Nån som vet hur Kommunen eller FK räknar ihop timmar när det gäller kommunikation? Jag har svårt att göra mig förstådd utanför cybervärlden. Jag är döv o cp ja men många tolkar klsrar ej av att avläsa mig så det slutar ofta i kaos...måste vara nån tolk som har följt med mig i flera möten. Det kommer ju olika tolkar varje gång så jag behöver nån som har stor kunskap om mig o känner mig. Likabnt med hörande de kan ej läsa mitt skrivstil....i möten med andra funkruionhindrade spec de med cp-skdade så kan viwj prata med varandra. Snälla svara på denna fråga.
Du borde ha ett komunikationshjälpmedel för att kompensera bristen på tolkar, en laptop, med en extra skärm typ, som tolkarna har? Som du själv kan skriva på som en dator.
Jag har all kommunikationshjälpmedel som man kan få.....problem är att man inte kanm släpa runt med en bärbardator eller den samtalshjälpmerdel som jag har. Jag klarar ej abvv att hantera den när jag sitter rullstol. Nån måste ju plocka fram den och jag har problem med ofrivilliga rörelser. Vi hja försökt att klösa det bhär men det är stopp nu. Så den bästa lösning är att få en PA. Jag måsftte nog yrka på komminkationaproblem.Det står ju i lag att man ska kunna meddela till andra människor. Att skriva mer än 5 minuter är jättejobbigt för miga mina ofrivilliga trörelser...får kramper då. Redigerat 2008-03-16 10:38
Ja, du har nog kommit fram till en bra lösning nu, nu gäller det bnara att få den lösningen genomförd.
Problemet är att mitt fall är unikt så ingen vet hur man räknar ihop timmarna även PA-företaget. Har ej vågat kommunen innan utan få vänta gtill den 17 mars alltså imorgon. när de kommer hi på utredningen. Jag har läst FKs riktlinjer på 160 sidor så jag tror att jg är förbredd o kan yrka på olika lagtexter. Jag har lärt mycker på detta sätt. Även träffat en del folk innan. Men ingen vet hur man räknar ut kommunikationstimmar....snyft vill gärna veta det.
Hur Kommunen och FK räknar måste du nog skriva till dom om. Dom måste följa regelbok och lagar, sedan kommer den mänskliga faktorn in där bedömaren styrs av andra faktorer och lagar och regler inte följs och överklaganden måste till. När så överklagande sker så är det plötsligt du som skall kunna mer än bedömaren. Är du inte tillräckligt frisk för att driva din fråga så finns jurister att tillgå. Men det finns bra och sämre jurister också. Men jag läser med intresse ditt inlägg.. Min fru har drabbats av svår Afasi så din beskrivning av en verklighet för somliga är intressant. Du får gärna PM-a mig eller ett email hur det går för dig. Kanske vi har gemensamma problem
"Det kommer ju olika tolkar varje gång så jag behöver nån som har stor kunskap om mig o känner mig." Tycker att det är ditt uttryckliga behov som bör samhället bör tillmötesgå.. att ställa upp på dina behov än att föreslå något annat. Visst det kan finnas något bättre än tolk som du begär.. men det är ändå du som känner till problemet bäst. När jag läser ditt inlägg igen så blir jag fundersam om inte det ska gå att du får samma tolk varje gång.. var ligger svårigheten för myndigheten att utöka den beviljade beslutet att du ska ha rätt till tolk till att du får samma tolk. Ifall nu detta med tolk är en fråga om att få beviljat?
Alla döva har rätt till att få boka tolk. Så det är en bokningscentrakll som man ringer till. En st i hela Skåne. Finns typ 50 st tolkar. Mabnn kan önska sig en viss tolk men de kan ej lovasa att denne kommer. Bero på scheman oxch avstånd till uppdraget. Tolk hjälper med bara ren översättning inget annat runt. Íag hjälper tolken mig mer än vad det infår i deras arbetsuppgifter så det är fel egentligen.
Till sidans topp
Nästa vecka gäller det!! Då får jag ett hembesök fr kommunen ang min PA-utredning. Jag har anlitat ett PA-företag som ska vara med under mötet. Han anser att jag ska ha PA helt enkelt. Men problemet jag klarar kanske för bra när jag är hemma trots jag är helt hjälplös utanför hwmmet. I min hem em är allt anpassad efter mig. Men min tonus skiftar oxh ofta är spasticitwt så svårt men det är et inte aklltid. Om man ser mig när jag sittar och gå lite märks det ej kanske direkt....kommer fram när jag har varit akrivt eller försöker göra saker. Det tar på moin energi o kraft och emellanåt svåra smärtor överallt typ tränigsvärkar pga jag hade ansträmgts mig så med ngt tEX MATLAGNING , TA PÅ KLÄDER OSV. Tex så tar det mig 70 minuter med morgonbestyr innan jobbet o det utan frukost.....jag hopar jätteofta över att fixa mat för jag är bara så orklös så jag ej oerkar sköta mig Men jag Kan fixa dessa om jag tar de saker jag kan men kan ej veta hur jag är nästa stund helt oförmåga att göra ngt pga utmattad i musklerna. Jag hoppas att ni kan hjlpa mig med hur jag ska yrka och hur jag ska säga till kommunen. All tips o råd är välkommen.
Nu har det hänt igen! En assistent säger upp sig för att det är för lite att göra! Att det är mycket lugnt i perioder fick hon veta när hon var på intervju, men nu verkar det inte som hon pallar med stillheten i alla fall. 2 månader knappt jobbade hon här. Just nu är jag arbetslös och därmed så är det inte så jättemycket action i mitt liv, jämfört med när jag har haft jobb. Det går ju liksom inte att städa ett hem hur mycket som helst eller tvätta eller annat sånt. Hur gör ni andra som har många timmar assistans per dygn men som inte arbetar eller pluggar ?
Jaa du... Vad kan man göra? Mina har tidningar, böcker, video, dvd... Befarade att en av mina PA var för rastlös men det har löst sig sen jag blev mamma.
Göra sådant som man annars inte har tid med men förbättrar ekonomin: baka bröd, och göra mat från grunden.
Öhm... för tillfället tycker jag att dygnet har för få timmar, och jag har inte ngt direkt jobb. Så, jag är nästan lite avundsjuk. Mina ass sitter i ass-rummet när de inte behövs. En del pluggar så de får tiden att gå, om de nu orkar plugga. Men många av dem passar faktiskt på att ta det lugnt på jobbet när de får tillfälle, har t ex ett par småbarnsmammor. Dator, tv, video, tidningar och böcker. En del stickar. Men... kanske beror det på vad man använder sina ass till. Jag satte en häromdan på att måla en trälåda. En annan till att måla några sprickor golvet och spackla igen ett hål. Behöver man bara sin ass till städning och tvätt blir det ju mindre att göra...
Nä, då är det ett problem ....
Försök hitta assistenter som har intressen som de kan utöva under sin rastlöshet. Folk som pluggar, är engagerade i föreningar och har mkt administrativt arbete, som gillar att handarbeta, skriva artiklar, håller på med projekt etc.
Exempel: Jag gör potatismos med pulver. Mäter upp vatten, koker i vattenkokaren. Häller upp vattnet i en vispgryta, lägger i en klick smör, svartpeppar och sen pulvret. Börjar vispa... Men det blir inte tjockt... Och upptäcker att jag tagit fel pulver... det till barngröt... Hon (hemhjälpen) som jobbade såg felet från början (tror jag) Så jag fick börja om. (missade den raden första gången så jag först att det blev virrigt) Sen kollade hon (hemhjälpen) hur jag skulle ha den upplagd, hon (vet hur petig och är med hur det ska ligga.) Men det var jag som lagade mat ju. För mig är detta rätt sätt. (hemhjälpen är en toppentjej, om det blir fel så fixar vi det. Jag varken ser till att hon blir sparkad eller annat straff) Redigeringen gäller hemhjälpsförtydligande, samt smilies Redigerat 2007-12-27 19:08 Redigerat 2007-12-27 19:32
Tja, funkar det för dej så e det ju helt okej.
Jag förstår det, och jag håller med dej. Det hade varit en annan sak om hon strulat till det, trotts dina instruktioner Redigerat 2007-12-27 09:19
Nej det blev potatismos till sist. Efter att börjat om. Om det är rätt att säga till eller inte varierar Men efter massa år med hemhjälp (167 st olika har varit i mitt liv) och där verkar många (av de som jobbar) tro att det ingår att lära mig mitt liv så känns det skönt att ibland få vara människa. För att det ska gå snabbt. För att jobbet ska vara enklare. etc. De tro och har lärt sig att det är att göra ett bra jobb. Tyvärr blir det rätt fel när alla är olika.
Alltså... jag är inne på Morticias linje. Hur ska man lära sig om man inte får lov att göra misstag? Jag tror nog att en vettig assistent knappast står och ser på medan köket brinner upp, men är det verkligen deras sak att säga till att nu har du glömt gratängen i ugnen? Inte enligt mig.
Som vanligt när det gäller assistans så finns det ju inga riktiga gränser/regler som man kan hålla sig till när det gäller vad som är rätt eller fel i olika situationer som man kan hamna i. Men det rimliga i att "få lov" att göra misstag på detta sättet känns lite som att låta bli att säga till en person som kommer ut från toan att han/hon har toapapper i byxlinningen - låt henne/han göra bort sig, det är inte min business. jag kommer att tänka på en gång när jag skulle på möte på jobbet och slängt på mig en ylletröja (jättesnygg tröja) och min ass puffade bort mig till konferenslokalen. Efter mötet märkte jag att ryggen på tröjan hade hakat upp sig i ena handtaget på stolen ..... hur jävla kul var det att fatta att jag suttit på ett viktigt möte med halva ryggen bar .............. så fruktansvärt pinsamt. Min ass hade såklrt sett det när hon hjälpte mig till lokalen men av ngn outrundlig anledning ansett att det inte var hennes sak att säga till; vem vet jag som brukare kanske ville ha min tröja upphasad i nacken ..... jag var arg så jag kunde dö på henne. Orkade inte ta upp just den grejen med henne men när jag smält det så kunde jag i generella termer förklara att jag uppskattade om de informerade mig om saker som kunde vara bra för mig att känna till som jag uppenbarligen missat.
Det blir väldigt sällan naturliga vanliga fel i ett passivt liv. Så känsla att få göra ett fel kändes bra. I bästa fall blir det varm mat en gång i veckan. Oavsett hur jag försöker så räcker inte tiden som jag har hjälp här till allt om behöver fixas. Det vore skillnad om jag lagade mat varje dag. Om jag gjorde saker mellan de pass jag har hjälp. Men idag så sitter jag bara. Och gör man inget kan inget bli fel!
Jag hade också blivit irriterad och dessutom lite rädd, man är ju faktiskt beroende av att de är lite medvetna om vad de gör och jag hade nog trott att hon inte ens hade huvudet med på jobbet. En assistent ska ju faktiskt kunna jobba även hos människor som inte själv vet hur man lagar mos, speciellt kommun personal som kan hamna var som helst. Jag hade helt enkelt trott att det var något fel på henne.
Morticia: jag förstår precis vad du menar. Första tanken var men villken idiotassistent, men sen känndes det som om personen gjort rätt ändå. Självklart så ska man inte agera såhär i alla sitationer, hade det varit fara så ska assistenten säga till, och även om brukaren inte vet hur man gör mos. Men om man aldrig får prova själv och misslyckas så lär man sig inte. Jag tror att morticia har lärt sig att kolla lite nogrannare nästa gång vad det är hon häller i. Själv så misslyckas jag massor, är så snurrig och tankspridd pga. att mitt arbetsminne är dåligt. Många gånger jag vidbränt det rostade brödet för att jag helt enkelt glömt bort att jag för 30 sek tidigare stoppat ner det. Nu har jag börjat lära mig att ta en sak i taget och koncentrera mig på det. Hade jag haft någon som står och säger till varje gång skulle jag nog gett upp för länge sedan. Sambon säger till dem gånger han vet att jag mår så dåligt att jag inte orkar att misslyckas, men bräns det vid så får man göra om. Speciellt när det gäller småsaker.
Men jag skrev ju mig. Inte oss ALLA som har hjälp.
Skippa moset (exempel). Det handlade om vem som är ansvarig i sitt liv. När man har förmånga att själv ta ansvar, självklart inte när en PA jobbar hos en som inte själv kan ta ansvar i sitt liv. Att jag var glad, förvånad att det funkade i mitt annars väldigt krångliga liv. Sen står det hjälp. Jag missade skriva hemhjälp . Beklagar denna missen. Ska uppdatera inlägget. Redigerat 2007-12-27 19:23
Utgångspunkten måste ju ändå vara att det ska kännas bra för oss som har insatsen - oavsett om det är kommunal hemtjänst, personlig assistans eller nåt annat. Och vad som känns OK för den ena behöver inte nödvändigtvis kännas bra för den andra. Personligen är jag en virrpanna och det säger jag alltid till nya assistenter. Den första assistenten jag nånsin anställde, sa efter en tids jobb hos mig: "Jag tror jag ska skaffa en tröja som det står 'Post-it' på" och så skrattade vi gott. Så för mig är det så att man hemskt gärna får påminna mig om saker och har man som assistent kunskaper som jag själv inte besitter så får man gärna dela med sig av det till mig. Om jag sen tar till mig och ändrar på mig och mitt liv, det är det ju bara jag själv som bestämmer och gränsen går kraftigt när assistent, eller någon annan för den delen, försöker tala om för mig hur jag ska leva mitt liv. Som en pass till "Anonym" som surt och ironiskt tyckte att vi visst skulle skylla på assistenterna alltid, vill jag bara säga att jag tycker att du ska ta ett snack med din arbetsledare/brukare och tala om att du inte trivs med din situation. Det du ger uttrycker är nämligen inte alls symptomatiskt för personlig assistans utan speglar enbart vad du tycker om din situation.
Vad gör man när en ass inte gör någonting. Det finns arb.pärm på arbetsplatsen om vad som ska göras när inget annat sägs.
Assistenten ska naturligvis göra som du har sagt tycker du ska ta det med ass o hjälper inte det ta problemet med arb givaren
Jag har oxå en detaljerad arbetsbeskrivning men jag sätter inte bara pappersluntan i handen på assistenten utan vid nyanställning går vi noggrannt egenom pärmen och de kan fråga och jag kan förklara. En arbetsbeskrivning kan vara svår att ta in om man bara ska läsa och fatta allt med dess innebörd. Så den ersätter inte kommunikationen och man kan inte förvänta sig att allt ska gå automatiskt
Jag har lite samma problem. Har ett städschema men de städar inte så som vi har sagt. Vi har påpekat det ca 5 ggr men det blir inte så mycket bättre. Det enda raka, som jag ser det, är att ta ett möte med alla ass och förklara att det här går inte. Om det inte blir bättre får dom sparken. I tre års tid så har jag tjatat på dom "tvätta, torka av bordet, skura golvet, dammsug o.s.v" Men nu orkar jag inte säga så längre, så nu har jag kommit till den slutsatsen att, fast jag trivs med dom, så är jag redo att sparka dom om det inte blir bättre. Ass ska ju vara dina armar och ben, o i jobbet så ingår ju städning. Ska du sitta i en dammig svinstia när dom har lön för städning och hålla rent?
det är ju deras arbetsplats och deras arbetsmiljö också, de borde ha intresse av att det är rent.
Får jag fråga varför du har städschema? Jag kan förstå att de med kognitiva (heter det va? problem etc. har det, men ifall man klarar att själv avgöra när det behövs städa så är ju det mycket enklare. Idag sa jag sonika till assistenten att jag skulle göra en ordentlig städning av sovrummen. Därefter var jag även med hela tiden och sa till om hon glömde någonstans och svarade på frågor om hur jag ville göra, t ex "ska du damma under skrivaren". Då finns ingen risk att de slarvar... Jag hade ett schema för ass-rummet en gång, men skippade det med. Bättre att göra allt på en gång.
För min del är det av den enkla anledningen att ass inte klarar det utan, fast jag säger till dom. Jag skulle väldigt gäna se att schemat tas bort, men det klarar det inte helt enkelt.
Så om du säger att nu ska jag dammsuga så vägrar de, eller?
Brukar dina armar o ben rumstrera runt någon annanstans i huset medan du vilar, menar du?
De städar, men det städar inte ordentligt, fast jag säger exakt vad dom ska göra. Så jag kan inte göra mer.
Jo du kan göra mera. Du kan vara med och titta när de städa och säga exakt när, var och hur du vill ha det gjort. Gör de inte som du nyss sagt så är det just när de gör fel som du ska påtala det och ta dem på bar gärning. "Nej nu gör du ju inte som jag bad dig om, så nu gör vi om det såhär"
Komunikation, kommunikation och åter kommunikation.
Hrumm, jaa... Hur gör ni om ni har besök av nån, det hettar till och ni närmar er sovrummet (så att säga)... Vad händer med ass? Hamnade i den situationen nu i veckan och kom på att jag borde ha tänkt ut det innan typ...
I mitt fall är alltid assistent på ass rummet "vare sig det hettar till eller inte "*ler* när jag inte behöver dem
Det är klart, assar jobbar inte varje dag/kv då maken oxå är ass på heltid. Man skulle ha en våning för ass o en våning för oss
Den sitsen är knivig och kan uppstå även om man lever med nån (har jag hört av en bekant som har läst det i en bok). Beror ju på om man kan/vill/vågar skicka ut assistenten. Fast hur säger man då? "Öh du kan ta en promenad i två timmar." Så kanske den tillfällige partnern inte alls vill stanna så länge... Hujedamej... Mycket måste hänga på vilken relation man har med assistenterna. Och hur öppen eller blyg man själv är.
För jag antar, baserat på hur frågan ställdes, att du inte behöver assistans under själva sexandet?!
går själv och funderar kring detta i dagarna, jag är inte rörelsehindrad men den jag är förjust i är det.. och han bor i en tvåa, jag är inte säker på att jag är bekväm med att assistenten är kvar i lägenheten.. å andra sidan är jag inte säker på att jag skulle klara av allt själv inte i början... tänk om nåt går fel! eller om han behöver gå på toa *fliin*alltså det är ju inget man fixar "första dejten" kanske... och jag fasar lite för att fråga assistent om hjälp med avklädning tex åtminstone till jag lär mig utan att bryta armarna på honom :P men jag tror nog, hoppas, att vågar man bara prata om det så löser det sig
Prat brukar fixa det mesta... Men så ska man ju även känna sig bekväm gentemot assistenten också, efteråt.
Jag tyckte det var jättejobbigt i början att vänja sig vid att det alltid finns en tredje person i bostaden - min partner har assistans dygnet runt - men nu efter ett år går det bra.Assistenterna är mestadels proffsiga och håller sig undan på assrummet eller på annan plats i bostaden. Man vänjer sig!
jag undrar vad assistenterna föredrar att man gör, kanske skickar ut dem. är det ingen assistent som vågar svara.
Jag har en assistent som pga allergi inte kan åka med till mina svärföräldrar. Nu till min fråga. Om jag och min sambo skulle bli bjudna dit och så jobbar denna assistent. Kan jag då säga till henne att jag måste sätta in någon annan pga att hon inte kan åka med pga sin allergi? Eller måste vi tacka nej till inbjudan? Eller kan hon bli ledig med lön fast att jag ändå sätter in en vikarie för henne? Hoppas ni förstår min fråga.
Ledig med lön. Talade hon om vid anställningen att hon vart allergisk och i så fall mot vad? Om hon inte gjorde det, så vet inte jag om hon kan förvänta sej lön. Men hon kan ju byta pass med en annan assistent kanske?
Jag har vetat sen hon blev anställd att hon är allergisk. Tänkte mest om min svärföräldrar typ skulle ringa samma dag o vilja bjuda dit oss på middag eller liknande. Visst kan ju i så fall åka dit utan ass o att mina svärföräldrar får hjälpa mig men då borde ju den ass som skulle ha jobbat ändå få sin lön för dag,eller? Eftersom detta inte var planerat. Är bara nyfiken på hur jag ska lösa denna situationen om den dyker upp. Redigerat 2007-10-07 11:37
Om det sker utan 14 dagars varsel ska assistenten ha lön även om hon inte är med eftersom hon sagt att hon var allergisk, hade du däremot sagt att det som hon är allergisk mot ingick i arbetet och hon sagt att det inte var ett problem hade det varit hon som gjort fel och du hade inte behövt betala ut lön.
Fast, hur allergisk är hon? Jag har allergiska assistenter, men med tabletter klarade de att arbeta när jag var kattvakt (frågade alla inför detta, jag hade löst det med t ex byten om de inte klarade det). Köp hem och ha vid dessa tillfällen. Jag skriver dock i annonsen att mina ass ej får vara allergiska pga jag ej kan garantera att de inte kommer i kontakt med det under ett pass.
Hej, jag har en fråga till er som har assar, när är det okej att de svarar i telefon när någon ringer? Jag menar såhär, att har man vesäntliga svårigheter eller avsaknad av talet, ligger i sängen och ej har tillgång till trådlös telefon och den är någon annastans, då är det klart att assen ska svara. Men, vad jag reagerar på är, när jag ringer till en kompis och dennes assar svarar när h*n är på dass t ex, det känns konstigt. För jag menar, vem avbrtyter ett toabesök eller hoppar upp hur badet för att svara i telefon? Inte jag iaf. Assarna ska väl ändå vara personens armar, ben eller röst? Och göra det som personen själv skulle gjort om den kunnat. Och ingen människa kan ju vara på två ställen samtidigt liksom. Som sagt, som vän känns det skitmärkligt när jag ringer till någon kompis och en främmande person svarar, då blir det liksom att jag naturligt svarar är h*n inte hemma? Som en reflex... Sen är det en grej till. Har en vän som har ass ganska ofta men inte alltid. Har varit hemma hos delle och h*n har varit hos mig också utan assar. En gång skulle jag ha mysig tjejmiddag med en annan vän på alla hjärtans dag. Då dök kompisen upp med en ass i släptåg utan att ha sagt nåt till mig innan. Kändes inte bra alls! Jag frågade varför h*n hade ass med sig nu och denne svarade "men för att få hjälp med att tillreda maten". Personen kan äta själv, gå själv osv. Jag lagade till maten till oss, och ser det därför som naturligt att även laga specialmat då till den som behöver, oavsett orsak. Detta har jag förklarat för kompisen. Tycker dat inte alls känns bra att ha tjejmiddag med tända ljus och allting, och så ha en främmande människa sittandes där som inte äter med oss. Jag ser ju ingen anledning att bjuda folks assitenter på mat liksom... Min vän är väldigt bekväm av sig och h*n kanske tycker det är pinsamt att fråga mig om jag kan göra dennes mat eller så? Jag har tidagare haft en vänninna som behövt mycket hjälp och hon har varit hos mig själv och jag har hjäpt henne med det hon velat. För mig är det ju naturligt liklsom! Vad anser ni anhöriga till assbrukande vänner om detta? Och ni som har assar, hur tänker ni? Jag förstår att om personen behöver hjälp på dass att det känns pinsamt att fråga om hjälp från vänner och jag skulle adirg kunna tänka mig att torka en vuxen människa i röven heller. Men den personen som tråden handlar om, klarar sig själv på dass...
Det med telefon är väl upp till den som har assen. Har man funktionshinder så har man oftast fler telefonkontakter med myndigheter sjukvård osv. Sen brukar dusch och sådant ta längre tid. Om det ringer hemma hos mig och jag är på toa och jag väntar på ett samtal så kan jag kanske skynda mig och springa och svara med byxorna nere. Mycket svårare om man har vissa funktionshinder. Min vän som har ass lät dem svara i telefonen, eller vissa fick det. Jag gjorde det också hos henne när hon var upptagen med tex. toabesök. Dock efter att hon bett mig göra det, innan så lät jag det ringa. Ibland kollade jag vad det var för nummer och ropade det till henne så fick hon ta beslut om hon ville att jag skulle svara eller inte. Vet att det gjordes så ofta, för när jag ringde och hon var upptagen så svarade nästan alltid en ass, dem såg att det var jag och jag fick då reda på att min vän var upptagen men skulle ringa tillbaka. Inga konstigheter tycker jag. Tar det på samma sätt som om min sambo svarar när jag ligger i badet. Har man kommit överrens om att assarna ska svara så är det bara att respektera det beslutet. Jag har tidigare hjälpt min vän som en ass, speciellt under dem perioder som det vanliga assistansen inte fungerar. Har bott korta perioder hos min vän när det strulat och dem tider hon haft fungerande assistans så har dem gjort saker och ting som jag sett som naturligt att jag hjälpt min vän med. Det var svårt att ställa om sig och acceptera, men vår vänskap är bättre och mer "normal" efter det. Vill min vän ha sin ass med på fest eller liknande så är det helt upp till henne. Visst dem saker som assen gör kan jag lika gärna ha gjort, men som du skriver ovan. Villen "normal" person frågar sina vänner om dem kan assistera och dela mat osv. Har man en fungerande assistans så tror jag att man vill att vänner är vänner och assar är assar. Ska man ha en mysig stund och assen inte behöver vara där hela tiden, prata med din vän då och säg som du känner. Assen kanske kan sitta i ett annat rum eller vara osynlig tills hjälp behövs. Det är svåra saker men att prata, prata och prata är det som är lösningen. Jag och min vän pratade massor, annars hade det inte fungerat att jag bodde i hennes lägenhet och vissa timmar jobbade som ass och andra så var jag anhörig och andra personer var i lägenheten och skötte assistansen.
När det gäller telefonen så tycker jag att det är naturligt att om det finns en annan person i mitt hem då jag är upptagen så att jag inte kan svara - då svarar den personen i telefonen. Jag hade blivit mkt trött om en partner/barn/anhörig/kompis inte hade svarat när det ringt och då tycker jag att det får gälla för assistenten också. Men självklart är det ngt som var och en kommer överens om med sin assistent. Det där att ha främmande människor (läs kompisars assistenter) hemma, det är inte helt lätt. Där tycker jag att det är oerhört viktigt att man som kompisar komunicerar med varandra så man vet hur man skall göra med mat/arbetsinsats/närvaro etc. Jag hade en bekant som hade sin assistent med sig på våra middagar. Hon hade inget problem med att vika ut sin själ inför sin assistent men hon förväntade sig att jag skulle göra likadant .... vilket jag aldrig i världen skulle ha en tanke på att göra. Med assistenter i närheten (mina och andras) blir jag aldrig personlig. Man skall inte sätta förmycket tro till tystnadsplikten.
Vet inte om jag la de här på rätt ställe och de finns risk att det uppfattas negativt vilket inte är fallet utan mer en undran. Problemet: Jag är rökare, ingen storblossare och tillhör inte dem som ställer sig demonstrativt och röker varsomhelst bara för att förpesta så mycket som möjligt. Tilläggas sk att alla som jobbar hos mig visste om att jag rökte innan de börja. Nu till saken en ass som jobbat drygt ett år hos mig och enligt h*n så gilla h*n doften av ciggaret röken men rökte inte själv så de va som "ok" att jag tog en cigg om h*n stod brevid. Nu har denna människa skaffat barn och han har börjat dra sig undan om jag tar en cigg, vilket är helt okej med mig. Igår var jag ute och rullade (ass styr) och tände en cigg, då ville han stanna och vänta tills jag rökt klart med nått mummel om att röken for på h*n(vilket den inte gjorde) "att ha rökavdelning i en restaurang är som att ha en pissavdelning i en pool" brukar ju stämma. H*n är ju givetvis rädd för sitt barn ska få rökskador av att han jobbar hos mig och de förstår jag men mitt liv blir ju styrt efter hans kid. Då till frågan: Kan h*n göra så? tvinga mig att stanna tills jag rökt klart?
Svår och intressant frågeställning. Det är ju en arbetsmiljö fråga. Men alla frågor är svåra när man ställer människa mot människa - vem är mest värd i en värld där alla är lika mycket värda? Enligt lss är brukaren mest värd, anligt arbetsmilöverket assistenten. Hm...
Det där är svårt, enl. arbetsmiljöverket har ju alla rätt till en rökfri arbetsmiljö, enl. LSS och som privatperson har du rätt att röka på alla platser där rökning är tillåtet. Du har berättat vid anställningens start att du röker och dina anställda är införstådda med detta. Då kan jag ju tycka att ute måste du få röka för det är ok för alla, om du har bråttom så ska du inte behöva stanna upp för assistentens skull, hade det blivit ett jättestort problem så hade jag köpt in en joggingdress till assistenten och så hade hon fått ha den när hon jobbade och sen får hon väl duscha innan hon går hem, då kan ingen rök överföras i kläder eller hår till hennes baby. Man kan ju undra om hon inte går ut med barnet, det finns liksom folk som röker ute överallt, känns som lite gnäll för gnällandets skull. Doft som sitter i kläder och hår är möjligen äckliga men knappast hälsofarliga. Ni får väl försöka kompromissa och prata om det, kan hon inte alls gå med på att jobba medan du röker så är det ju hennes eget val och få ska hon kanske sluta jobba hos dig innan ni får en konflikt pga. det här.
hmm, ska ta ett snack med h*n och höra mig för, ville bara ha lite kött på benen utifall de fanns nån lag mot det. Har tilom pratat med en läkare som sa att för barnets skull är det ingen fara sålänge man inte röker i närheten/omgivningen vilket jag givetvis inte gör.
Nu till saken en ass som jobbat drygt ett år hos mig och enligt h*n så gilla h*n doften av ciggaret röken men rökte inte själv så de va som "ok" att jag tog en cigg om h*n stod brevid. Nu har denna människa skaffat barn och han har börjat dra sig undan om jag tar en cigg, vilket är helt okej med mig. Igår var jag ute och rullade (ass styr) och tände en cigg, då ville han stanna och vänta tills jag rökt klart med nått mummel om att röken for på h*n(vilket den inte gjorde) "att ha rökavdelning i en restaurang är som att ha en pissavdelning i en pool" brukar ju stämma. H*n är ju givetvis rädd för sitt barn ska få rökskador av att han jobbar hos mig och de förstår jag men mitt liv blir ju styrt efter hans kid. Jag vet ju inte åldern på din ass men undrar om det är första gången hon fått barn? I så fall kan hon ha drabbats av en åkomma jag inte minns namnet på nu, men som ofta drabbar äldre förstagångsföderskor och som kan ge de märkligaste reaktioner och "skyddsbeteenden". I svårare fall "smittar" denna åkomma även över på fadern. Jag hade på 1960-talet en bekant familj som drabbades av just detta. Det slutade med en remiss från dåvarandse motsvarighet till nuvarande BVC till psykolog för modern
"problemet" löste sig efter ett snack. Tack för svaren iaf!
Lite förvirrat inlägg kanske det blir. Jag är bara nyfiken på hur ni andra med PA gör. Egentligen inget problem. Jag har assistenter som dricker kaffe även jag själv gör det. Nu funderar jag på hur jag ska göra för att det ska vara enklast. Jag menar jag vill inte betala allt kaffe. 1. Assistenten tar med sig ett paket kaffe varannan månad ca och får då dricka så mycket den vill. 2. Assistenten betalar tex 2 kr per kopp kaffe den dricker. 3. Assistenten får ha med sig en termos med kaffe när den ska jobba. 4. Assistenternas kaffe ska gå på omkostnadskontot? Hur skulle ni göra?
Deras kaffe får gå på omkostnadskontot, skulle dom betala, så kan du ge dej på att dom skulle protestera. Kaffe kostar mer än 2 kronor koppen.
Mina assistenter får kaffe o te via mitt omk konto, har 1 kr / ass timme (imittfall 559 kr / mån) där jag köper in ex kaffe/te,toapapper etc... dvs sånt som jag inte behvöer visa kv för
Jag och de flesta inom koopet där jag jobbar gör som Lotta, man får en kr per ass. timme som ska gå till omkostnader i hemmet, vad bestämmer brukaren och assarna själv. Den behöver man aldrig redovisa så assarna kan dricka samma kaffe som man själv använder. De slesta har kaffe, te, mjölk o socker, (Bara mjölk till kaffe, inte för att dricka), saft på sommaren salt och peppar, vissa har även skorpor eller knäckebröd och smör och sen tvål, tvätt av assarnas handdukar och sängkläder, toapapper, ökade el och vattenkostnader brukar med ingå.
Mittn koop har 5:-/timme som jag själv förfogar över och som ska betala omkostnader under 3000:- och som ska kunna redovisas med kvitto. Ungefär varannan gång köper jag kaffe, tvål, toapapper, kopieringspapper, färgtoner m.m på omkostnadskontot. Det är ju ganska jobbigt att hålla reda på vad assistenten förbrukar och vad vi själva förbrukar.
Mina assar tar med sig eget kaffe, thé, saft, kakor eller vad de nu vill ha och förvarar i ass.skåpet där de har varsin hylla. De lånar vår vattenkokare vid behov. Funkar jättebra!
jag har kommunal assistans. & trivs btw fördetmesta med det jag har noll koll på omkostnadspengar & så med kommunal assistans, & eftersom jag inte har så många assistenter & bara hälften av dem dricker kaffe ser jag till att ha kaffe hemma. bra när morsan kommer med
Mina assistenter får fri tillgång på kaffe. Det funkar bra och känns helt ok.
För mig är det en självklarhet att omkostnaden betalar kaffe och blir förvånad att det finns folk som funderar över det hela. Om ni nu är intresserade av vad som ingår hos mig, med dygnet-runt-assistans så är det: -Kaffe (vanligt och pulver... hmm... om de orkar brygga espresso på spisen så får de det), Te (en sisådär 10 olika smaker), O"boy, och saft. -Socker, houng och mjölk (ska de ha laktosfri får de ta med egen) -Salt, peppar, ketchup, senap, olja el margarin o steka i -Hårt bröd, smör och ost Kanske inför en fruktskål också... får se...q
Tack för alla svar.. Här gör vi så nu att mina assistenter som dricker kaffe tar med sig ett paket varannan månad ca. Om det inte är en månad som dom dricker väldigt mycket. Tog upp detta med mina assistenter och frågade vad dom tyckte om det och dom tyckte det var självklart att dom skulle bidraga med kaffe. Det är ju samma som om dom vill äta frukt, kakor och godis då får dom ta med sig det själva, givetvis mat också. Jag står inte för något sådant även om jag kanske vid något speciellt tillfälle vill göra det. Lättast för alla parter att göra så. Men det har varit intressant att få veta hur ni andra gör. Tack ännu en gång.
© Copyright 1999-2025 Funktionshinder.se Läs Fh:s regler | Kontakta Administratörerna för Fh | Om cookies på Fh