I och med att jag har studentleg från Stockholms universitet får jag rabatt på SL-kortet. Men eftersom kollektivtrafiken diskriminerar mig är jag många gånger hänvisad till färdtjänsten istället, borde jag inte få samma rabatt när jag betalar mina färdtjänstresor? Det är möjligt att det är så, men jag hittar ingen information om det nånstans.

Hej!

Vad jag vet så är färdtjänsttaxan bara rabatterad när du har hel-eller deltidsjukersättning alt. aktivitetsersättning eller pension.

Till sidans topp

Jag går en utbildning och ska ut på praktik i höst, vet var jag kommer hamna men har inte talat om för dem varken att jag har ett funktionshinder eller assistans. Hur skulle ni gjort när de upptäcker det? Vad bör man berätta och vad kan man hålla för sig själv?
Jag inser att det spelar in i sammanhanget och att det kan börja gå rykten och bli spekulationer som jag vill slippa och bara vara praktikant som alla andra. Bli bedömd för det jag gör och inte pga funktionshindret på nåt sätt alls liksom.
Tack på förhand.

Anonym skrev: Jag går en utbildning och ska ut på praktik i höst, vet var jag kommer hamna men har inte talat om för dem varken att jag har ett funktionshinder eller assistans. Hur skulle ni gjort när de upptäcker det? Vad bör man berätta och vad kan man hålla för sig själv? Jag inser att det spelar in i sammanhanget och att det kan börja gå rykten och bli spekulationer som jag vill slippa och bara vara praktikant som alla andra. Bli bedömd för det jag gör och inte pga funktionshindret på nåt sätt alls liksom. Tack på förhand.

Jag gissar på att du har ett synligt handikapp som gör att du behöver mkt hjälp eftersom du beskriver att du har assistans. Jag skulle definetivt berätta om mitt funktionshinder i förväg och förbereda dem på min situation, men samtidigt berätta för dem vad jag klarar av och hur det blir med assistent. Varför inte berätta???

Sen kanske du ska berätta att dom på arbetsplatsen inte behöver hjälpa dej för det gör din assistent .. (om det inte har med arbetet att göra förstås.)

Anna skrev: Jag gissar på att du har ett synligt handikapp som gör att du behöver mkt hjälp eftersom du beskriver att du har assistans. Jag skulle definetivt berätta om mitt funktionshinder i förväg och förbereda dem på min situation, men samtidigt berätta för dem vad jag klarar av och hur det blir med assistent. Varför inte berätta???

Ja, jag ser handikappad ut.
Jag kan hålla en föreläsning om min funktionsnedsättning och min assistans, men vill bara hålla mig till det med det som har på praktiken att göra fast tänker att jag kan tycka att det är andra saker än dem där tycker och att jag ska anses undanhålla saker eller inte förklarar så att de förstår grejen med detta. Vad jag klarar av kommer de ju märka och det jag inte klarar av har jag ju assistans för att kompensera upp.

Anonym skrev: Ja, jag ser handikappad ut. Jag kan hålla en föreläsning om min funktionsnedsättning och min assistans, men vill bara hålla mig till det med det som har på praktiken att göra fast tänker att jag kan tycka att det är andra saker än dem där tycker och att jag ska anses undanhålla saker eller inte förklarar så att de förstår grejen med detta. Vad jag klarar av kommer de ju märka och det jag inte klarar av har jag ju assistans för att kompensera upp.

Ja, jag håller absolut med dig, du skall bara berätta det som har med ditt funktionshinder och arbetssituation på praktiken att göra. Det andra har de ingen nytta av att veta och skall inte veta om man vill hålla det hemligt. Men min rekommendation är ändå att alltid berätta om sin situation. Jag har gjort det när det gäller alla jobb jag har haft, och gör det än idag. Berättar för elever jag jobbar med, för föräldrar....absolut inte ingående men kortfattat varför vissa saker är som de är när man har med mig att göra. Jag har bara fått jätte positiv respons. En mamma sa till mig, "åh vad skönt du berättar om ditt handikapp. Annars hade jag suttit här hela mötet och bara funderat vad det är för "fel" med dig. Nu kan jag koncentrerar mig på vad det är vi är här för. Tack snälla Anna". Så som sagt, någon föreläsning behöver man absolut inte göra. Räcker med någon minut och bara förklara. Jag brukar alltid tillägga "undrar ni något mer, fråga mig så svarar jag....." men sällan jag får föld frågor då de varit nöjda med det jag berättat. Som annan person tillade så kan du också berätta att det du inte klarar av har du ju pers. ass för som hjälper dig med.
Lycka till.

Tack Anna, jag berättade kortfattat om mitt assistansbehov och bifogade en Powerpoint-presentation som jag gjort själv på datakunskapen förra terminen i skolan och är väldigt allmänt hållen om min funktionsnedsättning. Inte hört nåt än från dem, men hoppas att de inte backar ur.

Anonym skrev: Tack Anna, jag berättade kortfattat om mitt assistansbehov och bifogade en Powerpoint-presentation som jag gjort själv på datakunskapen förra terminen i skolan och är väldigt allmänt hållen om min funktionsnedsättning. Inte hört nåt än från dem, men hoppas att de inte backar ur.

Lycka till!! OM de är dumma nog att backa ut, så är det deras förlust. Förstår dock om det blir jobbigt att finna ny praktik plats, MEN jag tror ändå att det skulle vara sämre att komma dit och man inte har berättat. Önskar dig all lycka!!

Anna skrev: Lycka till!! OM de är dumma nog att backa ut, så är det deras förlust. Förstår dock om det blir jobbigt att finna ny praktik plats, MEN jag tror ändå att det skulle vara sämre att komma dit och man inte har berättat. Önskar dig all lycka!!

TACK igen. Tänkte hela tiden berätta, men frågan var vad och den är löst nu.

Till sidans topp

Min sambo har lönebidrag för ett år och jobbar på ett litet företag som är tillmötesgående och vill göra något bra av det hela. Bla. har de byggt ut ett extra rum så sambon ska kunna sitta helt ostört och arbeta.

Nu ringde han tyvärr och var helt förstörd över att chefen skällt ut honom inför alla och det var tydligen ett jobbigt möte. Så det kan bli emellanåt när man har med människor att göra. Missförstånd och svårt att kommunicera.

Men tydligen så har chefen inte fått någon information alls om sambons funktionshinder eller vad man kan göra för att stötta och underlätta. Chefen hade tydligen sagt att han saknade någon att bolla tankar med. De är en man från AF som kommit och "hälsat på" lite då och då, han kommer oanmäld och stör mest tycker sambon och chefen. Ofta är inte chefen där när denne man kommer heller eftersom ingen hör av sig. De har sagt ifrån att man måste säga till innan men det verkar inte hjälpa.

Är det någon som vet hur det ligger till egentligen är det sambons ansvar att informera sin chef om sitt funktionshinder, aspergers/adhd, och vad man kan göra för att underlätta eller är det AF eller kanske någon helt annan?

För nu har sambon bett mig förklara lite hur han tänker och fungerar och vad som kan vara svårigheter och vad man kan göra för att hjälpa men även vad som redan fungerar bra idag. Självklart gör jag det, för han själv har svårt att göra en sån sak men det känns inte som mitt ansvar. Vill gärna hålla en distans till hans jobb och inte blanda mig i mer än vad man gör i vanliga fall.

Tänkte be om ett möte med AF och sius-konsulenten som är den som "håller" i trådarna, men det får bli när bebis kommit och vi landat. Så därför tänkte jag om någon här har lite koll.

DodeN skrev: Min sambo har lönebidrag för ett år och jobbar på ett litet företag som är tillmötesgående och vill göra något bra av det hela. Bla. har de byggt ut ett extra rum så sambon ska kunna sitta helt ostört och arbeta. Nu ringde han tyvärr och var helt förstörd över att chefen skällt ut honom inför alla och det var tydligen ett jobbigt möte. Så det kan bli emellanåt när man har med människor att göra. Missförstånd och svårt att kommunicera. Men tydligen så har chefen inte fått någon information alls om sambons funktionshinder eller vad man kan göra för att stötta och underlätta. Chefen hade tydligen sagt att han saknade någon att bolla tankar med. De är en man från AF som kommit och "hälsat på" lite då och då, han kommer oanmäld och stör mest tycker sambon och chefen. Ofta är inte chefen där när denne man kommer heller eftersom ingen hör av sig. De har sagt ifrån att man måste säga till innan men det verkar inte hjälpa. Är det någon som vet hur det ligger till egentligen är det sambons ansvar att informera sin chef om sitt funktionshinder, aspergers/adhd, och vad man kan göra för att underlätta eller är det AF eller kanske någon helt annan? För nu har sambon bett mig förklara lite hur han tänker och fungerar och vad som kan vara svårigheter och vad man kan göra för att hjälpa men även vad som redan fungerar bra idag. Självklart gör jag det, för han själv har svårt att göra en sån sak men det känns inte som mitt ansvar. Vill gärna hålla en distans till hans jobb och inte blanda mig i mer än vad man gör i vanliga fall. Tänkte be om ett möte med AF och sius-konsulenten som är den som "håller" i trådarna, men det får bli när bebis kommit och vi landat. Så därför tänkte jag om någon här har lite koll.

Jag anser att man alltid har ett eget ansvar, och klarar man inte av det pga sitt funktionshinder så får man/närstående se till att detta kommer till skott och att man får hjälp med det. Ansvarig från AF borde ha haft ett samtal med din sambo om detta, huruvida information om funktionshindret skulle ske. Så jag anser att om inte din sambo klarar det själv så är väl du den bästa att hjälpa honom med det då du kan och känner din sambo. Lycka till

Anna skrev: Jag anser att man alltid har ett eget ansvar, och klarar man inte av det pga sitt funktionshinder så får man/närstående se till att detta kommer till skott och att man får hjälp med det. Ansvarig från AF borde ha haft ett samtal med din sambo om detta, huruvida information om funktionshindret skulle ske. Så jag anser att om inte din sambo klarar det själv så är väl du den bästa att hjälpa honom med det då du kan och känner din sambo. Lycka till

Jag håller med Anna. AF har tyvärr ingen eller mkt lite kunskap om funktionshinders sidoeffekter. De ser till det fysika synliga fh och inser inte att eventuella kognitiva svårigheter kan skapa mkt större problem. Jag har sett flera anställningar och anställningar to be gå åt pipan på grund av detta.

Problemet är väl att man inte alltid själv inser att man har dessa kognitiva svårigheter eller kan bedöma dem och veta hur någon skall kompensera dem. Risken finns ju också att man skrämmer arbetsgivarna så de blir ännu mer obenägna att anställa någon med fh. Så det krävs stor kunskap hos AF för att balansera detta. Eller skall man anse att detta enbart är personens eget ansvar?

Jag tror att detta problem kommer att bli större eftersom många unga som överlever med stora skador kommer att ha denna problematik. Och eftersom den är olika för olika personer och ofta ganska ologisk att förstå, så kommer det att ställa till det för många.

Af har ingen koll på hur just din kille fungerar. Skriv ner hans svårigheter och vilket stöd han behöver, ev. kan er kontaktperson hjälpa honom i samtal med chef och. ev. kolleger.

Till sidans topp

Jag vill peka på två vallöften som jag är kritisk mot:

1. Centerns samhällslön. Maud Olofsson ger ett förvirrat intryck för vem förslaget egentligen omfattar. "Omfattande funktionsnedsättningar" tolkar jag antingen som en fysisk funktionsnedsättning eller en kombination av flera olika funktionsnedsättningar. För sen visar Maud en uträkning som gäller de som har habiliteringsersättning. Då vet vi i alla fall att hon menar personer med utvecklingsstörning eftersom man får habiliteringsersättning för att man har daglig verksamhet. Hon visar ett räkneexempel där hon säger att lägenheten är extra dyr på grund av tillgänglighetsanpassningar. Nu kan vi vara säkra på att hon menar flerfunktionsnedsatta personer med en fysisk nedsättning också. Då kan vi dessutom räkna till handikappersättning på ca. 2500 skattefritt per månad. Detta har hon helt missat.

I reportaget på TV räknade man på en person med Down´s syndrom. En person med Down´s syndrom behöver inte de lägenhetsanpassningar som sägs vara en stor del av problemet och motivera till en samhällslön. Min uppfattning är dessutom att gruppen utvecklingsstörda generellt inte har dåligt pengar (om det inte råder andra omständigheter än själva utvecklingsstörningen t.ex. familjeförhållanden).

Förslaget är alltså riktat till fel målgrupp och baserat på fel siffror.

2. KD: 10 000 nya jobb till personer med funktionsnedsättningar. Detta förslag handlar mer om visioner än genomtänkta mål. De kunde lika bra dragit till med en miljon nya jobb för det är ungefär lika trovärdigt. De uppger enbart sänkta arbetsgivaravgifter och höjt lönebidrag som medel för att uppnå "visionen". Sänkt arbetsgivaravgifter skaffar inte några nya jobb till personer med funktionsnedsättningar. Samma förmån kan nämligen ungdomar och invandrare dra nytta av genom nystartsjobben. I konkurrensen med ungdomar och invandrare kan man sen bevilja personer med funktionsnedsättningar hur mycket lönebidrag som helst utan resultat. Arbetsgivare ser hellre att jobbet blir gjort än att de får rabatt på arbetskraften. Och när man rear ut arbetskraft så skickar det en signal om att en person jobbar sämre än andra. För min syn på jobb är att arbetsgivaren betalar den anställde för ett jobb och inte arbetsförmedlingen som betalar arbetsgivaren för att ta emot arbetskraft.

Till sidans topp

Hej.
Jag fick höra om Vintersol.se för någon vecka sedan och jag tror att det skulle vara en väldigt bra rehabilitering för mig. Jag vet själv hur isolerad jag brukar bli under vintern och hur mycket svagare jag brukar vara efter vintern, så en månad i Teneriffa med sjukgymnastik varje dag är i princip nödvändigt för mig. Om jag ska vara helt ärlig så har jag i princip fobi för vintrar. Jag blir alltid så ensam då. Jag kan inte ens gå på krogen för det är alltid någon dörr som öppen och drar kallt ändå. Musklerna dör totalt när jag blir kall så jag inte ens kan kissa längre alltså.

Så jag läste på lite och enligt deras hemsida så ska landstinget betala rehabiliteringsinsatsen enligt socialtjänstlagen. Det tycker jag också låter ganska logiskt eftersom det mycket väl kan vara avgörande för min livslängd och min funktion att studera/arbeta.

Men när jag ringer min läkare så säger han att Örebro Kommun betalar inga sådana resor. Det har man nämligen bestämt här i kommunen eftersom man vill spara pengar.

Kan man göra så? (kötta sossarna btw!!)

Tyvärr stämmer det att vissa landsting nekar. Motiveringen brukar vara att man tillgodoser behoven på andra sätt. Absurt, jag vet...

Man kan även söka fonder och åka med hjälp av sådana pengar. Sen kan man i vissa fall få träna inne på Vintersol utan att betala, det går på högkostnadsskyddet som man har här hemma. Exakt hur man kollar upp det där vet jag inte, men det finns säkert nån annan här inne som vet.

De flesta landsting har dragit in Vintersol. Stockholm och Västra götaland tillhör de som fortfarande skickar sina patienter dit. Tyvärr ...

Det värsta av allt är att Örebro Kommun knappt gör någonting i rehabiliteringssyfte. Ska man ha en badtid i den varma bassängen får man stå i kö säkert ett år.

Jag trodde Stockholm o Göteborg tillhörde den sämsta kommunerna, men det är väl kanske för att jag inte bott där. Jag har bara varit där på lite kortare resor. Mycket dåligt handikappanpassat där tycker jag. I Göteborg blev jag nekad att komma in på säkert 10 krogar innan jag hittade en krog som släppte in mig, men som dessvärre stängde kl 02.00. De flesta krogar skyllde på dålig anpassning eller att jag var för ung. En krog sa att jag är en brandfara.

Redigerat 2010-08-18 21:11

Redigerat 2010-08-18 21:13

Wheelie skrev: Det värsta av allt är att Örebro Kommun knappt gör någonting i rehabiliteringssyfte. Ska man ha en badtid i den varma bassängen får man stå i kö säkert ett år. Jag trodde Stockholm o Göteborg tillhörde den sämsta kommunerna, men det är väl kanske för att jag inte bott där. Jag har bara varit där på lite kortare resor. Mycket dåligt handikappanpassat där tycker jag. I Göteborg blev jag nekad att komma in på säkert 10 krogar innan jag hittade en krog som släppte in mig, men som dessvärre stängde kl 02.00. De flesta krogar skyllde på dålig anpassning eller att jag var för ung. En krog sa att jag är en brandfara. Redigerat 2010-08-18 21:11 Redigerat 2010-08-18 21:13

Orsakerna till att man inte blir insläppt på krogar i Göteborg är många, men alla ursäkter är mer än lovligt lama. Hur kan du eller jag vara en brandfara? Jag är iaf inte en pyroman, men det finns gott om ställen där dom släpper in fler än dom har tillstånd för, ofta säger dom att det inte finns några lediga platser kvar, men finns det en ledig stol så finns det plats för mej anser jag.

Till sidans topp

Tjo!

Denna fråga vänder sig huvudsakligen till er som bor i Stockholm.
Har lite funderingar kring anpassade/tillgängliga hyresrätter i Stockholms området. Det är så att jag har sökt ett antal jobb i Stockholm (de flesta är i de centrala delarna av staden). Nu är jag ju väldigt tidigt ute med detta, men om en anställning blir aktuell så kommer jag ju flytta. Då jag varken har miljoner på banken eller rika föreldrar så är det ju hyresrätter som gäller. Så jag tar gärna emot tips på hur man "lättast" får tag på en lägenhet som är någorlunda tillgänglig, för jag är medveten om vilken djungel det är med hyresrätter i Sthlm. Sitter i en Permobil C500 så lite utrymme krävs ju.

Alla tips tas vänligen emot

/Adam

Tja... det är väldigt svårt. Den interna kön dit man kan få förtur är enbart för personer som redan är skrivna i Stockholm. Om du skriver dig hos någon bekant i Stockholm men bor kvar där du bor nu så kommer du förlora alla hjälpmedel och färdtjänst mm. du har där hemma.

Att köpa en lägenhet är dels dyrt, dels är de flesta bostadsrätter hopplöst otillgängliga.

Det är lättare ju längre ut från stan du kan tänka dig att bo. Men då riskerar du att fastna i timmeslånga köer om du arbetar inne i stan, eller inte komma ombord på T-banan pga för fulla tåg.

Men, jag vet folk som tjatat till sig hyresrätter genom att ringa direkt till bolagen. De bygger t.ex. nya lägenheter på Kungsholmen som är bra. Men räkna med en hyra på 13 000 i månaden för en trea där. Däremot kan du, om du flyttar till Stockholms kommun, få kommunalt bostadsbidrag för handikappade som kommer få ner din hyra till mer acceptabla nivå. Det får man oavsett jobb eller inte.

Detta är ett dolt problem som sällan tas upp. Arbeten och arbetsplatser som är tillgängliga finns här. Men det finns inte tillräckligt med bostäder för personer med funktionsnedsättning. Tack för tipset, måste lägga till detta någonstans i min bok. Hade glömt det.

Du kan maila mig privat om du vill ha lite mer hjälp och tips.

Jessma skrev: Detta är ett dolt problem som sällan tas upp. Arbeten och arbetsplatser som är tillgängliga finns här. Men det finns inte tillräckligt med bostäder för personer med funktionsnedsättning.

Dolt problem?
Det har väl varit känt länge, att bostadsbristen är enorm i Stockholm,
oavsett om du har en funktionsnedsättning eller ej.

Snarare ett dolt problem i problemet att få fler personer med funktionsnedsättning i arbete.

Det är mycket värre än för gemene man, för det finns så få tillgängliga lägenheter.

Tack Jessma för ett väldigt informativt svar!
Det är så jäkligt som jag trodde alltså,haha. Jag får nog helt enkelt se hur jobb ansökningarna går, och sen ta det The Hard Way om något svar blir positivt. Ringa o tjata öronen av några stackars hyresvärdar alltså
"Allt mest löser sig i finalen" är ett ordspråk jag ofta använderhaha

Tack igen! Kanske kommer ett mail eller två till dig om jag kommer på fler frågor

XXAXx skrev: Tack Jessma för ett väldigt informativt svar! Det är så jäkligt som jag trodde alltså,haha. Jag får nog helt enkelt se hur jobb ansökningarna går, och sen ta det The Hard Way om något svar blir positivt. Ringa o tjata öronen av några stackars hyresvärdar alltså "Allt mest löser sig i finalen" är ett ordspråk jag ofta använderhaha Tack igen! Kanske kommer ett mail eller två till dig om jag kommer på fler frågor

Rätt inställning!

Jessma skrev: Men, jag vet folk som tjatat till sig hyresrätter genom att ringa direkt till bolagen. De bygger t.ex. nya lägenheter på Kungsholmen som är bra. Men räkna med en hyra på 13 000 i månaden för en trea där. Däremot kan du, om du flyttar till Stockholms kommun, få kommunalt bostadsbidrag för handikappade som kommer få ner din hyra till mer acceptabla nivå. Det får man oavsett jobb eller inte.

Är inte det kommunala bostadsbidraget inkomstprövat?

Berghman skrev: Är inte det kommunala bostadsbidraget inkomstprövat?

Jo, det är det.

Jo... men i Stockholm funkar det så här:
http://www.stockholm.se/PageFiles/95011/Funktionsn
edsättning/Tillämpningsanvisningar%20för%20KBH%202
010.pdf

Om den enskilde har en årsinkomst som överstiger 5 basbelopp ska KBH minskas med 20% av den del som överstiger detta.

Sedan är det på den delen av hyran som överstiger 5125 kr (1-2 vuxna) per månad man kan få KBH för.

Till sidans topp

Jag behöver lite hjälp av er som kan denna djungel bättre än mig.

Min sambo har nu fått jobb med lönebidrag på en arbetsplats. Arbetsförmedlingen har länge sagt att han kan få arbetshjälpmedel så han ska kunna klara av att jobba, det som varit uppe har varit kontorsstol och höj och sänkbart skrivbord, eftersom han har smärta vid sittande och ryggproblem (scolios). Är flera olika handläggare som sagt att den biten löser dem åt honom.

Nu har han träffat en arbetsterapeut och fick först höra att den kontorsstol han har är jättebra. Den kan man bara höja och sänka inte ändra någon sitsvinkel eller liknande. Han fick ett fotstöd att ha fötterna på som kompensation men det fungerar inte alls. Han blev tillsagt att stå emellanåt och röra på sig för att ändra ställning istället.

Idag hade han möte igen, och nu så gäller inget längre. Han kan inte få ett höj och sänkbart skrivbord för stå och jobba ska han inte göra tydligen enligt denna person. En stor kanske han kan få men det är väldigt tveksamt för det är svårt att få något nuförtiden.

Jag blir så förbannad på att de i ett års tid lovat honom att om han hittar jobb så fixar de kontorsstol, var tom. uppe att de kan stå för en för 50 000kr, jag var med på mötet så jag hörde det också. Men nu när han börjat jobba och ska få eget rum att sitta i och arbetsgivaren bygger detta rum åt honom så han kan få ro som han behöver pga. sin aspergers så kan han inte ens få en kontorsstol som han kan ändra sittställning med.


Eftersom det är lönebidrag så är det AF som har detta ansvar, men villka krav ska man kunna ställa? Jag var tyvärr inte med på detta möte idag, men hans chef hade frågat om det itne vore bra att han står emellanåt för att ändra ställning men det tyckte inte arbetsterapeuten alls.


Vi ska försöka ordna intyg från hans arbetsterapeut på sjukhuset, men det lät väldigt tveksamt till om han kan få något hjälpmedel ändå. Säger som Sverker, ska det vara såhär?

Den senaste tiden har han haft sin rohodyna att sitta på för att få lite avlastning och ätit massa smärtstillande för att orka dagen. Känns så fel att de lovar saker och sen tar tillbaka det. Är det värt att ta denna fajt eller är det så nu att man inte får något alls?


Alla andra på kontoret har likandana kontorsstolar och för de personerna fungerar det men ingen har något funktionshinder.

Kortfattat kan de hävda att det ligger på arbetsgivarens arb.miljöansvar.

Det ska till rätt speciella grejor och de du nämner ingår ej där.

Till sidans topp

Hej! Jag heter Kristian och jag har fått diagnosen damp i vuxen ålder. Det innebär att jag har svårigheter först och främst på följande områden. KOncentration, motorik och perception. Enligt utredningen så är det perceptionen som jag har svårast med. Jag är också född blind på ett öga och det gör att det blir ännu svårare. Enligt min rekomendation från utredningen så bör jag ha ett jobb med lugn och stressfri miljö och inte för många stimuli på en gång. Då har jag lättast att koncentrera mig och sen glömmer jag lätt bort saker om jag får för många saker samtidigt.

Just nu jobbar jag på en demensavdelning på ett äldreboende med lönebidrag och jag känner att det är väldigt tröttande. Eftersom det är en stökig miljö så blir jag lätt tankspridd och glömmer.

Mina starkare sidor som jag har fåt höra är att jag är nogrann,uthållig,har lätt för att bemöta andra och kan sätta mig i andra människors situation.

Jag gick omvårdnandsprogrammet förut på komvux eftersom jag kände att jag vill jobba med att hjälpa andra.

Men där jag jobbar nu känner jag att jag mår inte bra av och sen är det många av personalen som inte tar hänsyn till mitt funktionshinder. antingen så krraräver de 100% eller så litar de inte på mig alls bara för att de vet att jag har ett funktionshinder. sen har jag lättare att koncentrera mig också om jag får jobba med någonting som jag verkligen är intresserad av. Jag har möjlighet att få lönebidrag av staten från början och sen är det meningen att det ska leda till en riktig anställning.

ta hand om e.! Kramar!

Jag förstår dig, jag har adhd och fick diagnosen i vuxen ålder, jag har också gått omvårdnad och vantrivdes så på praktikerna och sommarjobben, var mycket demensboende och stora äldreboenden. Det jag har hittat som fungerade bäst var dels som elevassistent i en särskolegrupp, små grupper och en miljö som var anpassad för elever med diverse särskillda behov.

Andra stället var en gruppbostad, även där var det få boende, ca 5st och en lugn miljö lite mer "hemtrevligt" än de äldreboenden jag varit på tidigare där personalen mest stressade och sprang runt.

Det är svårt att hitta rätt ställen, min sambo har samma problematik och har nu fått praktik och det har lett till lönebidragsanställning. Var AF som frågade runt hos en massa företag och sen matchade ihop med några ansökande.

Detta är ett litet företag där man inte hade någon erfarenhet av funktionshinder men är frågvisa och intresserade så det passar helt perfekt, så ge inte upp även om det kan kännas hopplöst.

Jag har ADD (ännu omdecininerad) & känner igen mig i det du skriver. Jag gick dock i Barn& fritid, men sommarvikarierade på geriatrisk klinik, även kallad långvården 2 somrar, med 4 år emellan & såg sån hemsk skillnad.

Första sommaren utbildades vi 1 vecka, där vi fick lära oss jättemycket, som brandövningar, lyft, bemötande osv.

Den sommaren tog de flesta ut på altanen om de så ville, togs till rökrummet när de ville röka, togs ut på stan om de var pigga nog, man pratade med de äldre & jag kände att jag gjorde deras tillvaro lättare & gladare.

4 år senare var allt sånt borta. Många fick ligga kvar i sängarna & svettas, vissa fönster gick inte ens att öppna, en ung dam skulle matas med puréad mat, men hade svårigheter att svälja. Hon var så mager & kunde inte röra sig eller prata. JAg kom på att om man blandade i mjölk i maten, så blev den lösare & därmed lättare för henne att äta.

Under den tiden det normalt tog för ordinarie personal att ge henne maten, hade jag fått i henne maten & efterätten, tvättat av henne, pratat en stund om tex vädret & gått därifrån & börjat hjälpa nästa... Men det gillade inte personalen...

Kom man på nåt för att underlätta för de gamla, då blev man utstött, för man skulle inte tro att man var bättre än dom.. Glömde man något, så var man helt oduglig...

Jag minns en dam som alltid gick i korridoren.. Började 9 en morgon & kom till n personaltom avdelning & damen ropade på mig. Blev förvånad att hon fortfarande låg, så jag tvättade henne, klädde på & tog upp henne & hon var så glad att få komma upp & gå i korridoren.

Jag vände mig om & möts av ett vrål. en ordninarie personal hade kommit tillbaka & skrek att damen minsann inte fick vara upp, var jag inte riktigt klok & hon ledde damen till sängen 6 la ner henne. Där stod jag som ett fån & fattade inget & personalen skrek åt mig att damen varit nära att dö under tidiga morgonen!

Hur i hela friden skulle jag vetat det? Det skulle finnas personal på avdelningen som alltid skulle informera om vad som hänt nä man kom....

De äldre fick inte röka när de ville, inte komma ut på altanen osv.

jag mådde så psykiskt dåligt att jag fick panikångestattack en dag (visste dock inte vad det var då), men de trodde att jag bara Sjåpade mig...

efter det vägrar jag jobba inom vården. Jag orkar inte se de äldre ha det som de hade det

Till sidans topp

Om några funktionshindrade planerar att flytta ihop och ni bor hos en privat (för jag lär inte få gå före i den kommunala bostadskön där jag nyss ställt mig) hyres värd så vore jag er evigt tacksam om ni skrev en rad till mig så att jag kanske har möjlighet att få den. Jag bor i Vänersborg och min flickvän bor inneboende i Stockholm samtidigt som jag snart blir arbetslös, så det vore bra om jag snart kan flytta till Stockholm och börja söka jobb (det är lite dumt att söka jobb där om jag bor här). Ni skulle få en vän för evigt om ni kan hjälpa mig.

Till sidans topp

Hejsan!

Jag är i slutskedet av ett projektarbete som handlar bl.a om fördomar om framförallt cp-skadade människor.
Det skulle vara intressant att få höra olika perspektiv från olika människor och undrar därför om någon kan tänka sig att ställa upp på en personlig intervju via mail?
Jag garanterar er att man får vara anonym om man vill.

Tack på förhand!

Berätta mer om ditt projektarbete och vilken du går på skola och vad mer arbetet handlar om än fördomar etc.

"Intervjuoffer"?

Annorlunda ordval för att inbjuda till en undersökning, verkligen!
Jag vill se hur frågorna är utformade innan jag bestämmer mig för om jag vill vara med eller inte.

Ja, jag har fördomar mot personer som formulerar sig dåligt. Säkert förutfattade meningar från min sida, men bevisa gärna motsatsen.

// A E

_Anna_ Elisabeth skrev: "Intervjuoffer"? Annorlunda ordval för att inbjuda till en undersökning, verkligen! Jag vill se hur frågorna är utformade innan jag bestämmer mig för om jag vill vara med eller inte. Ja, jag har fördomar mot personer som formulerar sig dåligt. Säkert förutfattade meningar från min sida, men bevisa gärna motsatsen. // A E

Kan inte låta bli att hålla med Anna_E....sorry, men reagerade även på ordvalet, cp-skadade människor. nu är jag mestadels inte en person som klankar på ordval inom funktionshinder området, då jag själv säger handikappad och inte funtktionshindrad osv.. men heter det inte personer med cp skada och inte cpskadade människor....??

//A

Det här är anledningen till att jag i princip aldrig skriver i det här forumet. Spydiga och småaktiga kommentarer på precis allt som skrivs får mig att må illa. Vill ni inte delta i undersökningen så skit i det, men hoppa inte på varenda en som inte lyckas formulera sig så pass felfritt att det passar er. Det är så himla trist att det här förövrigt intressanta forumet mer och mer genomsyras av trångsynta och arroganta människor som skrämmer bort de som kanske inte tillhör gräddan av handikapplobbyn men faktiskt vill vara aktiva här ändå.

Anna skrev: Kan inte låta bli att hålla med Anna_E....sorry, men reagerade även på ordvalet, cp-skadade människor.

Mmm, jag reagerade också på det men vågade inte kommentera TVÅ saker i samma inlägg, med risk för 'känsliga' kommentarer likt ovanstående inlägg här precis ovanför. *host* Nu kom kommentaren visst ändå.

Men jag håller ju med dig Anna; riktar man sig till personer med cp-skador så kan man ju kalla dem för vad de är: PERSONER med cp-skador.

// A E

Redigerat 2010-04-10 00:31

Ava skrev: Spydiga och småaktiga kommentarer på precis allt som skrivs får mig att må illa. Vill ni inte delta i undersökningen så skit i det, men hoppa inte på varenda en som inte lyckas formulera sig så pass felfritt att det passar er.

Jag diskuterar språkfrågor dagligen, både IRL och på nätet.
Och ordvalet "intervjuoffer" är inget bra ord, därför kommenterar jag det här - precis som jag hade gjort IRL.

Om du mår illa av det är det ju synd om dig - verkligen! - men du kan ju knappast belasta mig för dina reaktioner på en ÅSIKT jag har. (det är farligt med folk som tycker!)

Åter igen; vill man framstå seriös i en undersökning får man allt anstränga sig liiite. Och jag gav trådstartaren ett öppet bud; låt mig se frågorna så får jag sedan avgöra om jag vill besvara dem eller ej.

Vad är problemet??

// A E

_Anna_ Elisabeth skrev: "Intervjuoffer"? Annorlunda ordval för att inbjuda till en undersökning, verkligen!

"Intervjuoffer" är en ganska vanlig term i sammanhanget så det finns ingen anledning att gå i taket.
Över 34 000 träffar på Google dessutom.

Anonym skrev: "Intervjuoffer" är en ganska vanlig term i sammanhanget så det finns ingen anledning att gå i taket.

Gå i taket?
Jag framförde en åsikt.

Anonym skrev: Över 34 000 träffar på Google dessutom.

Haha, Google som en tillförlitlig källa när det gäller lämpligt språkbruk - skoj skoj!!
Ordet "cyckel" har t ex 22.300 träffar på Google. Då godtar vi stavningen "cyckel" från och med nu, allesammans?

// A E

men herregud,
kan man inte bara släppa översittarattityden, sluta märka ord och faktiskt inse att inte allt som sägs är menat som något illa?

Mandaisonfire skrev: men herregud, kan man inte bara släppa översittarattityden, sluta märka ord och faktiskt inse att inte allt som sägs är menat som något illa?

Det handlar inte om att märka ord!
Handlar om att försöka hålla en ton som inte leder till långa diskussion om språket!

Ex i första inlägget
cpskadade bättre är personer med cp-skador (även om personen som skriver själv har en cp-skada)

Hur hade personer med cp-skador reagerat om en med ryggmärgskada skrivit det?

Mandaisonfire skrev: men herregud, kan man inte bara släppa översittarattityden

Översittare?
Är man en översittare för att man ifrågasätter? Intressant.

Mandaisonfire skrev: faktiskt inse att inte allt som sägs är menat som något illa?

Eh... vem har påstått att jag skulle tro något sådant?
Det vi diskuterar är att någon vill göra en undersökning. Då är det rätt rimligt att anta att man vill ha många svaranden, inte sant? Om jag då upplever att presentationsinlägget är ganska toftigt skrivit, inte så mycket bakgrundsfakta och ett språkbruk som är dåligt genomtänkt - är det då fel att påtala detta??

Med ett bättre presentationsinlägg, ökas chanserna för ett större deltagande i undersökningen och det är väl ändå DET trådstartaren vill uppnå??

Alltså, jag diskuterar språkfrågor jämt men det är bara på nätet som folk blir "sårade" över sådana diskussioner. I verkligheten så instämmer man, debatterar eller helt enkelt nonchalerar kommentaren och fortsätter diskussionen - it's as simple as what!

// A E

Anonym skrev: Det handlar inte om att märka ord! Handlar om att försöka hålla en ton som inte leder till långa diskussion om språket!

Precis!

Om trådstartaren hade lagt ner några extra minuter på att reflektera över innehåll, formulering och ordval så hade ju själva budskapet framträtt tydligare och vi inte haft denna diskussion.

Jag tycker alltid det är lika intressant med människor som inte tror att ord är viktiga och som sen skyller sin slapphet på "folk fattar ändå vad man menar"...! Jag menar; hur svårt kan det vara att göra rätt från början istället??

// A E

Inte undra på att det krigas ute i världen som denna tråd i text ser ut.
Jag såg inget fel på trådstartarens inlägg, men kände mig inte tillhöra skaran som tillhörde dessa intervjuoffer så jag avstod att anmäla mitt intresse.

Tycker sedan att i denna tråd har Admin mycket jobb att rensa bort off topic

Eller så kan man skicka ett mail till trådskaparen och hjälpa denne på traven istället för att börja skriva OT i trådarna. Blir ofta lite trevligare stämning på så sätt.

Jag reagerade också över intervjuoffer men hade inte tid eller lust att påtala detta för trådskaparen denna gång.

Jag tycker att förväntas det att personer här på forumet skall ta sig tid att besvara enkäter och intervjuer så vill man allt veta lite mer om vem som ställer frågorna, varifrån de kommer och hur arbetet skall användas. Vem som helst kan skriva här så en e-adress till ett lärosäte är inte heller fel. Att frågeställaren dessutom är så seriös att han/hon tar sig tid att formulera sig väl och begripligt är väl inte heller att begära för mycket.

Till sidans topp