Här
hittar du frågor och svar.
Frågor |
|
|
Jag har diagnosen MS (Multipel Skleros) och är överviktig och måste / vill gå ner i vikt .
Alla program, och oftast när man läser, så är ju motion en stor det av viktminskningen, men vad gör man när man inte orkar gå raska promenader? Mitt vänstra ben är rejält nedsatt så det går inte. Säg bara inte "Gå med i vikväktarna" för det har jag inte råd med. |
| |
Det viktigast vid viktminskning är kostomläggning, oavsett om man har ett funktionshinder eller inte. En ökad mängd rörelse och aktivitet kan öka förbränningen och ge störra marginaler vid ett viktminskningsarbete. Vid ett rörelsehinder är möjligheten till rörelse, motion och träning begränsad vilket gör att man inte får den extra skjuts som skulle behövas. Det gör också att det finns mindre marginaler och möjligheter att äta "det där lilla extra".
Jag har tidigare svarat på frågor om viktminskning, gå gärna tillbaka och läs vad som står. Aldeles i början finns ett långt och utförligt svar med länktips till bra sidor om viktminskning och allmäna råd och tips om kosten.
Det du behöver göra först och främst är att se över vad du äter en normal vecka. Hur stor del av ditt intag består av proteinrika livsmedel som kött, fisk, potatis, bönor/linser m.m., hur stor andel består av kolhydratrika livsmedel som bröd, pasta, potatis, ris osv, hur stort är ditt intag av fett och vilken typ av fett är det du äter? Och hur stor andel består av, ursäkta uttrycket, rent "skräp"?
Och framförallt, hur stor andel av ditt matintag består av frukt och grönsaker?
När du gjort den kartläggningen så börjar du med att plocka bort så mycket som möjligt av "skräpet", dvs godis, fikabröd, läsk, saft osv. Behåll NÅGOT som du tycker extra mycket om och bestäm att du får äta det 1 dag i veckan i en begränsad mängd.
Sedan ser du över fördelningen mellan protein, kolhydrater, fett och grönsaker. Det du ska göra nu är att öka upp andelen frukt och grönsaker så HALVA ditt dagsintag består av grönsaker och frukt, och grönsaker ska vara den övervägande delen. Sedan ska MINST 1/4 av ditt dagliga matintag bestå av proteinrika livsmedel och MAX 1/4 av kolhydratrika livsmedel. Se också till att fettet du äter hellst är vegetabiliskt, dvs kommer från olja, nötter, frön, avocado m.m.. Smör kan användas i mindre mängd men undvik härdade fetter - dvs vegetabiliska fetter som är hårda, t.ex. margarin.
Det sista tipset är att du ska sluta äta när du är mätt. Troligtvis äter du i dagsläget för stora portioner, och kroppen har lurats att tro att den behöver en stor mängd mat för att bli nöjd (jag vet inte hur det är i ditt fall, men det är vanligt vid övervikt). Börja med att äta ca. 2/3 av de portioner du tidigare har ätit, vänta sedan ca. 20 minuter efter du har ätit färdigt så mättnadskänslan hinner komma. Ät gärna långsamt också så blir det lättare för kroppen att känna mättnad. Om du fortfarande är hungrig 20 minuter efter att du slutat äta kan du fylla på med mer mat, och då främst grönsaker.
Angående motionen så kanske det finns någon motionsform du kan ägna dig åt? Här på PUFFA tränar personer som har alltifrån lätta till grava rörelsehinder. Ju gravare rörelsehinder man har desto mer anpassningar behövs, vilket kan göra att det är svårt att delta i motion och idrott utanför sjukvårdens regi. Exempel på motionsformer som passar många är simning och vattenträning, vilket gör att kroppen känns lättare att röra och övningarna lättare att utföra. Styrketräning är också något som är bra vid både viktminskning och MS, motionscykling kanske fungerar bättre för dig än promenader? Fundera över vad du klarar av att göra och vad du tycker är roligt, motion kan göra mer än bara hjälpa dig gå ner i vikt.
|
| Träning vid fibromyalgi, vibrationsträning. |
Jag är en tjej som lider av fibromyalgi och undrar vilken träning som är den bästa för mig?
Jag har svårt att gå längre promenader så jag undrar om vibrationsträning skulle vara något för mig? |
| |
Jag har hört runt med sjukgymnaster som arbetar med kroniska smärtproblem och ingen av dem har någon egen erfarenhet av vibrationsträning vid fibromyalgi. Motion och rörelse i lagom dos är alltid bra vid fibromyalgi, och vad som fungerar bra varierar från person till person. Min rekommendation till dig blir att prova. Kontakta något ställe i din närhet som har vibrationsplattform, det blir vanligare och vanligare. Om du bor i Stockholmsområdet är du välkommen att kontakta mig på PUFFA träningscenter så kan du få prova på den plattform vi har hos oss.
OM du skulle få obehag av att stå på en vibrationsplattform kommer dessa obehag att vara av övergående karraktär, t.ex. mer smärtor för stunden, trötthet eller dylikt. Jag ser ingen risk för långvarig försämring. Om vibrationsträningen fungerar bra tror jag att det kan vara en metod som ger smärtlindring och förbättrat allmäntillstånd, då kanske i kombination med någon annan lämplig träningsform som promenader, simning eller liknande.
|
| Jag har fått diagnosen LGMD2i, vet du om man kan träna i någon form? För många år sedan så testade jag Kortison, men det gav inget. Hur ser det ut nu, finns det någon medicin? |
| |
Det går jättebra för dig att träna. Det viktiga är att du hittar en nivåsom känns lagom för dig utifrån din nuvarande kondition och ditt funktionshinder. Styrketräning för de svaga muskelgrupperna är bra, men kräver en fin balansering av motståndet så musklerna inte blir övertränade.
Träningsnivån ska vara måttlig och det ska inte bli träningsvärk efteråt. Det är bättre med flera kortare och lättare pass i veckan än några få och intensiva. Kondition är också viktigt att träna, och konditionsträning ger ofta även en styrkehöjande effekt. Om du är osäker, ta kontakt med en sjukgymnast för rådgivning. Ibland kan det ta tid att hitta någon som känner sig säker på just ditt funktionshinder, men ta då kontakt med flera och uppmana den sjukgymnasten du träffar att ta kontakt med någon som kan mera.
Att vara aktiv i det dagliga livet kan ibland vara tillräckligt ansträngande när man har ett funktionshinder, men ofta finns det möjlighet att vara ytterligare fysiskt aktiv. Att träna extra på vardagsgöromål som man vill bli bättre på är bra tips, till exempel om man vill stå stadigare för att t.ex. kunna dra upp byxorna efter ett toalettbesök eller kunna laga mat vid spisen så ska man träna på att stå.
Ofta finns det en rädsla för träning och fysisk ansträngning vid muskelsjukdomar. Men generellt kan man säga att för lite träning lika skadligt som för mycket träning.
Om du vill ha mera information om Limb-Girdle så kan jag rekommendera dig
att läsa informationen på
http://www6.goteborg.se/agrenska/nyhetsbrev/alla_u
tgavor_files/Limb%20Girdle.pdf
. Skriften är skriven för barn och ungdomar, men mycket av informationen
i den gäller även vuxna.
Du kan också vända dig till Socialstyrelsen: Socialstyrelsen
informationsfoldrar
E-post: sos.order@special.lagerhus.se
Internetadress: http://www.sos.se/smkh
Frambu, center för sällsynta funktionshinder.
Internetadress: http://www.frambu.no
Vad gäller medicinering kan, och ska, jag inte svara då jag är sjukgymnast utan kunskap och utbildning i medicinering. Du bör vända dig till din läkare med frågor om medicinering, men då jag vet att kompetensen för muskelsjukdomar varierar runt om i landet så förstår jag att du söker svar på annat ställe. Be din läkare kontakta vuxenhabiliteringsteamet på Huddinge sjukhus/Danderyds sjukhus i Stockholm eller Sahlgrenska i Göteborg så kan din läkare prata med specialister kring din medicinering.
|
| Träning för personer med svår tonusväxling? |
Förstår att Du jobbar på P.U.F.F.A Träningscenter och att Du därmed träffar många personer med olika funktionshinder. Har Du några bra konkreta träningstips för personer med svår tonusväxling?
Personen ifråga har tidigare prövat dragapparat utan vikter men all träningsutrustning med rörligt material fungerar ju inte vid tonusväxling. Här bör vi ju jobba med att stabilisera och då är det ju närmast statisk träning som gäller, eller? |
| |
Alla personer som kommer till PUFFA träningscenter får ett personligt utformat aktivitetsprogram utifrån diagnos, problematik och målsättning.
För personer med tonusväxling så gäller att hjälpa dem(om det behövs) att
hitta sitt eget sätt att göra rörelser så skonsamt som möjligt och
förhindra att de kommer i ytterlägen. Det finns de som tränar här på PUFFA som har styrketränat i maskinerna, men då har det varit mycket viktigt med att instruera rätt så att de inte sliter på kroppen istället. Aldrig tex. armrörelser bort från kroppen utan in mot kroppen. Vissa har vi kommit fram till inte bör styrketräna i maskinerna därför att tonusväxlingen är så stark att det är omöjligt att förhindra okontrollerade ytterlägen. De manuella behandlingar vi ger är ofta att ge manuellt motstånd för att stabilisera/styrketräna. Ofta har dessa deltagare ont i nacke/axlar och då har jag behandlat detta.
Så för att svara lite kortare på din fråga så låter det som du är inne på ett bra tankespår. Det svåra för dessa personer är att isolera rörelserna och kontrollera en kroppsdel i taget. En viktig del är stabilitet i kroppen, men också avslappning.
Om du har fler frågor är du välkommen att ringa till oss på PUFFA träningscenter på telefon 08-690 60 51 och prata med någon av oss
sjukgymnaster.
|
| Vad behövs för att träna på puffa? |
| |
PUFFA består av två träningsverksamheter, en för ungdomar 13-25 år och en för vuxna från ca. 20-65 år. Dessa två verksamheter har delvis olika målgrupp och upplägg.
Ungdomsverksamheten:
Ungdomsverksamheten bygger främst på träning i det handikappanpassade
gymmet. För att få träna på ungdomsträningen ska man vara mellan 13 och 25år gammal och inskriven på ett habiliteringscenter i Stockholm. Där tas
kontakt med PUFFA via det egna habiliteringscentret.
Vuxenverksamheten:
Vuxenverksamheten bygger på intensivträningsperioder om 6-8 veckor, antingen enbart i gymet eller med sjukgymnast och arbetsterapeut. Där tränar man mot de mål man själv sätter upp och får hjälp av sjukgymnaster,
arbetsterapeuter och gympersonalen. PUFFA vuxen vänder sig till alla vuxna som har "grava och varaktiga" rörelsehinder.
Det är väldigt svårt att säga vad som räknas som "gravt". Ett exempel är att man inte kan träna på ett vanligt gym pga de rörelsehinder man har, att ett vanligt gym inte är tillräckligt tillgängligt eller att man har andra behov som inte kan tillgodoses på ett vanligt gym. Ett annat exempel är att man har ett rörelsehinder och behöver hemtjänst eller assistans mer än 20 timmar per vecka.
Rörelsehindret ska också vara varaktigt, dvs ingenting som läker av sig själv så man blir fullt återställd. De vanligaste diagnoserna hos de som tränar på PUFFA är Stroke, MS, Traumatisk hjärnskada och CP-skador, men alla diagnoser tas emot. Exempel på mindre vanliga diagnoser är Muskelsjukdomar, Parkinsonvarianter, Friedrich ataxi och omfattande amputationer.
För att komma till PUFFA krävs ingen remiss och PUFFA har hela Stockholms län som upptagningsområde. Man ringer helt enkelt till PUFFA och berättar att man är intresserad av träning. Då ställer personalen lite frågor för att få en bild av rörelsehindret och motivationen för träning. Sedan bokas ett studiebesök på PUFFA där man tittar på lokalerna och pratar med personalen. Syftet med studiebesöket är både att du som söker till PUFFA ska få en bättre bild av verksamheten och se om den motsvarar de önskemål du har. Syftet är även att personalen på PUFFA ska få en bild av vilka behov och önskemål du har och därigenom bedömma om PUFFA är det bästa stället för dig att träna på, eller om det finns andra verksamheter i Stockholm som bättre motsvarar dina önskemål och behov.
För mer information om PUFFA träningscenter, besök hemsidan
http://www.habilitering.nu/puffa
|
|
|
|
|
