att han blir bemött på något annat sätt (undantag finns ) för att jag är funktionshindrad.

Vi var tillsammans före min skada och den förändrade inte vår kärlek till varandra. Det fanns dock en tid då jag själv hade en kris som gjorde mig osäker men den tiden varade som tur är inte så länge.

Jag tror att en del i hur vi blir bemötta är hur vi själva bemöter vår sittuation. Jag och min man är med på det mesta och sätter inte mitt funktionshinder i fokus. Det är inte för att jag skäms för det utan för att det är mindre viktigt bara det fungerar för mig. Det har hänt att det inte funkat alls för mig och då blir jag riktigt grinig och det påverkar ju min man också. I dessa fall har ju omgivningen fått tänka till men jag tror inte det är negativt. Det handlar oftast om tillgänglighet.

Jag brukar bli buren i famnen rätt som det är av min man eller sonen. Oftast är det ingen som kommenterar detta då det är vanligt för oss. Det händer dock att folk tittar nyfiket och vissa kanske tycker att min man är tapper och stark som klarar av att leva med en rörelsehindrad kvinna. Vi lägger inte energi på att fundera på hur folk kanske tänker och tycker. Det viktigaste är hur man själv tycker och hur vi som par löser eventuella problem.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Hur blir partner bemött?
Av: Anna 2006-06-19 Kl 23:29
 

Vejron skrev:
Har ni någon uppfattning om hur era livskamrater har blivit/blir bemötta av omgivningen(vänner, arbetskamrater, släktingar, folk på stan, folk på krogen m.m.)

Jag vet att min partner älskar mig för mig och för mina inre kvalitér, men jag är inte fullt så säker alltid på att omvärlden ser hans kärlek till mig på samma sätt som han och jag gör. Förstår ni vad jag menar?


Jag förstår vad du menar, min partner har ibland blivit tagen för att vara pers.ass när och om vi är ute på en aktivitet där det är fysiskt omöjligt för mig att klara mig på egenhand. Han har fått frågan om han jobbar för mig. Dock är hans vänner oerhört bra, de som aldrig förr träffat mig tycker bara det är häftigt när de träffar mig, tycker att jag är som vem som helst, vilket jag är. De är bara omtänksamma och frågar om jag behöver hjälp med något, utan nedlåtenhet. Jag känner att de ser mina kvaliteer med en gång och hur jag och min partner matchar varandra. Det jag är dålig på är han bra på och tvärt om....De är dock ibland avundsjuka på min partner att han har så många kul "leksaker" (läs hjälpmedel) som är roliga att prova på och använda. Att vi har en fin bil (måste ju ha en relativt ny eftersom den är anpassad....) samt att de tycker det är kul att han har Darth vader hemma, De anser att min ventilator låter som man var med i stjärnornas krig....vi bemöts bra av vänner, det är mer utomstående som vi inte känner som kan undra om oss, varför och vad ser han i henne ex. Jag får ibland frågan när jag berättar om att jag har en sambo. "E han också handikappad då eller?" När mitt svar är nej, så tittar de på mig med följd frågan, ja men vad har han för fel då?? Jag brukar svara när det händer - han är bara allmänt rubbad eftersom han älskar mig som är handikappad...tror du han kan få något bidrag för det?? Då skäms de...


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Hur blir partner bemött?
Av: Vejron 2006-06-20 Kl 10:27
 

Anna skrev:
Jag får ibland frågan när jag berättar om att jag har en sambo. "E han också handikappad då eller?" När mitt svar är nej, så tittar de på mig med följd frågan, ja men vad har han för fel då?? Jag brukar svara när det händer - han är bara allmänt rubbad eftersom han älskar mig som är handikappad...tror du han kan få något bidrag för det?? Då skäms de...


Humor är alltid ett bra vapen mot folks fördomar! Tunguträckande smiley

Redigerat 2006-06-20 10:27


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Hur blir partner bemött?
Av: Woman_73 2006-06-20 Kl 11:00
 

Anna skrev:
Jag förstår vad du menar, min partner har ibland blivit tagen för att vara pers.ass när och om vi är ute på en aktivitet där det är fysiskt omöjligt för mig att klara mig på egenhand. Han har fått frågan om han jobbar för mig. Dock är hans vänner oerhört bra, de som aldrig förr träffat mig tycker bara det är häftigt när de träffar mig, tycker att jag är som vem som helst, vilket jag är. De är bara omtänksamma och frågar om jag behöver hjälp med något, utan nedlåtenhet. Jag känner att de ser mina kvaliteer med en gång och hur jag och min partner matchar varandra. Det jag är dålig på är han bra på och tvärt om....De är dock ibland avundsjuka på min partner att han har så många kul "leksaker" (läs hjälpmedel) som är roliga att prova på och använda. Att vi har en fin bil (måste ju ha en relativt ny eftersom den är anpassad....) samt att de tycker det är kul att han har Darth vader hemma, De anser att min ventilator låter som man var med i stjärnornas krig....vi bemöts bra av vänner, det är mer utomstående som vi inte känner som kan undra om oss, varför och vad ser han i henne ex. Jag får ibland frågan när jag berättar om att jag har en sambo. "E han också handikappad då eller?" När mitt svar är nej, så tittar de på mig med följd frågan, ja men vad har han för fel då?? Jag brukar svara när det händer - han är bara allmänt rubbad eftersom han älskar mig som är handikappad...tror du han kan få något bidrag för det?? Då skäms de...


Har också varit med om detta att de höjer på ögonbrynen när jag berättat att jag just då var tillsammans med en icke rörelsehindrad. Men nu när min sambo också har samma typ av cp-skada som mig så är det ingen som reagerar


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Hur blir partner bemött?
Av: Emil 2006-06-20 Kl 10:55
 

Jorå, visst känns det igen. Vi har varit gifta i 35 år och har väl blivit lite mer hårdhudade. När det gäller "oss" är det ingen som säger något om vårt förhållande, men vi är båda övertygade om att det finns Å S I K T E R- men det skiter vi fullständigt i. Vi lever vårt liv och umgås med dem VI vill (dvs. med de personer som accepterar oss för de människor vi är). När det gäller "nya" bekanta, får de (utan att veta om det) 12 månader på sig. Antingen trivs vi med varandra-eller också inte.
Det har hänt vid ett tillfälle att vi "förlorat" en mycket långvarig och god kontakt genom att hon gifte sig med en person som inte alls gick "ihop" med vare sig min familj eller resten av släkten, så det där med relationer drabbar nog även icke-funktionshindrade par.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Hur blir partner bemött?
Av: Vejron 2006-06-20 Kl 11:01
 

Emil skrev:
Jorå, visst känns det igen. Vi har varit gifta i 35 år och har väl blivit lite mer hårdhudade. När det gäller "oss" är det ingen som säger något om vårt förhållande, men vi är båda övertygade om att det finns Å S I K T E R- men det skiter vi fullständigt i. Vi lever vårt liv och umgås med dem VI vill (dvs. med de personer som accepterar oss för de människor vi är). När det gäller "nya" bekanta, får de (utan att veta om det) 12 månader på sig. Antingen trivs vi med varandra-eller också inte.
Det har hänt vid ett tillfälle att vi "förlorat" en mycket långvarig och god kontakt genom att hon gifte sig med en person som inte alls gick "ihop" med vare sig min familj eller resten av släkten, så det där med relationer drabbar nog även icke-funktionshindrade par.


Absolut, visst är det så, men många av våra partners blir ju i och med folks fördomar, mer eller mindre idiotförklarade, som Anna berättade om, för att man varit så "oförsiktig" att man råkat bli förälskad i någon med funktionshinder. Och det var lite det jag var ute efter med min fråga, att höra om fler än jag och min partner råkat på detta fenomen, och tydligen hade fler samma erfarenheter.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Hur blir partner bemött?
Av: Lilleman 2006-08-03 Kl 09:47
 

En sak upptäckte jag när jag var ute på date med min förra flickvän. Hon var mycket vackrare och sexigare än jag egentligen har chans att få. Långt svart hår, stora bröst och så. Jag valde henne inte för utseendet men hon hade ett utseende som fick folk att vända sig om. Jag vet inte om hon märkte det själv men när hon och jag "gick" (hon gick, jag rullade) så vände sig folk om och stirrade på hennes rumpa. Mitt framför mig kunde de kolla in hennes bröst och nästan försöka få uppmärksamhet. Hon tog det dock med ro och jag blev inte svartsjuk. Däremot reagerade vi bägge två på hur folk kunde vara så uppenbart osmidiga. Sen kom jag på det: De tror att hon är min personliga assistent!

Jag tror att de omedvetet bara tog för givet att hon hjälpte mig. Vi höll sällan hand för det är svårt att köra rullstol då. Men det säger ganska mycket om folks attityder. Tjejer var mycket bättre. Och gamla tanter. De tittade och log och förstod att vi var kära i varandra. Men för killar verkar det vara svårt att inse att inte bara fullt friska machotyper kan få vackra och fina tjejer.

Jag var faktiskt lite stolt över att de stötte på henne. Att se att de försökte och hon inte brydde sig för hon var min. Det var härliga tider det...


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


 

Till sidans topp

Till sida nr: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 [22] 23 24 25 26 27 28
Visa trådindex

Forumkategorier, rubriklogo

fh sponsorer Besök Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) Besök Atlas Assistans AB ledig sponsorplats
 

© Copyright 1999-2020 Funktionshinder.se
Läs Fh:s regler | Kontakta Administratörerna för Fh | Om cookies på Fh