Hej!

Tack för ditt initierade mail om tillgänglighet.

Aurora! Du behöver inte vara orolig. Min och Centerpartiets ståndpunkt är klar och fast: Samhället ska vara tillgängligt för alla! Detta är något jag drivit länge i mina olika politiska uppdrag och detta har också Centerpartiets högsta beslutande organ – partistämman – slagit fast. Stämman har också slagit fast Centerpartiets ståndpunkt att bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska betraktas som en diskrimineringsgrund och omfattas av diskrimineringslagstiftningen.

Vad CUF:s ordförande säger och skriver ändrar inte Centerpartiets hållning. CUF är en egen organisation med egna stadgar och egna demokratiskt valda företrädare som deltar i samhällsdebatten av egen kraft.

Mer arbete återstår för att nå ett tillgängligt samhälle. Många hinder behöver övervinnas – både trösklar och missuppfattningar. Samhället behöver sådana som du, som engagerar dig och visar handlingskraft. Tack för det – och tack för att du skrev till mig. På var sitt håll fortsätter vi våra strävanden mot ett gemensamt mål - ett samhälle som är tillgängligt för alla.

Vänliga hälsningar
Kenneth Johansson, riksdagsledamot (c)

-----

Sjukvårdsreform där, tillgänglighet här.

Riksdagsledamoten Kenneth Johansson säger i sitt svar till mig att jag inte behöver vara orolig för Centerns syn på tillgänglighet. Men jag är orolig. Om Kenneth Johansson menar allvar i sin strävan efter ett tillgängligt samhälle borde han också vara bekymrad över de yttringar som framförs från Centerpartiets ungdomsförbund.

Visst är CUF en egen organisation som inte beslutar över Centerpartiet. Men ett medlemskap i CUF är ett steg längs en väg som leder in i Centerpartiet. Magnus Andersson, ordförande i CUF, och hans gelikar är nästan framme. De befinner sig på tröskeln in till C och kommer snart ha stort inflytande över partistämman som Kenneth Johansson nämner.

Den inställning till personer med funktionsnedsättningar, tillgänglighet och särbehandling som Magnus Andersson och hans CUF-kollegor gett uttryck för får mig att tänka på det massiva motståndet mot allmän sjukvårdsförsäkring som Barack Obama tampas med i USA just nu.

Här i Sverige har vi CUF, framtidens centerpartister, som påstår att den där extra kvadratmetern för rörelsehindrade är en starkt bidragande orsak till bostadsbrist och höga hyreskostnader. Människor med funktionsnedsättningar görs till måltavlor. Tankar som ”Varför ska vi behöva lida för deras skull?” och ”Varför ska deras problem bli våra?” dyker lätt upp. Magnus Andersson har själv skrivit att han anser att personer med funktionsnedsättningar själva ska bekosta tillgänglighet i bostäder.

Precis samma resonemang ligger bakom motståndet mot sjukvårdsreformen i USA. ”Varför ska vi betala för dem?” ”Varför ska jag betala skatt som används till något som jag själv inte utnyttjar?”

Av solidaritet och på grund av den visa insikten om att det som drabbar grannen i dag kan drabba mig i morgon såklart! Vi kan hamna i precis samma situation som dem. Och ni kan komma att tillhöra oss.

Med den gamla sanningen i åtanke borde det inte vara så svårt att inse fördelarna med att leva i ett samhälle där alla hjälps åt med att bidra till rättvisa och att alla ska ha möjlighet till en dräglig livsstituation.

Jag föredrar att leva i ett land som är tillgängligt för alla och där alla har rätt till sjukvård. Om vi tillsammans hjälps åt kostar det var och en av oss några kronor. Annars kostar det dem som inte har råd att finansiera tillgänglighet och sjukvård på egen hand deras livskvalitet och i värsta fall liv.