Funktionshinder.se logotyp.
Klicka för att komma till startsidan!
Anpassa utseendet på Funktionshinder.se. Fråga Fh:s panel. Se de senast publicerade texterna indelade i olika kategorier. Till forumet. Se de senaste medlemstexterna och information från administratörerna. Klottra på planket. Sök på Funktionshinder.se efter texter, medlemmar, länkar eller foruminlägg. Länkarkiv - Sök efter länkar till andra sajter.
Sponsra Funktionshinder.se. Kontakta oss som driver Funktionshinder.se. Hjälp / Vanliga frågor. Prylshoppen. utfyllnadsbild
 
fh sponsorer Besök Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) Besök Livihop Besök Atlas Assistans AB ledig sponsorplats

 
expertpanelen - frågor och svar

Här hittar du frågor och svar.

Frågor
<- Föregående sida Nästa sida ->
Ventilator/CPAP/BiPAP
Jag hade först en CPAP och nu en BiPAP, skulle vilja veta skillnaderna på dessa samt andra ventilatorer.
Tack
 
CPAP är en förkortning av (Continuous Positive Airway Pressure) och är, som första ordet antyder, ett konstant tryck- och luftflöde.
På en BiPAP, eller korrekt Bilevel-PAP, kan man separat inställa in- och utandningstryck så att det t.ex blir mycket mindre motstånd på utandningen (bra om man har högt inandningstryck).
Övergången mellan en avancerad Bilevel-PAP och en hemventilator är i dag väldigt liten, men man kan i allmänhet säga att en hemventilator kan användas till livsuppehållande behandling, d.v.s. till patienter som inte kan dra igång ett andetag själv.
En användare av Bilevel-PAP måste ha en egen andning, men sedan kan apparaten skjutsa på ett nog så litet andetag. Bilevel-apparaterna har oftast inga inbyggda larm och är i allmänhet mindre än hemventilatorerna, vilket kan vara en fördel av transporthänsyn.

 

Helmask eller näsmask?
Har en nemalin kroppsmyopati och använder nattventilator. Efter en käkoperation har jag svårighete att använda min helmask. Den skaver, jag får sår i ansiktet samt läcker luft. Näsmask kan jag inte använda då jag sover med öppen mun.
Känner du till något ställe där man kan formjuta en helmask?
 
Jag antar att du redan försökt justera kardborrebanden som håller masken samt (om det går på din mask) vinklat pannstödet.
Jag känner tyvärr inte till någon som formgjuter helmasker. Här på Respirationscentrum hjälper vi till med att göra formgjutna näsmasker, men då kan munläckage förstås vara ett problem. Jag har dock träffat patienter som tejpat för munnen på natten.
Föreslår att du kontaktar den enhet som prövat ut helmasken för att se om det finns en annan modell som passar bättre.

Med vänliga hälsningar

Michael Lysdahl

 

Hjärnblödning vid autonom dysreflexi?
Jag är C6 komplett tetraplegiker. Jag undrar följande:
Finns det risk för allvarlig hjärnblödning i samband med autonom dysreflexi? Kan man skydda sig, röntga skallen och titta efter medfödda bråck eller liknande?
 
Egentligen ligger frågan utanför mitt kompetensområde, men jag kan inte se varför risken för hjärnblödning skulle vara större vid tetraplegi. I vissa släkter finns ”bråck” på hjärnans kärl, så kallade aneurysmer, och då kan det vara läge att göra CT eller magnetröntgen. Det är dock i allmänhet inget man gör rutinmässigt.
Jag är inte säker på att jag själv skulle vilja veta om ett aneurysm fanns i fall det inte gick att behandla. Om du vill veta mer måste frågan ställas till en neurolog eller neurokirurg.

Med vänliga hälsningar

Michael Lysdahl

 

Träna lungorna?
Jag har nyss gjort en spirometri och det konstaterades att min lungfunktion är 63 %.

Kan man träna upp sin funktion eller är det bara att "gilla läget"?
 
Om du menar att din lungkapacitet är på 63 % av normalvärdet beror svaret lite på vilken åkomma som ligger bakom.
Om lungkapaciteten är nedsatt p.g.a. t.ex. skolios (sned rygg) går värdet inte att påverka genom att träna eftersom bröstkorgen ju har den form den har och andningsmuskulaturen sannolikt är normal.
Om du i stället lider av en s.k. neuromuskulär sjukdom med normal bröstkorg, men nedsatt muskelkraft är det möjligt att träning kan påverka värdet i positivt riktning. Jag skulle dock tro att denna påverkan är marginell.
Vid t.ex. muskeldystrofi är det dock viktigt att inte överanstränga muskulaturen eftersom vissa anser att det kan leda till ytterligare försämrad funktion. Man efterstäver här i stället att motverka stelhet i bröstkorgen genom att t.ex. andas mot ett mottryck och därmed bevara befintlig funktion.
Naturligtvis finns det fall som är en kombination av båda de ovan beskrivna exempel.

Med vänliga hälsningar

Michael Lysdahl

 

Varför respirator?
Varför måste man ha hemrespirator?
 
Många tror att man måste ha hemrespirator pga. syrebrist. Problemet är i stället att lungorna inte tillräckligt effektivt kan vädra ut den koldioxid som kroppen producerar (p.g.a. deformerad eller liten bröstkorg eller p.g.a. nedsatt funktion av andningsmuskulaturen). Oförmågan att effektivt vädra ut koldioxid visar sig oftast först nattetid där andningen är på sparlåga med en långsammare andningsfrekvens och mera ytlig andning.
Symtomen på att kroppen samlar på sig koldioxid är ofta diskreta och kommer smygande. Det kan vara huvudvärk på morgonen, ofrivillig dagsömnighet eller svullna anklar.
För att ställa diagnosen behöver man ta ett blodprov (en s.k. blodgas) med syresatt blod, oftast från handleden. En hemrespirator ger alltid andetag med rumsluft, men några få patienter kan behöva tillägg av syrgas p.g.a. andra lungsjukdomar. En del kan klara sig med att ha hemrespirator endast nattetid medan andra måste ha den hela eller delar av dygnet.
Luften kan tillföras antingen via en mask som placeras över näsan eller över både näsa och mun. De flesta som behöver andningsunderstöd mera än 16 timmar per dygn har en tracheostomi (hål på halsens framsida) med en trachealkanyl (rör genom tracheostomin) vartill man kopplar hemrespiratorn.

 

<- Föregående sida Nästa sida ->
Bild på Agneta
 

© Copyright 1999-2020 Funktionshinder.se
Läs Fh:s regler | Kontakta Administratörerna för Fh | Om cookies på Fh