Ska till stockholm 1-3/11 åker på morgonen 1/11 och hemma 3/11 eftermiddag.

Självklart vill jag och min pojkvän göra denna resa själva och att han jobbar då kanske ca 46h men blir ledig ca 3 dagar före resan samt efter.

Är detta helt omöjligt pga arbetstidslagen? Vill så gärna göra något "normalt" bara vi två och speciellt nu när han kan hjälpa mig med det som behövs.

Ass samordnaren strular och tycker det behövs en till ass men både jag o pojkvän tycker vi klarar oss. Fan ledsen jag blir asså.
Har KFO

Om det blir problem med arbetstidslagen och ni inte vill ta med någon annan assistent, så får väl din kille helt enkelt "jobba gratis" de överskjutande timmarna (om det nu blir sådana). Om han själv tycker att han orkar, så verkar det vara den smidigaste lösningen...

Eller så gör ni ett byte med övriga assistenter men skriver som de skulle ha jobbat på tidrapporten. Inte heeelt PK kanske, men så brukar jag göra.

Anonym skrev: Eller så gör ni ett byte med övriga assistenter men skriver som de skulle ha jobbat på tidrapporten. Inte heeelt PK kanske, men så brukar jag göra.

Om du menar att pojkvännen ska få betalt och assistenterna tvingas till bedrägeri, så är det nog smartare att tipsa om sånt via mail. Nu är du ju iofs anonym, så du kanske bara är någon som är ute efter att ställa till rabalder . Får nastan hoppas på det med tanke på att assistansreformen ifrågasätts på en del sätt...

Anonym skrev: Eller så gör ni ett byte med övriga assistenter men skriver som de skulle ha jobbat på tidrapporten. Inte heeelt PK kanske, men så brukar jag göra.

Jag kom på att jag kanske missuppfattade dig i mitt tidigare svar. Förtydliga gärna hur du menar lite mer...

Om din anordnare har Kfos avtal så finns där avtalat om att arbetstidslagen kan brytas vid resor, så då kan man ta med en ass, men man måste ju tänka på att om man behöver mycket hjälp på natten så kan ass bli för trött, det gäller ju även anhöriga.

Jag åker nästan alltid bara med en ass, oftast med min sambo eftersom han är den som klarar allt som struliga bilar, permo som stannar, klara att se när jag mår dåligt osv. Då får de andra assarna ta hans pass före och efter resan så de får sina timmar ändå.
'Om din anordnare har annat avtal så skriv bara dagtiden som asstid så "vilar" din kille på natten även om han hjälper dig, så gör vi med för att spara timmar, jag har inte så många nattimmar som jag behöver och då får maken ställa upp ändå.

Jo vi har kfo så jag ska kolla upp det. Brukar ändå alltid byta eftersom assen som inte följer med förlorar tid så då får de ta hans pass innan o efter så alla gör sina timmar. dvs han blir ledig 1-2 dagar före och 3 dagar efter.

Om jag nu inte skulle skriva upp tid dvs han jobbar gratis vad säger fk om det? Skulle ju se ut som om jag "klarat mig själv" på tidsredovisningen då det egentligen är så att han jobbar gratis, har ju som ass sovande jour osv

Ja du, det är baske mig inte lätt med byråkrati. Om din kille skriver ett intyg på att han har jobbat gratis, så borde det kanske godkännas? Har du kamera i mobilen, så kan ni ju dokumentera med den också. Ärligt talat så tror jag inte att det blir problem med Fk, när det gäller så kort tid. Säker kan jag förstås inte vara, och är det någon som fått problem efter en liknande situation så får de gärna berätta. Är du orolig så kan du ju helt enkelt ringa till Fk och höra hur de ställer sig i frågan...

Jag klarar mig aldrig själv men har ju inte assistans hela tiden just för att jag har en man.
Fk bryr sig inte, skriv bara en förklaring på ass. räkningen, typ: var på resa med partner, han arbetade enl. ATL resten av tiden ställde han upp för att vi skulle få några dagar ifred.
Men har ni Kfo bör det inte vara något problem, jobb 8-24 sen jour 24-8, om du har timmar nog.

Till sidans topp

Jag ska resa ca 50 mil till semester och stanna i 10 dagar och har 2 som ska jobba. Den ena åker med mig i egen bil och den andra är redan där när jag kommer. Kan då båda få resersättning för dit resan? På min hemresa är den ass som följde med mig på min ditresa också med och den andra har redan åkt hem. Kan båda då få ersättning för hemresan?

Hur fungerar det med traktamente?
Får båda assarna en bestämd summa per dag för måltider mm (vad ingår) eller är det kvitton som gäller?

Det kommer inte vara dubbel ass utan när den ena jobbar så är den andra ledig, får dom betald mat även då dom är lediga, på resan?

Får dom en viss summa i ersättning eftersom dom är på resa per dag?

Jag är helt ny på sådant här och är tacksam om någon vill ge ett enkelt men utförligt svar så snabbt som möjligt!

Jag har inte svar på alla dina frågor, men hittade detta angående traktamente. Detta är vad Skatteverket säger:

Traktamente

Traktamente är en ersättning som man som anställd kan få av sin arbetsgivare när man reser i tjänsten. Traktamentet ska täcka de ökade levnadskostnaderna under tjänsteresan, dvs. utgifter för logi, högre måltidskostnader än vanligt och diverse småutgifter.
Ett traktamente som inte är högre än vissa avdragsgilla schablonbelopp brukar kallas "skattefritt traktamente". Den anställde måste alltid övernatta minst en natt för att arbetsgivaren ska kunna betala ut ett skattefritt traktamente. Det krävs också att den anställde reser till en plats som ligger mer än 50 kilometer från den vanliga arbetsplatsen och mer än 50 kilometer från bostaden.

Lägre traktamente om arbetsgivaren betalar måltiderna

Om arbetsgivaren betalar för måltiderna under tjänsteresan får den anställde lägre traktamente. Läs mer om det i broschyren Traktamente och andra kostnadsersättningar (SKV 354), på sidan 3 om inrikes resor och på sidan 4 om utrikes resor.

Läs vidare: http://www.skatteverket.se/privat/skatter/arbetein
komst/traktamente.4.dfe345a107ebcc9baf80006547.htm
l

Har du en anordnare så tycker jag faktiskt att de borde kunna sådant här, och kunna hjälpa dig med detta. Du bör också upprätta ett reseavtal med assistenterna om vad som gäller, och hur mycket de ska arbeta osv. Så slipper du tjafs under resan, för att det blivit missuppfattningar från någon sida. Du kan ju själv ringa till Skatteverket och kolla om du inte får någon vettig hjälp.

Hoppas det blir en trevlig resa !

Lotta E skrev: Har du en anordnare så tycker jag faktiskt att de borde kunna sådant här, och kunna hjälpa dig med detta. Du bör också upprätta ett reseavtal med assistenterna om vad som gäller, och hur mycket de ska arbeta osv. Så slipper du tjafs under resan, för att det blivit missuppfattningar från någon sida. Du kan ju själv ringa till Skatteverket och kolla om du inte får någon vettig hjälp.

Håller med Lotta. Olika anordnare sköter detta på olika vis, så enklast är nog att prata direkt med den du anlitar.

Till sidans topp

Vill resa både kortare och längre resor men vet inte hur man gör för att få ihop det med assistansen. Ingen assistent ska ju behöva förlora timmar pga att jag reser och assistenten blir ledig. Ger man assistenter som blir lediga pga min resa ersättning från min omkostnad under perioden eller ska de helt enkelt finna sig i att dem kan bli lediga?
Hur får man isf assistenter att stanna kvar om de inte vet hur deras inkomst kommer vara? Det kan ju bli väldigt otryggt för assistenten.

De som är med på resan jobbar ju mer den perioden och behöver ledigt före och efter. De som blir hemma blir ju lediga rese-perioden och jobbar mer före och efter när reseassistenter är lediga

Brukare79 skrev: De som är med på resan jobbar ju mer den perioden och behöver ledigt före och efter. De som blir hemma blir ju lediga rese-perioden och jobbar mer före och efter när reseassistenter är lediga

Det går att göra så, men det är inte alltid självklart att det är eller görs så. Det beror dessutom på hur man är anställd. Är assistenterna bara timanställda utan tjänstgöringsgrad, så behöver brukaren bara säga till 14 dagar innan resan att assistenterna inte behövs under den perioden. Då står assistenten helt plötsligt utan inkomst. Detta är inte helt ovanligt, jag har råkat ut för det några gånger. Naturligtvis så får man svårt att behålla assistenter om man gör på det sättet. En del tycks tyvärr inte bry sig, då anställer de bara en ny istället .

Det bästa är väl om man kan ha lång framförhållning och försöka schemalägga så att alla får sina timmar och kan jobba på ett sätt som fungerar även med deras "privatliv". Rådgör med assistenterna och eventuell anordnare om vad som funkar smidigast är mitt tips.

Lotta E skrev: Det går att göra så, men det är inte alltid självklart att det är eller görs så. Det beror dessutom på hur man är anställd. Är assistenterna bara timanställda utan tjänstgöringsgrad, så behöver brukaren bara säga till Precis som du skriver så är man timanställd utan tjänstgöringsgrad så behöver brukaren bara säga till. Så vad är då problemet undrar jag?? Har man själv valt att ha en sådan anställning så ligger man ju egentligen inte under schema läggning och vet om att ens arbetstider kan variera från månad till månad och så även inkomsten Det bästa är väl om man kan ha lång framförhållning Det är väl alltid bra för vem som när det gäller resor, men åter igen anser jag att är man som assistent tim anställd så får man räkna med att man inte kan vara säker på sin inkomst för varje månad och varför måste man ha lång framförhållning om man som brukare hittar en rest resa och man har två veckor på sig att fixa för dem som har tillsvidare anställning. Så länge man alltid håller sig inom lagens ramar gällande de avtal som sina tillsvidare anställda assistenter går på så tycker jag inte att man måste tänka på alla.....man skall ju kunna leva det liv man önskar....

Anna skrev: Lotta E skrev: Det går att göra så, men det är inte alltid självklart att det är eller görs så. Det beror dessutom på hur man är anställd. Är assistenterna bara timanställda utan tjänstgöringsgrad, så behöver brukaren bara säga till Precis som du skriver så är man timanställd utan tjänstgöringsgrad så behöver brukaren bara säga till. Så vad är då problemet undrar jag?? Har man själv valt att ha en sådan anställning så ligger man ju egentligen inte under schema läggning och vet om att ens arbetstider kan variera från månad till månad och så även inkomsten Det bästa är väl om man kan ha lång framförhållning Det är väl alltid bra för vem som när det gäller resor, men åter igen anser jag att är man som assistent tim anställd så får man räkna med att man inte kan vara säker på sin inkomst för varje månad och varför måste man ha lång framförhållning om man som brukare hittar en rest resa och man har två veckor på sig att fixa för dem som har tillsvidare anställning. Så länge man alltid håller sig inom lagens ramar gällande de avtal som sina tillsvidare anställda assistenter går på så tycker jag inte att man måste tänka på alla.....man skall ju kunna leva det liv man önskar....

Jo, fast det måste ju finnas de som är villiga att ställa upp på de villkor som finns för assistenter. Jag kunde inte leva det liv jag önskade som assistent och det blev min familj lidande av. Att kunna leva det liv man önskar är väldigt få förunnat överhuvudtaget. Min sammanfattning av mina år som assistent är, att jag har aldrig jobbat så hårt för så lite pengar och fått så lite uppskattning för det arbete jag gjort. Jag är (var) nog galen...

PS. Fast lite kul har jag haft det också, och lärt mig en del om hur människor fungerar. Lärdomar som jag nog kan ha nytta av i framtiden...

PPS. Jag gillar att resa också och har gjort det en del. Hade tom råd att resa när jag levde på studiemedel och jobbade lite extra. Under mina år som assistent har jag själv dock inte haft råd med sådant. Assistenter har nämligen inte någon laglig rätt till ett "liv som alla andra". Lite bättre anställningsvillkor kunde kanske ge dem det...

Redigerat 2011-08-26 22:11

Lotta E skrev: Jo, fast det måste ju finnas de som är villiga att ställa upp på de villkor som finns för assistenter. Jag kunde inte leva det liv jag önskade som assistent och det blev min familj lidande av. Att kunna leva det liv man önskar är väldigt få förunnat överhuvudtaget. Min sammanfattning av mina år som assistent är, att jag har aldrig jobbat så hårt för så lite pengar och fått så lite uppskattning för det arbete jag gjort. Jag är (var) nog galen... PS. Fast lite kul har jag haft det också, och lärt mig en del om hur människor fungerar. Lärdomar som jag nog kan ha nytta av i framtiden... PPS. Jag gillar att resa också och har gjort det en del. Hade tom råd att resa när jag levde på studiemedel och jobbade lite extra. Under mina år som assistent har jag själv dock inte haft råd med sådant. Assistenter har nämligen inte någon laglig rätt till ett "liv som alla andra". Lite bättre anställningsvillkor kunde kanske ge dem det... Redigerat 2011-08-26 22:11

Men en assistansberättigad har väl bara rätt att åka på resa om den själv har råd?
Inget man har beviljat enligt LSS? Goda levnadsvillkor Liv likt andra. Visst men alla andra har inte råd med resor. Men rätt att äta, klä sig, gå på dass har man rätt till

Däremot ska ens hjälpbehov inte vara ett hinder.
Jag har ass, men inte råd att resa för min inkomst är för låg.

Lotta E skrev: Jo, fast det måste ju finnas de som är villiga att ställa upp på de villkor som finns för assistenter. Jag kunde inte leva det liv jag önskade som assistent och det blev min familj lidande av. Att kunna leva det liv man önskar är väldigt få förunnat överhuvudtaget. Min sammanfattning av mina år som assistent är, att jag har aldrig jobbat så hårt för så lite pengar och fått så lite uppskattning för det arbete jag gjort. Jag är (var) nog galen... PS. Fast lite kul har jag haft det också, och lärt mig en del om hur människor fungerar. Lärdomar som jag nog kan ha nytta av i framtiden... PPS. Jag gillar att resa också och har gjort det en del. Hade tom råd att resa när jag levde på studiemedel och jobbade lite extra. Under mina år som assistent har jag själv dock inte haft råd med sådant. Assistenter har nämligen inte någon laglig rätt till ett "liv som alla andra". Lite bättre anställningsvillkor kunde kanske ge dem det... Redigerat 2011-08-26 22:11

Gällande anställningsvilkor så får jag nog säga att det handlar nog tyvärr om vilket företag man väljer att vara anställd inom, eller om man väljer kommun. Det är ju olika anställnings vilkor och förmåner på olika ställen lika så gällande löner. Många jag känner har mkt goda anställningsvilkor och mkt bra löner. Långt bättre än vissa assistansbolag, så som sagt det är olika på olika ställen och det gäller att sjläv se om sitt hus....

Fast månadslön har mina med fast tjänstgöringsgrad. Då diffar enbart ob, och man kan pussla mellan månder.

Till sidans topp

Jag ska åka bort, jag, mitt barn och en assistent till mina föräldrar nästa torsdag till torsdagen som kommer.
På torsdag när vi rest långt så kommer ass. få bo på hotell från senast 22-10 dagen efter. Sedan sover hon antingen i eget rum eller med min dotter, och vissa nätter ska en förälder hjälpa mig. sedan på söndagen så ska hon bo på ett lyxigare hotell och sedan sover hon hos oss tills vi åker kl. 11 på torsdagen. När vi kommer hem tar en annan ass. vid.
Under dagarna kommer jag att behöva vila en hel del och hon kommer att kunna vara ensam nu och då och även jag. Denna veckan fom. i morgon och veckan nu innan hon börjar på torsdag kl. 09.30 den dagen vi åker så är hon ledig, alltså 8 dagar innan också börjar hon kl. 9.30 i stället för kl. 7 som de brukar göra. Efter resan är hon ledig i 4 dagar.
Nu säger assistentbolaget att vi ska skriva ett resekontrakt och att hon måste ha 9 timmars dygnsvila varje natt. Detta begränsar mitt liv och det kommer inte bli så roligt. Jag har inte så friska föräldrar och en av dem kommer att ha gipsad arm.
Förrut har dem sagt från ett annat assistasbolag att de ska vara lediga före och efter, och då behöver man inte ha exakt 9 timmars vila varje natt om man är ledig lite här och där på dagen och kan gå undan.
Vad tycker ni och har ni några synpunkter eller erfarenheter ang. detta?
För ass. är det ok, men jag vill inte göra ngt olagligt eller skriva på ngt jag inte kan hålla. Är det så med vilotiden kommer jag ju inte kunna åka bort över en helg med någon ass. heller. Jag tycker att detta blev jobbigt.
Hoppas ni kan hjälpa mig.
Tack!

När jag reser så kör jag alltid scheman i ifas schemakoll, har du tillgång till det
För när man reser så gäller lite andra regler enl kfo
Mina Ass måste i stort sett jobba dygnet runt när jag är ute o reser, dock högst 26 tim sen måste de ha vila

Schemakoll är jättebra, men förutsättningen är att ditt ass bolag har kfo o kommunal som samarbetspartner

Redigerat 2010-11-11 08:34

Nej, vad är det? Jag frågade nyss o då gällde 9 timmar per dygn fick jag veta. Men ska de i så fall ha en hel veckas ledighet pga resan om de ska ha 9 timmars vila samt ledighet efter. Nu kommer hon att få bli ledig ju men inte alltid 9 timmar men då kan hon ju gå undan några timmar lite här o var i stället, samt sova på natten. Jag tycker detta blev jobbigt. Jag sover inte 9 timmar. Hur får man det programmet? Vet inte hur jag ska göra då när jag ska på melodifestivalen för det blir superstruligt att resa med sitt barn och två stycken dessutom fu nkar det bara inte med alla att ta med sig dem och mugås så mkt, det skulle betyda att jag måste ta med mig ngn ny som inte funkar, föär då kanske jag är borta torsdag eller fredag-söndag.

Vilket kollektivavtal går dina ass under, vet du det?

Till sidans topp

Är det någon som har br tips på hotell/vandrarhem med hyfsad tillgänglighet i New Yotk? Ju billigare desto mer intressant!

Inte direkt billigt men... the Alex hotel.

Det var nåt annat hotell jag spanade in också... ska se om jag hittar den mail-konversationen så kan du ta ett eget beslut.

Till sidans topp

Jag undrar, hur gör alla andra?

Jag väger 35 kilo, har en muskelsjukdom och sitter i permobil med formgjuten sits. Offentliga toaletter har länge varit ett problem men aldrig som nu. Förut, när jag vägde mindre, la vi mig på golvet. En assistent orkade lyfta upp mig själv. Nu orkar de nog inte det, inte ens om de är två, och även om de gör det så är det ju ett mycket dåligt lyft för deras ryggar.

Nu får ass 1 lyfta mig, ass 2 ner byxorna. Efter själva toalettbesöket lyfter ass 1 upp mig från toan, ass 2 fäller ner locket där ass 1 sätter sig och lägger mig i knät samtidigt som h*n håller mig "sittande" (är mkt stel). Ass 2 drar upp byxorna och ass 1 sätter tillbaka mig i stolen. Eftersom ass 1 aldrig kan släppa mig sker detta i ett moment vilket är tufft för ass.

Att lägga mig i permon är svårt då jag har formgjuten sits.

Några andra alternativ, förutom mobil lyft, har vi inte.

Finns det någon här som har tänkt längre än vi?

Jag kan inte stödja på benen alls.

35 kilo är inte mycket, dom får väl gå på kurs och lära sej lyftteknik?

Ja, jo, precis.. Jag tycker inte att det borde vara en omöjlighet att klara. Jag hatar att känna mig låst till hemmet, eller behöva vända hem efter ett par timmar just bara pga toalettsituationen. Jag har bett om en kurs för lyftteknik. Du tycker alltså också att det vore fullt möjligt att de borde klara detta?

Anonym skrev: Ja, jo, precis.. Jag tycker inte att det borde vara en omöjlighet att klara. Jag hatar att känna mig låst till hemmet, eller behöva vända hem efter ett par timmar just bara pga toalettsituationen. Jag har bett om en kurs för lyftteknik. Du tycker alltså också att det vore fullt möjligt att de borde klara detta?

Ja, jag tycker verkligen att dom borde klara detta, men det kan ju vara ett fall av överbeskydd innom arbetsmarknaden, ingen ska ju behöva ta i tydligen.

När man har mig i famnen så att säga är det enda att man måste tänka på att inte slå i fötterna, då jag är väldigt känslig om dem (och nu kan man nog gissa vilken muskelsjukdom jag har, haha). Men det ska väl inte vara en omöjlighet liksom...

Finns väl de assistenter som får göra betydligt tyngre lyft än detta, misstänker jag...

Anonym skrev: När man har mig i famnen så att säga är det enda att man måste tänka på att inte slå i fötterna, då jag är väldigt känslig om dem (och nu kan man nog gissa vilken muskelsjukdom jag har, haha). Men det ska väl inte vara en omöjlighet liksom... Finns väl de assistenter som får göra betydligt tyngre lyft än detta, misstänker jag...

Dom flesta gör betydligt tyngre lyft i vardagen oavsett om dom är assistenter eller inte.

Anställ en lyftassistent. En som enbart är med och lyfter, typ en stark kille.

Du kan inte ha nån hjälp av Lätta Lyft-sele?

Ninnie skrev: Du kan inte ha nån hjälp av Lätta Lyft-sele?

Nej... Det tror jag inte. Kan inte sitta själv alls, har ingen som helst balans.

Anonym skrev: Jag undrar, hur gör alla andra? Jag väger 35 kilo, har en muskelsjukdom och sitter i permobil med formgjuten sits. Offentliga toaletter har länge varit ett problem men aldrig som nu. Förut, när jag vägde mindre, la vi mig på golvet. En assistent orkade lyfta upp mig själv. Nu orkar de nog inte det, inte ens om de är två, och även om de gör det så är det ju ett mycket dåligt lyft för deras ryggar. Nu får ass 1 lyfta mig, ass 2 ner byxorna. Efter själva toalettbesöket lyfter ass 1 upp mig från toan, ass 2 fäller ner locket där ass 1 sätter sig och lägger mig i knät samtidigt som h*n håller mig "sittande" (är mkt stel). Ass 2 drar upp byxorna och ass 1 sätter tillbaka mig i stolen. Eftersom ass 1 aldrig kan släppa mig sker detta i ett moment vilket är tufft för ass. Att lägga mig i permon är svårt då jag har formgjuten sits. Några andra alternativ, förutom mobil lyft, har vi inte. Finns det någon här som har tänkt längre än vi? Jag kan inte stödja på benen alls.

Har assistenterna klagat? Anser de att det är ett arbetsmiljö problem? Eller är det bara dina egna tankar om att det är besvärligt för dem??

Anna skrev: Har assistenterna klagat? Anser de att det är ett arbetsmiljö problem? Eller är det bara dina egna tankar om att det är besvärligt för dem??

Dels lite klagomål. Eller inte klagomål, men de tycker att det är riktigt tungt vissa av dem. Är typ en det funkar med nu, och hon kan ju inte alltid jobba. Och jag känner själv att inte alla klarar av det, ett par stycken jag har nu klarar inte av att göra ett manuellt lyft ens mellan stol och brits hemma, typ. Så jag undrar väl lite om det ÄR så att människor inte orkar sånt här, om jag bara haft "tur" med de som klarat av det, eller om jag ska sätta större krav vid anställning...

För det första borde väl en lyftteknik utbildning ingå åt dina assistenter och för det andra är väl 35 kg ingenting att lyfta? Hårdare krav på utbildning åt dina nuvarande ass och lite hårdare krav vid nyanställning kanske? Tycker det är hemskt att du ska känna dig låst i hemmet....

Henke27 skrev: För det första borde väl en lyftteknik utbildning ingå åt dina assistenter och för det andra är väl 35 kg ingenting att lyfta? Hårdare krav på utbildning åt dina nuvarande ass och lite hårdare krav vid nyanställning kanske? Tycker det är hemskt att du ska känna dig låst i hemmet....

Lyfttekniksutbildning är på gång. De har ju lärt sig hur man ska lyfta mig, för man kan bara hålla på ett sätt liksom. Håller på att nyanställa nu och det är svårt att hitta någon som orkar lyfta. Jag fattar inte det. Men men... JA, det är hemskt att känna sig låst hemma..!

Anonym skrev: Jag undrar, hur gör alla andra? Jag väger 35 kilo, har en muskelsjukdom och sitter i permobil med formgjuten sits. Offentliga toaletter har länge varit ett problem men aldrig som nu. Förut, när jag vägde mindre, la vi mig på golvet. En assistent orkade lyfta upp mig själv. Nu orkar de nog inte det, inte ens om de är två, och även om de gör det så är det ju ett mycket dåligt lyft för deras ryggar. Nu får ass 1 lyfta mig, ass 2 ner byxorna. Efter själva toalettbesöket lyfter ass 1 upp mig från toan, ass 2 fäller ner locket där ass 1 sätter sig och lägger mig i knät samtidigt som h*n håller mig "sittande" (är mkt stel). Ass 2 drar upp byxorna och ass 1 sätter tillbaka mig i stolen. Eftersom ass 1 aldrig kan släppa mig sker detta i ett moment vilket är tufft för ass. Att lägga mig i permon är svårt då jag har formgjuten sits. Några andra alternativ, förutom mobil lyft, har vi inte. Finns det någon här som har tänkt längre än vi? Jag kan inte stödja på benen alls.

Du skriver att ngn mobil lyft finns inte. är det ett alternativ att köpa in en o ha en hygiensele till så man kan få av och på byxorna?

Jag använder alltid mobil lyft på offentlig toa, måste dock alltid ta m egen så man måste "kånka" med den, brukar ha min liggandes i min bil. sen kan mina ass klä på mig permon när jag lägger mig ner så mkt de bara går,men vi har även testat att dra ner o upp byxor i selen o de funkar...

har oxå en muskelsjukdom men inte stel eller sitter i formgjuten sits

Själv ska jag, öh... någon annan (Stefan känns som en lämplig kandidat av någon anledning )..., snickra till nåt liknande denna:

http://www.spinalistips.se/tips-mobil-toalett-1062
.html

Jessma skrev: Själv ska jag, öh... någon annan (Stefan känns som en lämplig kandidat av någon anledning )..., snickra till nåt liknande denna: http://www.spinalistips.se/tips-mobil-toalett-1062 .html

Vilken genialisk liten uppfinning!

Vill bara påpeka att 35 kg inte är mycket vikt på en människa, men det är tungt om det handlar om att andra (särskilt tjejer) ska lyfta hela vikten. Då blir det ganska säkert arbetsskador snart.
Men oftast handlar det om att man ska förflytta, att det finns sätt att göra det på så att man inte får 35 kg i armarna, utan kanske 15-20 eller mindre. Så det är jättebra att ni har en utbildning i ämnet på gång!
Var tydlig vid anställningen, att lyft och förflyttningar ingår. Ge ordentligt med introduktion till nya med dem som klarar av det.

Till sidans topp

Hej

Håller på med ett arbete där jag undersöker möjligheterna att förbättra SL's informationssystem, så att det ska bli enklare för funktionshindrade att utnyttja lokaltrafiken.
Skulle vara trevligt om någon här med funktionshinder har erfarenhet av att resa med SL och vill svara på några frågor

Hur mycket åker du med SL? Varför?

Vad skulle behövas för att du skulle åka mer?

Vilken information behöver du för att resa med SL?

På vilket sätt tar du till dig denna information?

Vill du få tillgång till mer information?

Kan man göra informationen mer lättillgänglig?

Vilka problem stöter du på i resandet?

Orkar någon svara så tackar jag ödmjukast för det!
MVH Fredrik

Redigerat 2010-03-06 23:10

Flh1 skrev: Hur mycket åker du med SL? Varför?

När jag behöver och ska till ställe inom T-banenätet.
Allt ifrån flera dagar samma vecka till inget på en månad.

Flh1 skrev:Vad skulle behövas för att du skulle åka mer?

Mindre skillnad mellan tåg och plattform. Har ramp med mig. Men det skulle vara enklare om jag slapp det momentet när jag ska in eller ur ett tåg under rusning.

Flh1 skrev:Vilken information behöver du för att resa med SL?

Om hissarna fungerar

Flh1 skrev:På vilket sätt tar du till dig denna information?

Ibland står det på sl.se

Flh1 skrev:Vill du få tillgång till mer information?

Ja. Och uppdaterad information.

Flh1 skrev:Kan man göra informationen mer lättillgänglig?

Gärna via sl.se och en sms-tjänst där man i förväg väljer via nätet sin resrutt och får sms om någon hiss, tåg inte fungerar.

Flh1 skrev:Vilka problem stöter du på i resandet?

Alla stressade som helst klättrar över en när man ska ut ur tåget.
Dessutom behöver inte jag få ett föredrag av någon hur jag kan ta mig i eller ur snabbare. Att köra rullstol är inte som att köra bil, barnvagn eller gå.
Bedömer jag att ett visst ställe är säkrare så är det smart att lita på mig. Jag vill varken utsätta mig, min PA eller någon annan för någon ökad risk.
Om jag fastnar i dörren så lär allt ta mycket längre tid än om jag får köra av några cm mot mitten av dörren!

Ur min dagbok http://www.morticia.se/2010.shtml
Onsdag 24/2-10
Kl 15:00
Trött, frusen. Måste på med massa vinterkläder. T-banan är ingen varm plats! (Trots närheten till jordens heta mitt)
Resan till stan gick bra. Rampen är smidig.
Men en del blir sura. Jag tycker också det är irriterande att behöva ha med en ramp. Men det är inte jag som fixat tåg som inte passar till perrongerna!
Mat på Burger King vid Odenplan
Sen handla på Coop och sen till BOSSE
Kl 21:30
Äntligen hemma.
Av säkerhetsskäl åker jag helst T-banan.
Kom hem till Rinkeby, upptäckte att hissen från perrongen till gångbron inte fungerade så jag fick ta en omväg till nästa station Tensta och sen tillbaka till andra perrongen med en annan hiss. Nervöst, båda hissarna kan ju faktiskt vara trasiga! Min fina lilla ramp klarar inte trappsteg!
Men den är bra bro mellan tåget och perrongen.
Sånt irriterar...

Efter att hunnit åka många tåg (blå + gröna) under en eftermiddag-kväll så undrar jag lite så där varför så många fortfarande inte kommit på att det går snabbare att komma in i tåget om de som ska av går av först!

Även om personen har rullstol och ramp!
Visst önskar jag att rampen inte skulle behövas.
Men det är för stort avstånd mellan tåget och perrongen. Och jag vill helst inte fastna!
Låt avstigande passagerare gå av först!
Det underlättar väldigt mycket. Även för dig!

Redigerat 2010-03-07 00:38

Tack så mycket för dina svar Morticia

Har en följdfråga.

"Flh1 skrev: Vill du få tillgång till mer information?

Ja. Och uppdaterad information."

Jag har förstått att det är viktigt med information angående hissarnas funktionalitet(även att de bör hållas fräschare). Är det någon mer specifik typ av information som skulle vara till nytta för dig?

MVH Fredrik

Redigerat 2010-03-08 22:49

Flh1 skrev: Tack så mycket för dina svar Morticia Har en följdfråga. "Flh1 skrev: Vill du få tillgång till mer information? Ja. Och uppdaterad information." Jag har förstått att det är viktigt med information angående hissarnas funktionalitet(även att de bör hållas fräschare). Är det någon mer specifik typ av information som skulle vara till nytta för dig? MVH Fredrik

Idag kan man få sms om tågen, bussarna och det vore toppen om hissarna kunde ingå som val!
Vi som reser regelbundet förstår meddelande som
Hissen T Rådmansgatan uppgång Rehnsgatan mellan biljetthall och gatuplan ur funktion.
Och fattar då att man antingen får välja andra uppgången eller hoppa av vid Odenplan...

Berätta gärna mer om din uppdragsgivare eller vilken utbildning du går.

Synd att du startat den här tråden i forumet om assistans.
Många har åsikter om piss-SL men vi är många som INTE har assistans
och därför inte läser i just den här forum-delen.

Eller så vänder du dig enbart till assistenter och assistansberättigade med dina frågor?

Till sidans topp

Jobbar som vårdare inom kommunen till kvinna med PA. Vi har planer att åka utomlands på semester i sommar men det är en massa strul med pengar hit och dit..... som vanligt!
Vem betalar flygresa, boende mm?
Ledsagarservice betalar väl bara för personalen?
Förra gången betalade hon för resa personal men så skall det ju inte vara!

Någon som har koll???

Kaisa skrev: Jobbar som vårdare inom kommunen till kvinna med PA. Vi har planer att åka utomlands på semester i sommar men det är en massa strul med pengar hit och dit..... som vanligt! Vem betalar flygresa, boende mm? Ledsagarservice betalar väl bara för personalen? Förra gången betalade hon för resa personal men så skall det ju inte vara! Någon som har koll???

Känner att det är otydligt vad du pratar om, du skriver att kvinnan har PA...personlig assistans?? och sedan pratar du om ledsagarservice. Vad har kvinnan?? Det hela handlar om VAD kvinnan har för insatser enligt LSS.
Betalade hon ur egen ficka eller använde hos omkostnads pengar??

Hej,

Du ska fylla i och ansöka om korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Kan vara struligt med alla papper om man inte gjort det förut. Prata gärna med biståndshandläggaren. Flygresa, boende och matkostnader betalas av kommunen alt försäkringskassan för PA. osäker dock om brukaren betalar sin resa själv eller ej.

mvh
saxena

Som sagts tidigare så är det oklart vilken roll du har. Du skriver att du är vårdare åt en kvinna med PA, någon som är beviljad PA har aldrig någon vårdare, de har enbart PA, såvida inte det finns deligationer då vården går in och utför detta.
Om kvinnan har sin PA genom kommunen måste hon troliggen skicka in en massa formulär för att få med sina assistenter på semester, ansöka om korttidsvistelse ska hon inte, det betyder att man under kort period får vistast på kommunens korttidsboende för att avlasta anhöriga.
Om hon har en bra seriös anordnare så ska hon ta reda på om det inns tillräckligt med omkostnadsmedel och sen självfallet själv betala sin semesterresa, omkostnadsmedel ska bekosta assistenternas resa, uppehälle, inträde o. dyl.

Ingen behöver ansöka om tillstånd att få åka på semester eller lämna sin kommun.

Till sidans topp

Häromsistens hände det att en funktionshindrad blev sjuk under en resa och befann sig då på andra sidan av landet med sin assistent. Han skulle läggas in på sjukhuset akut och det var hela tiden oklart när han skulle kunna lämna sjukhuset igen. Man väntade hela tiden på nästa provtagning och nästa osv. Vad ska man göra med assistenten då? Enligt Försäkringskassan är det bara att skicka hem assistenten för de vägrar att betala för assistans när man är på sjukhuset och inte har kommit överens om det i förväg. Men vad händer om man kan lämna sjukhuset 4 timmar senare. Då sitter assistenten på tåget eller flyget hem utan lön och den funktionshindrade står på gatan med sin rullstol medan assistenten är långt borta. Man undrar ibland hur Försäkringskassan tänker arbetsrättsligt och rent mänskligt. Vi ger oss dock inte så lätt utan bråkar vidare om det.

Är det fler som har råkat ut för akuta sjukdomsinläggningar på annan ort än hemma och behövde lösa problemet med att behålla assistansen?

Assistans bolaget som den personen har borde ju kunna betala utav den pott som borde finnas.

Sunshine skrev: Assistans bolaget som den personen har borde ju kunna betala utav den pott som borde finnas.

Det kan man ju tycka men det är inte säkert att de kan, är det ett litet företag med få brukare kan det vara svårt,

Sen tycker jag inte att det ska accepteras, om brukaren behöver kissa, dricka vatten, kräkas och kanske inte kan vänta in personal.
Vi måste på något sätt slå oss ihopa och ställa samma krav över hela Sverige, OM FK säger att det är landstingets som ska fixa att vi klarar oss på sjukhus måste vi se till att de fattar det. Inga assistenter ska få följa med, vi assberättigade förklarar det direkt vid inlähhningen eller så får assistenten göra det, kräver att nde omgående avsätter peronal eftersom våra behov av assistans knappast blir mindre när vi är inlagda och så går assistenten helt enkelt. Vi får ha något år av fruktansvärd sjukhusvistelse men när trycket på assistans så småningom kommer från sjukhus och landsting så blir det troligen fortare förändring än nu när det så att säga är vårt "gnäll" de hör. När sjukhusen inte skulle få behålla assistenterna till vissa av våra medle mmar hade det snabbt blivit ramaskri från vården.

Jag har själv hamnat på sjukhus under en resa i Tyskland, men då åkte min assistent hem bestämt datum utan mig då. Men jag är under 18 och hade min syster med mig också, så var inget direkt som blev ett problem.

Det är klart att det är assistansanordnaren som måste betala assistenten enligt gällande lagstiftning och det går att lösa så länge det håller sig inom vissa ramar men jag tycker det är fel från Försäkringskassans sida. Om man till exempel inte kan inta vätska själv utan att någon håller i muggen och sugröret och om man inte kan vända sig i sängen. Inte vill man ringa efter sjuksystern varje gång man vill ta en klunk te, TV:ns fjärrkontroll gled utom räckhåll,eller om man vill ringa hem eller knäppa upp nattskjortan en bit. Det är små saker som icke-funktionshindrade kan fixa själva, vilket gör sjukhusvistelsen inte så allvarlig för dem. Men som funktionshindrad slutar man ju som ett kolli om ingen finns till hands och det är just det som LSS skulle förhindra. Försäkringskassan verkar inte förstå att sjuksystrarna redan är upptagna på heltid med sina vanliga uppgifter. På en resa tillkommer sedan alla praktiska bekymmer med att ha en person anställd. Försäkringskassans timersättning är ju just tänkt för att täcka personalkostnader så då borde man kunna anta att de även tänker på att man måste kunna följa lagar och avtal. Men så är inte fallet.

Måsen skrev: Man undrar ibland hur Försäkringskassan tänker arbetsrättsligt och rent mänskligt. Vi ger oss dock inte så lätt utan bråkar vidare om det.

Fk skiter i det arbetsrättsliga.
Och det mänskliga

Jag har råkat ut för detta

hösten 2007 hamnde jag på sjukhus på mallis, min man hamnde oxå där.

min man var ass under resa, så även min mamma o bror

det var bara att gilla läget, som tur var så hjälpte mamma o bror mig ändå utan att få betalt

Lotta skrev: Jag har råkat ut för detta hösten 2007 hamnde jag på sjukhus på mallis, min man hamnde oxå där. min man var ass under resa, så även min mamma o bror det var bara att gilla läget, som tur var så hjälpte mamma o bror mig ändå utan att få betalt

Jag vet utomstpende assistenter som ställt upp, deras skäl var att deinte kunnat leva med sig själv om de vetat vilket trauma deras brukare gått igenom. Men det är väl det FK räknar med, anhöriga och andras goda vilja, blir ju mycket billigare så.

KarinSch skrev: Jag vet utomstpende assistenter som ställt upp, deras skäl var att deinte kunnat leva med sig själv om de vetat vilket trauma deras brukare gått igenom. Men det är väl det FK räknar med, anhöriga och andras goda vilja, blir ju mycket billigare så.

KarinSch skrev: Jag vet utomstpende assistenter som ställt upp, deras skäl var att deinte kunnat leva med sig själv om de vetat vilket trauma deras brukare gått igenom. Men det är väl det FK räknar med, anhöriga och andras goda vilja, blir ju mycket billigare så.

mm i detta fallet var det så skönt att jag hade anhöriga som jobbade vare de fick betalt eller inte.. men visst är det fel.. varför ska vi vara beroende av våra anhörigas välvilja?

Nu har vi lyckats driva igenom att Försäkringskassan betalar för assistenten - den här gången... Men det har kostat en del brevväxling tills de förstod att "särskilda skäl" förelåg. - Lättnadens suck.

Till sidans topp

Jag har (äntligen) hittat min kärlek i livet, hon lever med ass 12 timmar/dygn och det är OK. När jag är hos henne så drar hon ner på ass så vi kan vara själva mer och göra det vi vill, även fast jag har rörelsehinder och hon kör permobil så funkar det mycket bra.
För någon månad sedan var hon med en ass hos mig, färdtjänst och tåg gick riktigt bra, ass på hotell och jag hade lånat personlyft och hygienstol från landstinget för hjälp här hemma och det funkade bra.
Jag bor i en icke anpassad lägenhet men har rätt gott om plats ändå bitvis för en manuell rullstol, det är sju trappsteg från porten till dörren till min lägenhet. Färdtjänsten hjälpte ju till upp och ner men jag och ass när vi åkte ut en sväng, det var tungt men det gick.

Nu har jag fått veta att ass tydligen ska vägra att följa med hit vid hennes nästa två besök eftersom inget är anpassat här, det kommer tydligen från arbetsledaren.

Kan de verkligen göra så? Är inte det ett brott mot någon lag eller etisk/moralisk skrivning?
Kan tillägga att hon har ass från kommunen.

Någon med förslag hur göra eller gå vidare? Kan man gå vidare i chefsstegen och klaga?

Grattis till kärleken!
Arbetsmiljölagen i all ära, men jag tror knappast att assistenterna kan vägra din flickvän att besöka vem hon vill. Det är ju bara tillfälliga besök - flyttar ni ihop kommer ju saken i ett annat läge...

// A E

Kommunen kan, de kör sitt race och skiter i LSS lagen. Kan hon inte byta anordnare så hon kan välja assistenter själv, för det måste ju varit assen som gnällt annars hade ju inte hanläggaren på kommunen vetat något.
Klart att det inte är bra ur arbetsmiljösynpunkt, men eftersom det aldrig går att anpassa restn av världen så ser det ju likadant ut på de flesta resor.
Och en bra assistent lär sig gärna hur man tekniskt rätt drar rullstolar i trappor, de ser möjkigheter och om de iinte klarar sådana här saker ska de kanske byta jobb. Lycka till både med kärleken och med assistansen, som bara ska funka.

KarinSch skrev: Kommunen kan, de kör sitt race och skiter i LSS lagen.

Nja. Hoppade till när jag läste detta. jag har träffat mer omöjliga anordnare än assistenter. Idag är alla samordnare så rädda för att åka dit för minsta lilla så det räckte säkert med en oskyldig berättelse om besöket från assistentens sida, för att bli förvrängt till farligt område. Bli inte sur på assistenten, för det behöver inte vara assistenten som tyckt att det var fel.

Anonym skrev: Nja. Hoppade till när jag läste detta. jag har träffat mer omöjliga anordnare än assistenter. Idag är alla samordnare så rädda för att åka dit för minsta lilla så det räckte säkert med en oskyldig berättelse om besöket från assistentens sida, för att bli förvrängt till farligt område. Bli inte sur på assistenten, för det behöver inte vara assistenten som tyckt att det var fel.

Om inte asistenten tyckt att det var jobbigt och fel ur arbetsmiljösynpunkt hade knappast chefen på kommunen fått veta att kärleken hade trappsteg upp till sitt boende, så det finns nog ingen annan skyldig än just assitenten.

KarinSch skrev: Om inte asistenten tyckt att det var jobbigt och fel ur arbetsmiljösynpunkt hade knappast chefen på kommunen fått veta att kärleken hade trappsteg upp till sitt boende, så det finns nog ingen annan skyldig än just assitenten.

Varför använder du ordet skyldig?

Jag kopplar det ordet till något som är negativt. Att informera chefen om sin arbetssituation kan väl aldrig vara fel?

Som utomstående kommentator till detta så tror jag inte att vi kan avgöra vad som är rätt och fel. Ifall brukaren ifråga väger 120 kg och assistenten väger 50 så skulle då även jag informera chefen om vad som föresegår. Då skulle chefen protestera av minst två olika skäl. Osäker arbetsmiljö för assistenten och otrygg assistans för brukaren. Är assistenten en "skyldig" individ även ifall man värnar om brukaren?

G-man skrev: Varför använder du ordet skyldig? Jag kopplar det ordet till något som är negativt. Att informera chefen om sin arbetssituation kan väl aldrig vara fel? Som utomstående kommentator till detta så tror jag inte att vi kan avgöra vad som är rätt och fel. Ifall brukaren ifråga väger 120 kg och assistenten väger 50 så skulle då även jag informera chefen om vad som föresegår. Då skulle chefen protestera av minst två olika skäl. Osäker arbetsmiljö för assistenten och otrygg assistans för brukaren. Är assistenten en "skyldig" individ även ifall man värnar om brukaren?

Ja, absolut. Istället skulle assistenten på plats pratat med brukaren och kärleken om att det var farligt och tillsammans kommit på en bra lösning. Att gå bakom ryggen på den det gäller gör bara att brukaren dels drabbas eftersom kommunen ofta är just så rigida som i fallet ovan plus att brukaren inte kommer att känna sig trygg eller tillfreds med den här assistenten. Hade brukaren haft en hjärnskada eller utvecklingsstörning och inte kunnat ta ansvar hade det varit annat, likaså om brukaren vägrat titta på lösningar om assistenten sagt till att det var svårt så hade det med varit läga att gå till chefen, men inte gå bakom ryggen så här. Och min dotter som väger 52 kg har inga problem med att dra upp storvuxna folk i rullstol, det handlar om teknik, inte styrka.
Om det börjar brinna på boende eller sjukhus ska all personal veta hur man kör i trappor.

Tack igen för alla fina svar...

Det är nog lite som ni kommit in på att det är teknik det handlar om. Vi var två (ass + jag) att dra rullstolen upp och ned för trappen, men jag är inte speciellt stark vilket jag tror att ass var.
Färdtjänstkillen gjorde på ett annat sätt än vad vi gjorde och det gick mycket smidigare så redan där upptäckte vi hur vi skulle gjort, men det var så dags då... Men ass hade tydligen inte lärt sig, vad vet jag.

KarinSch skrev: Ja, absolut. Istället skulle assistenten på plats pratat med brukaren och kärleken om att det var farligt och tillsammans kommit på en bra lösning. Att gå bakom ryggen på den det gäller gör bara att brukaren dels drabbas eftersom kommunen ofta är just så rigida som i fallet ovan plus att brukaren inte kommer att känna sig trygg eller tillfreds med den här assistenten. Hade brukaren haft en hjärnskada eller utvecklingsstörning och inte kunnat ta ansvar hade det varit annat, likaså om brukaren vägrat titta på lösningar om assistenten sagt till att det var svårt så hade det med varit läga att gå till chefen, men inte gå bakom ryggen så här. Och min dotter som väger 52 kg har inga problem med att dra upp storvuxna folk i rullstol, det handlar om teknik, inte styrka. Om det börjar brinna på boende eller sjukhus ska all personal veta hur man kör i trappor.

Visa mig en arbetsrättslig skrivelse som säger att en assistent först ska samtala med brukaren gällande arbetsmiljöproblem.

Visst, jag håller med om att det ofta är klokast och mest praktiskt att först diskutera ämnet med brukaren. Ofta så går det nämligen snabbast att finna en smidig lösning på det sättet. Det kan väl heller inte sägas vara kategorisk fel att göra så, men det är dock heller aldrig fel av en arbetare att vända sig till sin chef (först) för att diskutera arbetsmiljöproblem. En assistent ska därför inte kritiseras för att så sker. Vad som är att betrakta som arbetsmiljöproblem är väldigt ofta individuellt och då tycker jag att det är fel att säga att en arbetare är "skyldig" till några konsekvenser som kommer utifrån att man lyft ämnet med sin arbetsgivare. Alla har rätt att försöka värna sig själv och ingen bör kritiseras för att man så försöker göra.

Det är arbetsgivaren som har det huvudsakliga (om inte fullständiga) arbetsmiljöansvaret för sina anställda, inte brukaren. Arbetsgivaren har således inte bara en skyldighet att hålla sig informerad, de har även en rättighet att få bli informerad av arbetaren. Att samarbeta för trygg arbetsmiljö är såväl arbetare som arbetsgivare skyldig att göra. Jag har läst bra mycket i arbetsmiljöverkets hundratals föreskrifter men jag har då aldrig läst en rad om brukares arbetsmiljöansvar för assistenter. Men jag mottager som sagt tacksamt information därom.

Det finns idag en uppsjö av olika ägarförhållanden inom assistansbranschen. I vissa av dessa så är brukarna involverade på ett eller annat sätt. Då uppkommer ett annat förhållande mellan brukare och assistent. Om assistenten då vill diskutera sin arbetsmiljö så kan brukaren i vissa fall vara helt rätt person att vända sig till. Dock inte i egenskap av brukare utan som arbetsgivare. Om jag inte är helt felunderrättad så tillhör KarinSch en dylik organisation ( ? ) och då är det kanske inte heller så konstigt att hon talar utifrån det regelverk som gäller i just en sådan assistansorganisation. Att generellt säga att assistenterna alltid ska/måste diskutera arbetsmiljöproblematiken med brukaren först är dock ej korrekt. I de allra flesta fall så finns det inget direkt juridiskt ansvarsförhållande, och således heller inga skyldigheter, mellan brukare och dennes assistent.

Idén att en assistent alltid först ska diskutera arbetsmiljöproblemtik med sin brukare har upprepats många gånger av några brukare på olika forum. Det råder nog dock inga tvivel om att denna princip tyvärr ofta lett till stora problem i denna bransch. Många assistenter tror att brukarens ord är lag även när det gäller arbetsmiljö och det ger assistenterna stora problem. (Hur mycket vet en vanlig Svensson/brukare om arbetsmiljöregler?) Sedan klagar de utsatta assistenterna på sin arbetsgivare inför andra varpå arbetsgivaren får ta emot oförtjänt kritik för arbetsmiljöproblematik som de aldrig ens blivit informerad om. (Det säger sig självt att vissa brukare ej vill diskutera problematiken med sin anordnare.) Detta gör att de flesta seriösa arbetsgivare nog är ytterst intresserade av att få förstahandsinformation ifrån sina assistenter. Att då blanda in ord som "skyldig" tycker jag rimmar illa med såväl god personalpolitik som arbetsmilöansvar. Jag hävdar att dylik terminologi skadar branschen.

Dessa regler är självklart identiska för såväl privata som offentliga arbetsgivare. Att privata alternativ lockar till sig kunder vars assistenter haft invändningar mot arbetsmiljön hos sin kommunala assistansanordnare är ett koncept som stinker precis lika mycket som asbetssanering med inhyrd arbetskraft ifrån Burma. Visst, det blir billigt och bra för kunden men vem får ett seriöst intryck av den verksamheten?

Redigerat 2009-08-22 22:30

Har hon ass från kommunen så förstår jag att ni mött motstånd. De är rätt vana vid att säga nej istället för ja.

Såklart ska assistenternas arbetsmiljö värnas, men om du kan ha ordentliga hjälpmedel hemma hos dig när din kärlek är där, så ska det inte vara några problem. Men som sagt, kommunens arbetsledare fäller hellre än friar - tyvärr.

Grattis till kärleken förresten.

PS/Prata med kärleken om att byta assistans-anordnare.

Vill bara inflika att KarinSch och Vejrons inlägg kan vara lite vilseledande alternativt otydliga.

Arbetsmiljölagen gäller självklart på precis samma sätt för alla arbetsgivare. Anledningen till att den ofta efterlevs bättre hos kommuner är de faktum att det generellt sätt, från assistentens perspektiv, är lättare att arbeta med arbetsmiljöproblematik samt att det inte finns en lika starkt vinstintresse från kommunens sida. Väldigt många privata anordnare saknar t.ex. skyddsombud varpå det blir ett regionalt skyddsombud som blir ansvarig.

Ifall en kommunal arbetsplats bedöms ha en problematisk arbetsmiljö och behovet av åtgärder indirekt leder till ett byte av assistansanordnare så är varningslampan redan tänd hos facket. Ofta är det dessutom exakt samma skyddsombud som kommer att ha fortsatt insyn i arbetet så det går inte att försöka kringgå eventuella problem på det sättet. Tvärtom så kan det i många fall bli ännu svårare att lösa problemen eftersom privata anordnare helt enkelt inte har lika stor skattkista att ösa pengar ur.

Sen så borde man nog öven överväga hur pass rätt det är att byta anordnare bara därför att ens nuvarande anser sig tvingad att agera på ett visst sätt eftersom arbetsmiljölagen tvingar dem...

Ni sitter tyvärr i en mycket tråkig sits. Rent generellt så är de dock alltid bäst att försöka lösa problemen genom konstruktivt tänkande. Att börja stångas mot lagarna hjälper sällan i såna här fall. LSS och arbetsmiljöllagen är lika starka lagar. Den ena trumfar inte den andra. Lite förenklat så kan man säga att LSS säger VAD man har rätt till, men arbetsmiljöllagen stipulerar HUR det stödet får tillhandahållas.

Jag hoppas verkligen att det ordnar sig för er!

Redigerat 2009-08-21 11:18

Härligt med fina svar!!!

Självklart vill jag ju inte att ass ska skada sig i jobbet bara för att min lägenhet inte är anpassad, men då ass bad om hjälp från mig så fick hon det. Det var mest tröskeln till badrummet som är ca sex cm hög som var jobbig att få hygienstolen över, men det är den enda tröskeln, alla andra inne är borta.

Jag skulle ju naturligtvis helt förstå dem om min kära kom hit varannan helg, då hade det blivit väl tungt men när det gäller tre helger på en sexmånadersperiod så...

Kan ju säga att min kära har planer på att flytta till min stad, kanske inte till mig direkt, men vi blir ju närmare varandra på så vis. Nu är det 38 mil mellan...

Vår kärlek ska inte knäckas med några sura ass, den saken är klar. Vi gör vårt bästa för att övervinna situationen.

Det finns smidiga sk tröskelramper man kan ha. Ett exempel är denna http://www.rampus.se/index.php/sv/produkter?page=s
hop.product_details&flypage=flypage.tpl&product_id
=36&category_id=11

Känns nog lite säkrare för den som sitter i stolen också

G-man skrev: Vill bara inflika att KarinSch och Vejrons inlägg kan vara lite vilseledande alternativt otydliga. Arbetsmiljölagen gäller självklart på precis samma sätt för alla arbetsgivare. Anledningen till att den ofta efterlevs bättre hos kommuner är de faktum att det generellt sätt, från assistentens perspektiv, är lättare att arbeta med arbetsmiljöproblematik samt att det inte finns en lika starkt vinstintresse från kommunens sida. Väldigt många privata anordnare saknar t.ex. skyddsombud varpå det blir ett regionalt skyddsombud som blir ansvarig. Ifall en kommunal arbetsplats bedöms ha en problematisk arbetsmiljö och behovet av åtgärder indirekt leder till ett byte av assistansanordnare så är varningslampan redan tänd hos facket. Ofta är det dessutom exakt samma skyddsombud som kommer att ha fortsatt insyn i arbetet så det går inte att försöka kringgå eventuella problem på det sättet. Tvärtom så kan det i många fall bli ännu svårare att lösa problemen eftersom privata anordnare helt enkelt inte har lika stor skattkista att ösa pengar ur. Sen så borde man nog öven överväga hur pass rätt det är att byta anordnare bara därför att ens nuvarande anser sig tvingad att agera på ett visst sätt eftersom arbetsmiljölagen tvingar dem... Ni sitter tyvärr i en mycket tråkig sits. Rent generellt så är de dock alltid bäst att försöka lösa problemen genom konstruktivt tänkande. Att börja stångas mot lagarna hjälper sällan i såna här fall. LSS och arbetsmiljöllagen är lika starka lagar. Den ena trumfar inte den andra. Lite förenklat så kan man säga att LSS säger VAD man har rätt till, men arbetsmiljöllagen stipulerar HUR det stödet får tillhandahållas. Jag hoppas verkligen att det ordnar sig för er! Redigerat 2009-08-21 11:18

Nu har du fel. Har pratat många gånger med arbetsmiljöverket och att dra rullstolar uppför några trappsteg är inget som helst problem ur arbetsmiljösynpunkt så länge assistenten får info om hur man gör. Och det är lätt, inget man behöver högskoleutbildning för. Det är också fullt tillåtet med manuella lyft, finns inga krav på att brukare måste använda lift när det inte är möjligt. Vad som står i arbetsmiljölagen är att arbetsgivaren har skyldighet att göra arbetet så tryggt och säkert som det går. Vilket i praktiken innebär att i en brukaren hm bör det finnas lyfthjälpmedel om det fungerar, vissa brukare kan p.g.a. smärtproblematik inte använda lift, då är det istället arbetsgivarens skyldighet att se till att assistenter får utbildning i lyftteknik, kanske mer friskvård för att hålla musklerna friska osv. Alla assistenter som jobbar med funktionshindrade som sitter i rullstol har rätt att få lära sig hur man kör, däremot inte att vägra köra för att det är jobbigt.
Arbetsmiljölagen är en ramlag, de innebär att man har en ram att hålla sig inom, ramens gräns är att allt arbete ska vara så säkert och tryggt som möjligt men endast i yttersta nödfall finns det anledning att vägra utföra ett jobb. Om assistenten skulle dra upp rullstolen själv för 25 trappsteg i en spiraltrappa kan vi möjligen börja diskutera arbetsmiljö, absolut inte om det gäller en hyfsat normalviktig människa uppför 5-8 trappsteg.

KarinSch skrev: Nu har du fel. Har pratat många gånger med arbetsmiljöverket och att dra rullstolar uppför några trappsteg är inget som helst problem ur arbetsmiljösynpunkt så länge assistenten får info om hur man gör. Och det är lätt, inget man behöver högskoleutbildning för. Det är också fullt tillåtet med manuella lyft, finns inga krav på att brukare måste använda lift när det inte är möjligt. Vad som står i arbetsmiljölagen är att arbetsgivaren har skyldighet att göra arbetet så tryggt och säkert som det går. Vilket i praktiken innebär att i en brukaren hm bör det finnas lyfthjälpmedel om det fungerar, vissa brukare kan p.g.a. smärtproblematik inte använda lift, då är det istället arbetsgivarens skyldighet att se till att assistenter får utbildning i lyftteknik, kanske mer friskvård för att hålla musklerna friska osv. Alla assistenter som jobbar med funktionshindrade som sitter i rullstol har rätt att få lära sig hur man kör, däremot inte att vägra köra för att det är jobbigt. Arbetsmiljölagen är en ramlag, de innebär att man har en ram att hålla sig inom, ramens gräns är att allt arbete ska vara så säkert och tryggt som möjligt men endast i yttersta nödfall finns det anledning att vägra utföra ett jobb. Om assistenten skulle dra upp rullstolen själv för 25 trappsteg i en spiraltrappa kan vi möjligen börja diskutera arbetsmiljö, absolut inte om det gäller en hyfsat normalviktig människa uppför 5-8 trappsteg.

Kan du möjligen precicera dig en aning? Var har jag fel någonstans? Jag kan inte se att du rättar mig på nån punkt. Jag talar generellt om arbetsmiljöregler och inte om det specifika fallet.

Jag har inte påståttt att brukaren i fråga inte har rätt till att bli "uppdragen" uppför trapporna. Hur ska jag härifrån överhuvudtaget kunna avgöra om det skulle strida mot arbetsmiljölagen eller ej?

En arbetsgivare har dock rätt att förbjuda sina anställda att utföra vissa sysslor med hänvisning till vad den aktuella arbetsgivaren anser vara säkert ur brukarens och/eller assistentens perspektiv. Ett skyddsombud har också rätt att stoppa olika former av arbetsuppgifter ifall det uppfattas som omotiverat riskabelt. Det faktum att brukaren sen kanske byter assistansanordnare är således irrelevant. Skyddsombudets ord gäller i vilket fall. Så varför uppmana till byte av anordnare ifall arbetet inte får förändras?

Återigen. Nu talar jag om generella regler. Ingen av oss kan uttala sig om 7 specifika trappsteg.

G-man skrev: Kan du möjligen precicera dig en aning? Var har jag fel någonstans?

Citat från tidigare inlägg:
"Arbetsmiljölagen gäller självklart på precis samma sätt för alla arbetsgivare. Anledningen till att den ofta efterlevs bättre hos kommuner är de faktum att det generellt sätt, från assistentens perspektiv, är lättare att arbeta med arbetsmiljöproblematik samt att det inte finns en lika starkt vinstintresse från kommunens sida. Väldigt många privata anordnare saknar t.ex. skyddsombud varpå det blir ett regionalt skyddsombud som blir ansvarig."

Ett fel är att du påstår att kommunen inte är vinstdrivande, klart de är, i den bemärkelsen att de låter assistanspengar gå in i en hög i kommunen och låter de brukare som kostar minst betala för de som kosstar mest, de drar även från den summan de får från FK till att "bekosta" de 20 första timmarna som de ska betala vilket drabbar brukaren.
Nästa fel är att kommunen uinte har varken fler eller färre skyddsombud än andra anordnare, de ska (bör) finnas på alla arbetsenheter som har fler än fem anställda. Både inom kommunen och på andra ställen är det största problemet att ingen vill vara skyddsombud. Vi som är privata och tillhör KFO har avtal med kommunal och våra anställda använder samma regionala fackombud som kommunens anställda.

Visst får man gå till chefen, men liksom i alla andra jobb är det en lösning som är dålig, det enda som kommer ut av det är missnöje och det finns (fanns) inget chefen kunde göra på plats. Att då istället lösa det smidigt genom ett samtal med de som kan göra något åt saken är en mycket bättre lösning. Nu har i stället denna assistent troligen ställt till stort elände helt i onödan. Den ass. berättigade kommer alltid att lasta henne för att hon inte längre får resa (med all rätt), hon kommer heller aldrig att kunna känna tillit gentemot henne, vilket i förlängningen gör att hon kanske inte kan jobba kvar.
Däremot har du alldeles rätt i att arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön men det tar inte på något vis som helst bort det faktum att man bör prata med brukaren först, allt annat är ett övergrep mot personen. Sen går man tillsammans till chefen och begär de utbildningar som krävs, eller kanske dubbelassistans de dagar man reser bort och DET är då arbetsgivaren skyldig att ordna.
Även om brukaren är en riktig elak jävel så säger man först att jag vägrar acceptera detta och om du inte ändrar dig går jag till hefen.
Sen skriver du att alla inte har samma förutsättningar att dra upp stolar för trappor osv. Då ska man väl inte jobba som assistent till någon som har rullstol, det är väl var och ens ansvar att ta jobb man klarar av.

Och jag skrev om sju trasppsteg, så gjorde även du, men oavsett hur generellt vi diskuterar har brukaren all rätt att få veta vad som händer i hans/hennes liv. Det funkar inte att prata om rätten att bli uppdragen i trappor kontra stänga arbetsplatser, utan om vad just denna assistent skulle gjort i just denna situation och det var absolut inte att gå till chefen efteråt bakom ryggen på den som kanske kunnat löst problemet på plats.
Du blandar ihop vardaglig arbetsledning vilket alla brukare har med arbetsmiljöproblem, vilket det inte är att dra upp rullstolar manuellt för trappor.

tyckerr det är synd att kommunen bara säger nej så där utan att undersöka eller prata om situationen.

jag tror att man kan lösa detta med 7 trappsteg o ändå få en god arbetsmiljö

det är ju så att när man som funktionsnedsatt reser så måste ass räkna med att saker o ting blir lite tyngre, vi skriver alltid reseavtal där detta framkommer

ta en kont m arbetsledaren o försök att hitta en lösning på problemet tycker jag

Lotta skrev: tyckerr det är synd att kommunen bara säger nej så där utan att undersöka eller prata om situationen. jag tror att man kan lösa detta med 7 trappsteg o ändå få en god arbetsmiljö det är ju så att när man som funktionsnedsatt reser så måste ass räkna med att saker o ting blir lite tyngre, vi skriver alltid reseavtal där detta framkommer ta en kont m arbetsledaren o försök att hitta en lösning på problemet tycker jag

Ja, istället för att hamna i detta låsta läge som inte gynnar någon part.

Precis!

Jag hade ju inte sagt något om jag bodde på tredje våningen med svängda smala trappor och trångt i övrigt.
Nu är inte så tack och lov utan det är sju trappsteg i en bred, rak trappa innanför porten och gott om plats fram till min lägenhetsdörr. Man skulle kunna dansa hambo utanför min lägenhetsdörr...

Min kära ska ha en annan assistent med sig nästa gång hon kommer till mig och jag ska träffa ass när jag hälsar på min kära om några dagar och berätta hur det är, både inne och ute så hon är förberedd. Har till och med plåtat för säkerhets skull.

Tack återigen för alla fina svar, visste att ni låg inne med bra svar och kommentarer!!

Hoppas verkligen att det äär en ass. med sunt förnuft som pratar om det som kan vara jobbigt. I nödfall kan ni väl be en granne om hjälp. Njut sen av kärleken och glöm det otrevliga.

jag tänkte på en sak: kan ni inte låna en "trappklättare" vid behov av hmc? vet att jag sett sådana på mässan i göteborg

Lotta skrev: jag tänkte på en sak: kan ni inte låna en "trappklättare" vid behov av hmc? vet att jag sett sådana på mässan i göteborg

Man ska ha "körkort" på dom! Frågade en färdtjänstförare om de gick att hyra. Men då måste man hyra med en som kan hantera de.

I stockholms län finns det en del färdtjänstbilar som ha trappklättrare. Här får inte förarna bära upp rullstolar.

Redigerat 2009-08-24 13:12

Kan man ha den som kan hantera den stående i garderoben eller städskåpet om man hyr en trappklättrare en vecka...?

Redigerat 2009-08-25 01:18

Mrvips skrev: Kan man ha den som kan hantera den stående i garderoben eller städskåpet om man hyr en trappklättrare en vecka...?

Tror att de kommer att bråka om lite arbetsmiljölagar och sånt. Men en liten pall duger säkert.

Maila och kolla!

Jag har åkt upp och ner för 8 trappor i ett gammalt hus. Trätrappor... inte så kul. Men en nödlösning när ens bror köper en lägenhet i ett sånt hus.

Redigerat 2009-08-25 01:24

Föreslår utbildning i att dra upp och ner rullstol i trappor.
Finns ramper också, här finns de att låna på hmc. Kräver förstås att det inte är för brant eller trångt när man ska på eller av.
Dubbelassistans är också en möjlighet.

Att bara säga att assistenten inte får åka med verkar förhastat och dåligt genomtänkt.

Håller inte med KarinSch: "Du blandar ihop vardaglig arbetsledning vilket alla brukare har med arbetsmiljöproblem, vilket det inte är att dra upp rullstolar manuellt för trappor."

Vardaglig arbetsledning i det här fallet är ju att arbetsledaren talar om hur assen ska göra i trappan utan att skada sig/tappa brukaren. Det skedde inte här. (Inte konstigt, det var en ny situation för alla)
och att det inte är arbetsmiljöproblem att dra upp någon manuellt i trappor, beror ju i högsta grad på hur man gör! Det kan verkligen vara tungt om man gör fel eller brukaren är för tung i förhållande till assistentens storlek, styrka och teknik. Eller om man har hala skor! Eller handsvett?
Det måste vara ett arbetsmiljöproblem tills det finns en vettig lösning! Och det finns det oftast!

Men att samma arbetsgivare nu gått med på att en annan assistent åker med, tyder väl på att man tänkt till?
Hoppas det funkar bättre för TS och hans käresta!

Martina skrev: Håller inte med KarinSch: "Du blandar ihop vardaglig arbetsledning vilket alla brukare har med arbetsmiljöproblem, vilket det inte är att dra upp rullstolar manuellt för trappor." Vardaglig arbetsledning i det här fallet är ju att arbetsledaren talar om hur assen ska göra i trappan utan att skada sig/tappa brukaren. Det skedde inte här. (Inte konstigt, det var en ny situation för alla) och att det inte är arbetsmiljöproblem att dra upp någon manuellt i trappor, beror ju i högsta grad på hur man gör! Det kan verkligen vara tungt om man gör fel eller brukaren är för tung i förhållande till assistentens storlek, styrka och teknik. Eller om man har hala skor! Eller handsvett? Det måste vara ett arbetsmiljöproblem tills det finns en vettig lösning! Och det finns det oftast! Men att samma arbetsgivare nu gått med på att en annan assistent åker med, tyder väl på att man tänkt till? Hoppas det funkar bättre för TS och hans käresta!

Vardaglig arbesledning som är i hemmet är just vad brukare sysslar med, även arbetsmiljöaspekten, i alla fall de flesta som vill ha bra assistans. Om man förenklar det här så det blir enklare att färstå kan vi ta det här exemplet.
Brukare A har varit på konsert hemma i sin egen stad, han bor i lgh en trappa upp och har självklart hiss. När de kommer hem konstaterar de att hissen är trasig men situationen måste lösas.
1. Brukare A har ett företag 60 mil bort eller sin kommun som anordnare, det är skit samma, de är oavsett inte tillgängliga just nu, även om de har jourtelefon är det inte möjligt eller ens tänkbart att de skulle kunna göra något.
Bästa scenariet är att brukare A redan räknat in trasiga hissar och även andra trappor som kan dyka upp lite då och då i livet och har sett till att endast anställa människor som klarar detta, dvs. h-n frågar vid anställningen om de klarar att i nödfall dra upp och ner rullstolar i trappor. När de sagt ja till detta kommer arbetsgivarens arbetsmiljöansvar in, dvs. brukare A säger till sitt företag att han vill ha en utbildning för sina assistenter om hur man kör stol i trappor, och det är då abetsgivarens ansvar att se till att fixa så dessa assistenter får rätt utbildning. I arbetsmiljölagen står inget om att vissa arbetsuppgifter är förbjudna, bara att man som arbetsgivare ska sé till att de anställda får all kunskap noch stöd och hjälpmedel som behövs för att göra det så säkert som möjligt. Denna assistent är trygg i att dra upp brukare A och vet hur man gör, h-n har de fysiska kraven uppfyllda och upplever det som lite jobbigt men tryggt och säkert.
2. Brukare B är samma situation men där är det företaghet eller kommunen som arbetsleder, de har ingen aning om att krånglande hissar är ett problem, de anser att brukare B får sitta i trappan till färdtjänsten kan dyka upp med trappklättrare, men eftersom konseren varade i tre timmar och ingen lämnplig handikapp toa fanns så kan brukare B inte vänta, samma sak händer ju ute i stan eller på resor när trappor är enda möjligheten. Eftersom kommun eller företag inte har en aning om vad brukare B gör i sitt liv så vet de heller inte vad det finns för behov av arbetsmiljöåtgärder, det vet bara brukare B, men honom är det ingen som lyssnar på. Då uppkommer probelmen vi läst om ovan, det måste vara brukaren man lyssnar på och det måste vara brukarens behov som är vägvisande till vilka arbetsmiljöåtgärder som ska ges.
Att då gå bakom ryggen på brukaren och göra så att denne inte kan leva sitt liv är ingen lösning, gör bara en konflikt. I stället måste man säga till brukaren att det här kändes inte bra för mig, jag blev rädd och oroligf för att inte klara det och skada både dig och mig själv, vad kan vi göra åt situationen till nästa gång? Man har alltså en öppen konversation, ingen känner sig påhoppad eller baktalad och man går till företaget tillsammans för att se vad de kan erbjuda.

Sen har en vettig assistent som kör rullstol inte hala skor och ytterst få av de jag vet väljer assistenter med handsvett som är så enorm så den inte bara går att torka bort, det handlar om brukarens komfort.
Arbetsledare är i min värld alltid brukaren ller dennes företrädare, det finns ingen annan som kan arbetsleda i en människas specifika liv så den människan får leva hur h-n vill, så i fallet med TS och hans käresta står ju klart att de visade och hjälpte till på alla sätt.
Så det måste inte vara ett arbetsmiljöproblem, det kan ha varit att man inte själv fått utse den assistent man behöver, eller så kan det ha varit en gnällig arbetsovillig assistent, eller en kommunanställd som absolut inte ville jobba där och dessutom sova över utan använde det här som ursäkt till att ställa till med elände.
Det står heller inte någonstans att arbetsgivaren nu ändrat sig, det kanske bara handlar om en flexibel, stark och trygg assistent som inte ser några problem med det här, eller kqnske en chef som kommit på att den andra assistenten inte sa hela sanningen. Inget är svart eller vitt, det finns många mindre bra assistenter. Vad som är viktigt är att man pratar med den det gäller dvs. brukaren med assistenten och vise versa, inte går bakom ryggen.
Enda gången man pratar direkt med arbetsgivaren som assistent är när det gäller mobbing och när brukaren är direkt elak, men även då åligger det en bra arbetsgivare att forska fram varför, det är ytterst sällan ens fel att två träter, det ligger mycket mer bakom och arbetsgivaren måste lyssna på alla parter och inte ta ställning mot någon, utan endast mot ett beteende och arbeta för att kösa konflikten, inte jobba för att inskränka brukarens liv till förmån för assistenten.

Redigerat 2009-10-13 00:08

Det är ju det ultimata att brukaren är förutseende, hänsynsfull, erfaren och kan tänka sig in i allt vad h*n och assen kan råka ut för, samt förebygga olyckor på det viset som du beskriver, KarinSch.
Jag vet också vad arbetsledning är och vad det kan vara när det saknas.
Men ingen är ofelbar.
I TS fall verkade situationen ny för alla parter. Assen hade inte gått kurs och verkade inte ha fått frågan om rullstolskörning i trappor vid anställningsintervjun. TS hjälpte däremot till så de var två och det var mycket bra.
Det jag opponerade mig emot, med mitt inlägg var att du skrev att rullstolskörning manuellt i trappor inte var ett arbetsmiljöproblem, utan vanlig arbetsledning gällde.
Jag hävdar att det blev ett arbetsmiljöproblem i och med att utbildning/rätt teknik/styrka/information saknades.
Men jag tror att du inte pratar om det egentligen, utan om att assen gick bakom ryggen på brukaren.
Det är en annan sak.
Där vet vi inte så mycket. Relationer är olika mellan brukare och assistenter. Samtal är olika.

Vi råkade nämna i förbifarten för vår dåvarande chef att vi bytte lysrör för min brukare och då gick hon i taket. Det var livsfarligt! Det var mycket nära att vi aldrig skulle få göra det mer, trots att ingen hade klagat, det hade bara ingått i samtalet.

Visst är det bästa att ha en öppen relation med sin brukare och ta det med honom/henne först, men kanske man inte hunnit landa i tankarna medan man är kvar på jobbet, utan det kommer sen? Eller chefen frågar: "där fanns väl hiss? Inte, hur gjorde ni då?" Och reagerar sen som min lysrörschef.
Men givetvis kan det vara precis som ni säger, att det var en svag assistent som sprang till chefen och klagade. Det vet vi inte?!

Är det problem med trappan kan ni alltid som sagt skaffa en trappklättrare. Kolla t.ex. på https://www.tunbjer.se eller https://www.trappklattrare.se

Hansgabriel skrev: Är det problem med trappan kan ni alltid som sagt skaffa en trappklättrare. Kolla t.ex. på https://www.tunbjer.se eller https://www.trappklattrare.se

Varför inte köpa reklam-banner på funktionshinder.se?

Hej alla,

Återigen, tack för alla fina inlägg!! Vi förlovade oss i maj och jag kommer att flytta till hennes stad i stället eftersom det har visat sig vara lite enklare att hitta en lägenhet i markplan (som jag känner att jag också vill ha, rollatorn är tung att bära när man handlat). Hus med hiss går bort, tror inte att färdtjänsten släpar en Permobil (först) och en rollator (sen) upp för trapporna när hissen är paj. Nu ska man väl inte måla f-n på väggen men det gäller att vara realistisk.

Till sidans topp